Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rotationspress - Rotationsyta - Rotatoria - Rotbrand - Rotdödare - Rote - Rotebro - Rote Fahne - Rotehållare, rotebonde - Rotekolonn - Rotel - Roteman - Roteombud - Rotera - Rotering - Rotfiltsjuka - Rotfiltsvamp - Rotfjärilar - Rotfotingar - Rotfrukter - Rotfruktsröta - Rotgel - Rotgülden - Roth, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rotationspress—Roth
265
Rotationspress, se Tryckpress.
Rotationsyta, en yta, som uppkommer, då en
rät linje eller kroklinje vrider sig omkring en i
dess plan belägen rät linje (rotationsytans axel).
De enklaste r. äro cylindern, sfären och de ko-
niska ytorna med cirkulär genomskärning.
Rotatöria, zool., se Hjul djur.
Rotbrand, se Betsjukdomar.
Rotdödare, Ophio’bolus gräminis, art av kärn-
svamparna, vilken hos sädesslagen, särskilt vete,
samt andra gräs angriper stråbasen och rötterna
och vållar, att plantan stannar i växten och vit-
nar (”brådmognar”). Den kvarlever i jorden och
blir farligare, ju tätare sädesgrödorna, särskilt
av vete och korn, förekomma i växtföljden.
Rote. i) (Förv.’) Olika slag av territoriella
underavd. Så t. ex. var Stockholm till i juli 1926
indelat i r., inom vilka r o t e m ä n ombesörj de
folkbokföring och mantalsskrivning. — Om r. i
fattigvårdssamhälle se Fattigvård, sp. 258. —
Enl. K. m:ts stadga ang. folkundervisningen i
riket av 26 sept. 1921 § 9 skall kyrkostämma på
förslag av skolrådet indela området för flyttande
skola i r. — Även i kyrkolagen kap. 2 § 9 för-
utsättes en roteindelning av landsförsamlingarna
med hänsyn till katekesförhör. — Se även Brand-
rote.
2) Krigsv. A) R. hänför sig till trupps upp-
ställning i linje på 2 led: en man i i:a ledet och
den bakom honom stående bilda en r. med dess
resp. i:a och 2:a man (jfr Blindrote). Varannan
r. kallas udda, varannan jämn; en udda r. och
närmast till v. varande jämna bilda ett rote-
par (jfr Rotekolonn). — Den minsta enheten vid
flygvapnet benämnes r. (se Flygförband).
B) Äldre militär rekryteringsenhet, härrörande
urspr. från utskrivningssystemet, då den man-
bara befolkningen indelades i r. om vanl. 10 el.
20 man, varav 1 uttogs till krigstjänst. Ang. ut-
skrivning efter hemman, ”efter gårdatal”, se In-
delningsverk, sp. 878.
Rotebro, del av Sollentuna köping i Uppland.
Rote Fahne [rå’ta fä’na], tidning i Berlin,
uppsatt av K. Liebknecht och Rosa Luxemburg
1918, centralorgan för Tysklands kommunistiska
parti. Den förbjöds 1933.
Rotehållare, rotebonde, krigsv., bonden på
den största gården i en rote (se Indelningsverk,
sp. 878).
Rotekolonn, krigsv., äldre benämning på
marschkolonn. R. bildas, då vid vändning ett
kvarts varv åt sidan från linje jämna rotar
rycka upp i höjd med udda.
Rötel (av mlat. ro’tulas, pappersrulle, förteck-
ning), urspr. en förteckning på de ärenden, som
en ämbetsman hade att handlägga; i överförd be-
märkelse dels samtliga handlingar, som upptagits
i dylik förteckning, dels en avd. av ämbetsverk,
som handlägger vissa slag av ärenden.
Roteman, se Rote.
Roteombud. Enl. 1946 års folkbokföringsför-
ordning skola i varje territoriell församling fin-
nas minst 1 r. med ersättare med uppgift att till-
handagå pastor och mantalsskrivningsförrättare
med upplysningar i folkbokföringsärenden samt
266
att jämte dessa vaka över att allmänheten följer
föreskrifterna ang. folkbokföringen.
Rotera, indela i rotar (se Rotering); svänga
runt kring sin axel; kretsa.
Rotering, knektehållshemmanens fördelning på
rotar (se Indelningsverk, sp. 878, och Rote 2 B).
— Extra r. var en av 1810 års riksdag beslu-
tad utsträckning av r.-skyldigheten, varigenom så
gott som all dittills oroterad jord — således förut
fritagna adliga sätegårdar, ecklesiastika boställen
m. fl. (dock icke militiehemman) — underkastades
r. samt förpliktades att i krigstid uppsätta solda-
ter i likhet med det ständiga knektehållet. 1825
påbörjades en revidering av r., vilken blivit kallad
nya ordinarie r.
Rotfiltsjuka, bot., se Rotfiltsvamp.
Rotfiltsvamp, Rhizoctönia, filt- el. skorpartade,
violetta el. bruna, sterila svampmycel på under-
jordiska växtdelar. På potatis förekommer all-
mänt R. solani, som är en utvecklingsform av
basidiomyceten Hypochnus solani (se Filtsjuka).
Av R. violacea finnes en form på betor, morötter
o. a. rotfrukter samt på flera ogräs och en annan
form på lucern och klöverarter. Angripna rötter
skrumpna; växtdelarna ovan jord försvagas och
gulna ("rotfiltsjuka”).
Rotfjärilar, Hepio’lidae, en fam. nattfjärilar,
som i vissa avseenden är mycket primitiv. An-
tennerna äro mycket korta, sugtunga saknas,
fram- och bakvingar sammanhållas ej genom
någon hake. Av familjens omkr. 200 arter fö-
rekomma de flesta i Australien. Flera av r.
ha en vingspännvidd av intill 200 mm och äro
bjärt färgade i rött och grönt el. ha metall-
glänsande fläckar. De europeiska arterna äro
skymningsfjärilar; hannarna äro genom sina si-
denglänsande, vita vingar mera iögonenfallande
än de gulröda honorna. Vår största art är h u m-
ler o t ät a r en (Hepiolus humuli) med en
spännvidd av 42—70 mm. Larverna leva i marken
av rötter el. i den underjordiska delen av växt-
stammar och äro gulvita.
Rotfotingar, zool., se Rhizopoda.
Rotfrukter, lantbr., gemensam benämning för
till människo- el. djurföda odlade, saftiga rötter
av rova, kålrot, beta och morot.
Rotfruktsröta, växtsjukdom, förorsakad av
Sclerotinia sclerotiorum, tillhörande askomyceter-
na. R. angriper dels under vinterförvaringen rot-
frukter, ss. morötter, betor, kålrötter och jord-
ärtskockor, dels under växttiden en mängd växter,
t. ex. fröstockar av kålväxter och morötter, bö-
nor, gurkor, tomater, jordärtskockor, potatis, sal-
lad och många prydnadsväxter.
Rotgel [rå’tgel], zool., se Rödhakesångaren.
Rotgülden [rå’t-], miner., se Proustit och
Pyrargyrit.
Roth [råt], Joseph, österrikisk författare
av judisk börd (1894—1939), deltog i i:a världs-
kriget, var 1920—27 medarb. i Frankfurter
Zeitung och lämnade Tyskland efter Hitlers seger
1933. Av R:s uppriktiga och klarsynta samtids-
skildringar må nämnas ”Hotel Savoy” (1924) och
”Rebellion” (s. å.), om de återkomna soldaternas
tragiska liv, ”Flucht ohne Ende” (1927), ”Hiob”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
