Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roskilde - Roskilde amtsrådskrets - Roskilde fjord - Roskildekrönikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Roskilde amtsrådskreds—Roskildekrönikan
244
Koskilde. Rådhustorget med domkyrkan t. h., samt interiör från högkoret i domkyrkan.
i Roskilde stift; c:a 27,000 inv. R. ligger 30
m ö. h. på en höjdsluttning med förträffliga
källor, efter vilka staden uppkallats. Dess blomst-
ring tillhör medeltiden. Det är nu en viktig
järnvägsknut med ej ringa handel och industri.
I den ålderdomliga stadsplanen framträder i ö.
vid järnvägsstationen det stora, oregelbundna
Hestetorvet, som av R:s ö.—v. huvudgata, Al-
gade, förbindes med Raadhustorv. Av den gamla
bebyggelsen återstår till följd av förhärjande
eldsvådor föga mer än stadens märkliga dom-
kyrka (nuv. treskeppiga senromanska tegelkyrka
med korsarmar uppfördes omkr. 1200 i st. f. en
mindre, treskeppig kalkstenskyrka från 1000-talet,
av vilken grundmurarna bevarats) och den 1911
inkorporerade landskyrkan Vor Frue kirke (gr.
på 1 ooo-talet, ombyggd på 1200-talet). I dom-
kyrkan, Danmarks förnämsta gravkyrka, äro 36
danska konungar och drottningar och flera av
landets förnämsta släkter bisatta, och här fin-
nes ett stort antal konstnärligt betydande grav-
monument, t. ex. drottning Margaretas i hög-
koret.
Roskarl.
Bland övriga byggnader märkas det i gotisk
stil 1883 uppförda rådhuset, vari S:t Laurentius’
kyrktorn (trol. från 1400-talet; av kyrkans kor
och skepp återfunnos 1931 betydande rester under
rådhustornet) inbyggts, den katolska S:t Lau-
rentii kirke (uppf. 1913—14), det med domkyrkan
genom den s. k. Absalonbågen förenade kungl.
palatset (uppf. 1733 på den gamla biskopsgårdens
grund) och R. adelige jomfrukloster (byggnaden
från 1670, klostret från 1699). — R. var från
900-talet till 1443 konungasäte och till 1536 bi-
skopsresidens, varefter staden gick tillbaka. 26
febr. 1658 slöts mellan Sverige och Danmark den
ryktbara freden i Roskilde, och 1835—
48 sammanträdde i R. provinsialständerna för
östiften. 1923 blev staden biskopssäte i det ny-
bildade R. stift. — Litt.: V. Lorenzen, ”R. dom-
kirke” (1924).
Roskilde a’mtsrådskreds [rå’skila -råÖs-
krès] omfattar förutvarande Roskilde am t,
som 1808 med bibehållande av amtsrådet i Roskil-
de förenades under gemensam amtman med Kö-
penhamns amt. Städer: Roskilde och Köge.
Roskilde fjord [rå’skila fjö’r], grund, lång-
sträckt vik av Isefjord på n. Själland.
Roskildekrönikan [rå’skila-], äldsta försöket
att ge en sammanhängande framställning av Dan-
marks historia efter kristendomens införande. R.
tillkom omkr. 1140. R. är tydligt inspirerad av
ärkebiskop Eskil och märkt av dennes politiska
ställningstagande. På gr. därav har R., vars
förf, starkt framhäver sina sympatier och an-
tipatier, en annan värdering av det historiska
händelseförloppet alltifrån Harald Gormsson
fram till 1130-talet och av de ledande danska
stats- och kyrkomännen än den, som präglar
Sven Aggessons och Saxos krönikor. Förra de-
len av krönikan återgår på Adams av Bremen
krönika; den senare är ett självständigt arbete.
— Litt.: S. Bolin, ”Om Nordens äldsta historie-
skrivning” (i Lunds Univ:s Årsskr. 1931).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
