Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rossini, Gioacchino - Rossitten - Rossläder - Rosso, Medardo - Rost - Rostads folkskoleseminarium - Rostand (zoologi) - Rostand, Edmond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Rossitten—Rostand
256
Kort före denna opera hade i Rom uppförts ”11
barbiere di Seviglia”, som i början fick ett reser-
verat mottagande men sedan gavs med allt större
bifall. Opera buffan hade med detta verk fått en
ny, mera romantisk struktur med livfulla recitativ
och glänsande arior. Efter ytterligare en del ope-
ror för skilda scener i Italien vann han ånyo
stora framgångar med ”Gazza ladra” (1817;
”Den tjuvaktiga ska-
tan”), ”Cenerentola”
(1817) och ”La don-
na del lago” (1819).
En avslutning på hans
rent italienska stilpe-
riod blev ”Semirami-
de” (1823). 1822 ledde
han sina operor i
Wien, reste därefter
till London och slog
sig 1824 till ro i Pa-
ris. Den breda patetis-
ka Spontinistilen upp-
tog han där i ”Le siè-
ge de Corinthe” (1826)
och ”Le comte Ory” (1828). Sin operaverksamhet
avslutade R. definitivt 1829 med ”Guillaume Tell”
(1829; ”Wilhelm Tell”). Han komponerade sedan
föga, och endast två kyrkliga verk, ”Stabat ma-
ter” (1832; avslutat 1841) och ”Petite messe
solennelle” (1863), vunno större berömmelse.
Han flyttade 1836 för en kort tid till Italien men
återvände snart till Paris, där han avled. —
Biogr. av L. Dauriac (1905), H. de Curzon (1920)
och N.-O. Franzén (1951).
Rossi’tten [rå-], badort i Ostpreussen, på
Kurische Nehrung, över vilken stora flyttfågel-
sträck framgå. Ornitologisk station.
Rossläder, se Läder.
Rosso [rå’så], Med ar do, italiensk bildhug-
gare (1858—1928). Hans arbeten utmärkas av en
flytande, ytterst sensibel modellering och en må-
lerisk form, som helt syftar till ljuseffekter. R.
bodde en längre tid i Paris, där han kom att på-
verka Rodin i impressionistisk riktning och själv
kom i beröring med impressionisterna.
Rost. 1) {Bot.) Växtsjukdomar, förorsakade
av rostsvampar. Om r. på sädesslagen se Sädes-
rost; bland andra viktigare slag av r. märkas följ.:
Krusbärsrost, rödgula, förtjockade, aecidie-
bärande partier på blad och bär av krusbärs- och
vinbärsbuskar, är skålrostform av Puccinia ribe-
sii-caricis, som utvecklar andra sporformer på
starrarter. I Chrysanthemum-odlingarna. har ofta
en r.-svampart, Puccinia chrysanthemi, anställt
svår skada (dock finnas nu mot denna r. resi-
stenta former). F i 11 r o s t, Cronartium ribicola,
kännetecknas av tegelröda, något luddiga över-
drag på undersidan av bladen hos svarta vinbär
o. a, Ribes-^rter; en till denna art hörande skål-
rostform är biåsrosten på stamdelar av Pi-
nus strobus m. fl. fembarriga tallar, vilken bildar
gulvita, sönderbristande blåsor. Biåsrost på vår
inhemska tall, närbesläktad med föreg. och lik
den, är än sj älvreproducerande, än värdväxlande,
i senare fallet med övriga sporformer på pioner
eller tulkört; den förorsakar på tallen s. k.
törskate. På blad och stundom frukter av apel
finner man rödgula dynor med rörformiga, fran-
sade utväxter, skålrost av på enbuskens gre-
nar uppträdande g e 1 é r 0 s t {Gymnosporangium
tremelloides). En annan (G. sabinae) värdväxlar
mellan päron och sävenbom {Juniperus sabina).
Skålrosten av Melampsora pinitorqua förorsakar
hos tallen s. k. knäckesjuka; denna farliga
skadegörare har övriga sporformer på asp. Bön-
rost {Uromyces appendicidatus och U. fabae)
bildar såväl skålrost som övriga sporformer på
bönor. R 0 s r o s t {Phragmidium-arter) med
dels rödgula, dels svarta sporhopar gör betydan-
de skada på många rossorter, och stockros-
rost {Puccinia malvacearum) i talrika bruna,
snart gråpudrade dynor på bladen har starkt
hämmat stockrosodlingen. I kaffeodlande länder
uppträder kafferosten, Hemileia vastatrix,
ofta förhärjande. — R., förorsakad av värdväx-
lande arter, kan i många fall bekämpas genom
utrotning av den ena värdväxten. I U.S.A. utrotas
sålunda vinbärsbuskarna för att skydda Pinus
strobus från biåsrost. Andra rostarter kunna be-
kämpas genom besprutning eller odling av mot-
ståndskraftiga raser. Jfr Rostsvampar.
2) {Kem.) Beteckning för det brunröda skikt,
varmed järn överdrager sig i fuktig luft. R.
består av vattenhaltig ferrioxid. R. skyddar icke
det underliggande järnet för vidare angrepp. Se
Korrosion och Korrosionsskyddsmedel.
3) {Tekn.) I en eldstad ett genombrutet, ofta
gallerformigt underlag, på vilket det fasta bräns-
let placeras och som genomsläpper förbrännings-
luften samt låter askan nedfalla ur eldrummet. I
förbränningstekniken är total rostyta r:s
hela area och fri rostyta arean av öppning-
arna mellan gallerstängerna.
Rostads folkskoleseminarium i Kalmar, sedan
1950 även officiell benämning, har sitt namn
efter egendomen Rostad, där seminariet haft sitt
hemvist sedan 1877. Året förut hade Cecilia
Fryxell, som drivit en flickpension där, donerat
R. till staten. Seminariet i Kalmar, som inrätta-
des 1843, utbildade till 1859 endast manliga lärare-
Därefter har det varit förbehållet kvinnliga ele-
ver. Alltjämt begagnas det på 1830-talet uppförda
karaktärshuset som huvudbyggnad. R. har 4- och
2-årig linje med en årlig examinationskapacitet
av ett sextiotal folkskollärarinnor. R. har utfört
ett även utomlands uppmärksammat pedagogiskt
reformarbete.
Rostand, zool., se Gåsfåglar.
Rostand [råstä’], Edm ond, fransk drama-
tiker (1868—1918). R. hade redan vunnit ett par
av de största framgångar fransk teaterhistoria
dittills känt sedan Hugos dagar, då han 1901 in-
valdes i Franska akad. Han vann sin första seger
med en romantisk Mussetkomedi på vers, ”Les
romanesques” (1894; ”Romantik”, 1895), skrev
sedan ett par stycken för Sarah Bernhardt, bl. a.
”La princesse lointaine” (1895), för att med den
heroiska tragikomedien ”Cyrano de Bergerac”
(1897; sv. övers. 1900) slå sitt stora slag. Stycket
gick 700 ggr i sträck med Coquelin ainé som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
