Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roslin, Alexander - Roslingsläktet - Rosmarin - Rosny, J.-H. - Rosor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Roslingsläktet—Rosor
248
Alexander Roslin: Kronprins Gustav och hans bröder, 1771. Nationalmuseum.
skärpa förstår att återge de stelnade dragen hos
en förtorkad diplomat som den maskeradklädda
unga damens nyfikna och spefulla blickar. I por-
trättet av baronessan de Neubourg-Cromière är
R:s rokokostil, som tydligt påverkats av Boucher,
färdig med sin ljusa och svala färgskala, sina
talande gester och sin modellering, som särskilt
i damporträtten undviker skuggor. Under 1760-
talet får hans stil ökad kroppslighet, skuggorna
mörkna, koloriten blir tyngre, varmare och ful-
lare, samtidigt som själsskildringen blir ytterli-
gare fördjupad. — Litt.: O. Levertin, ”Niclas
Lafrensen d. y.” (1899) och ”A. R.” (1901); B.
A. Mattisson, ”A. R:s ungdom” (i Konsthist.
Tidskr. 1925—26); S. Strömbom i ”Fem stora
gustavianer” (1944).
Roslingsläktet, Andro’meda, hör till fam.
ljungväxter och har långskaftade, lutande blom-
mor med urne- el. klocklik, ljusröd el. vit krona
samt femrummig kapsel. A. polifolia, r o s 1 i n g,
som är upprätt, 2—3 dm hög, med glest sittan-
de, lansettlika blad, växer mest på vitmossetu-
vor. A. (Cas-
siope) hypnoi-
des, m o s s-
ljung, har tätt
sittande, små,
barrlika blad;
bildar vackra,
mosslika mattor
på magra fjäll-
hedar.
Rosmarin,
Rosmarinus of-
ficinälis, bot.,
farm., i Medel-
havstraktema
växande buske
Rosling.
av fam. Labiatae. Bladen äro
motsatta, smala, j ämnbreda,
nästan barrlika, med kanterna
starkt tillbakarullade. Av r.
framställas drogerna ros-
marin och rosmarin-
olja.
Rosny [råni’], J.-H., ge-
mensam pseud. för två frans-
ka författare, bröderna J o-
seph Henri Honoré (1856
—1940) och Séraphin J u-
stin Franqois (1859—1948)
B 0 è x-B o r e 1. De fram-
trädde 1886 som regelrätta
Zola-lärj ungar med romanen
”Nell Horn, de 1’Armée du
Salut, roman de mæurs lon-
doniennes” (om Frälsnings-
armén) men bröto med mäs-
taren redan året därpå och
utvecklade sedan, dels i sam-
arbete intill 1909, dels var
för sig som J. H. Rosny
a i n é, resp. J. H. Rosny
j e u n e, en våldsam produk-
tivitet på berättarkonstens
alla områden. R. ainé skrev bl. a. "La guerre
du feu” (1911; sv. övers. 1919).
Rosor, släktet Ro’sa av fam. rosväxter.
Mest utmärkande för r. är blomaxeln, som vid
mognaden bildar en skenfrukt, nypon (se bild
vid d. o.). Bladen äro parbladiga, blommorna
femtaliga med talrika ståndare. — Släktet
omfattar ett stort antal arter av taggiga
buskar med utbredning i n. halvklotets tem-
pererade och subtropiska delar. Det innefat-
tar många sektioner, varav rømna-gruppen,
till vilken de vanliga nyponbuskarna, t ö r n r o-
s 0 r, höra, bildar huvudmassan av Europas och
v. Asiens r. fram till Pamir. Bland svenska r.
inom denna grupp märkas Rosa canina med lukt-
lösa, Rosa vil-
losa med terpen-
tinluktande och
Rosa rubiginosa
med äppelluk-
tande blad. I
parker odlas all-
mänt den från
Alperna här-
stammande röd-
bladiga Rosa
rubrifolia. Till
en annan grupp
hör kanelro-
sen, Rosa cin-
namomea, vil-
ken även odlas
med fyllda
blommor, b u-
kettrosor;
den har i Sve-
rige nordlig ut-
bredning. Den
Gren av Rosa canina, nyponbuske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
