Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rothschild, släkt - Rothår - Rotliegende - Rotogravyr - Rotor - Rotorfartyg - Rotorua - Rotrou, Jean - Rots, snip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Rothschild—Rots
270
Rothschild [rä’t/ilt], judisk bankirsläkt, här-
stammande från Mayer Amschel R. (1743
—1812), vilken som mynthandlare och bankir i
Frankfurt a. M. kom i förbindelse med den rike
kurfursten Vilhelm av Hessen. Under Napoleons-
krigens stormar förvaltade han en stor del av
kurfurstens rikedomar och vann själv en stor
förmögenhet genom lån till furstar och enskilda,
varvid han skickligt lotsade sig fram genom ti-
dens omvälvningar. Huset R. nådde under R:s
fem söner en storartad utveckling. Den äldste av
sönerna, Amschel R. (1773—1855), blev chef
för firman i Frankfurt, Sal om on R. (1774—
1855) slog sig ned i Wien, Na t han R. (1777
—1836), den mest begåvade av bröderna, i Lon-
don, där han bl. a. ledde en stor del av finan-
sieringen av krigen mot Napoleon, Karl R.
(1788—1855) i Neapel och Jakob (James) R.
(1792—1868) i Paris. Bröderna organiserade sins-
emellan ett slags clearingrörelse, varigenom
riskabla penningtransporter undvekos. Finansiell
skicklighet, stark sammanhållning, vidsträckta
förbindelser gåvo huset R. en betydande finans-
makt, som endast övergående skakades av 1848
års händelser. Från rena penningaffärer, främst
allt väldigare statslån och börsaffärer, övergick
firman småningom även till placeringar i öster-
rikiska och franska järnvägar, ångbåts- och för-
säkringsbolag, kvicksilvergruvor o. s. v. Släktens
rikedomar blevo snart legendariska, och väldiga
summor skänktes till välgörande ändamål. Från
slutet av 1800-talet upphörde firmans domineran-
de finansmakt. Flera av dess medl. ha gjort sig
kända som framstående konstsamlare.
Fyra av bröderna R. erhöllo 1816 österrikiskt
adelskap, och 1822 blevo alla fem friherrar.
Filialen i Neapel indrogs 1861, och stamfirman
i Frankfurt upphörde 1901. Släktens i England,
Frankrike och Österrike bosatta grenar ha allt-
mera känt sig som där infödda. — Nathan R:s
son Lionel R. (1808—79), chef för London-
filialen, tillhörde 1858—74 underhuset. Hans son
Nathaniel R. (1840—1915) upphöjdes 1885
till pär (engelsk baron). — Litt.: ”Das Haus
R.” (2 bd, 1927—28; sv. övers. 1928—30).
Rothår, bot., rakt utstående, långa, tunn-
väggiga utbuktningar på överhudscellerna hos
rötter. De sitta i närheten av rotspetsen, de
yngsta närmast denna. Med sina avrundade, ofta
uppsvällda ändar lägga de sig tätt intill jordpar-
tiklarna. Deras uppgift är att förstora rotens
uppsugande yta. Dessutom bidraga de till att fast-
hålla växten i marken. — Se bild vid Rot.
Rotliegende [rå’tliganda], geol., se Permiska
systemet.
Roto gravyr, benämning på sådant djuptryck,
där bilden etsas på kopparvalsar och tryckes i
rotationspressar med stor hastighet.
Rötor, roterande maskindel, t. ex. i elektriska
maskiner.
Rotorfartyg, de försöksfartyg, som 1924—29
byggdes för utnyttjande av den s. k. magnusef-
fekten för framdrivning med vindkraft enl. tys-
ken A. Flettners patent. R:s framdrivningsmedel
utgjordes av 2 el. 3 rotortorn, drivna med elekt-
Rotorfartyg.
romotorer. Då rotorerna drivas med en periferi-
hastighet av c:a 3 ggr vindhastigheten, uppstår
en kraft vinkelrätt mot vindriktningen c:a 10
ggr större än det direkta vindtrycket på rotorns
projicerade ytan. Resultaten av dessa båda kraf-
ter utgör den kraft, som genom rotorerna åverkar
fartyget. Då denna resultant är riktad för om
tvärs, framdriver den fartyget. Rotortornen på
det första r-, ”Buckau”, voro byggda av c:a 1
mm plåt och hade en diam, av 2,8 m och en höjd
av 15,6 m. De drevos vart och ett av en 15 hk
elektromotor. Fartyget var dessutom försett med
en 160 hk hjälpmotor med propeller, i första hand
avsedd för användning i stiltje. Vid ringa vind-
styrka var dock rotortornens effektförbrukning
större än vid fartygets framdrivande med samma
fart med endast propeller. Vid mycket stor vind-
styrka kunde ej tillräcklig periferihastighet för
rotorerna erhållas. Av bl. a. dessa anledningar
kommo r. ej att få någon praktisk användning.
Rotorua [eng. utt. råutåuroG], stad på Nya
Zeelands Nordö, vid Rotoruasjön (285 m
ö. h., 84 km2); c:a 5,000 inv. Stor, statlig kur-
anstalt. R. ligger inom det för sin säregna natur
berömda gejserområdet, kallat Hot Springs
District. Bland övriga sjöar här märkas R o-
toiti (273 m ö. h., 37 km2, 70 m djup) och
Rotomahana (310 m ö. h., 30 km2, 148 m
djup), som efter den närbelägna vulkanen Tara-
weras häftiga utbrott 1886 en tid var försvun-
nen. Jfr Gejser, sp. 792.
Rotrou [råtro’], Jean, fransk dramatiker
(1609—50). R. skrev över trettio stycken, huvud-
saki. tragedier, vartill han lånade ämnen från
samtida italienska och framför allt spanska för-
fattare enl. tidens sed. Hans mest kända arbete,
”Venceslas” (1647), visar honom på en gång som
lärjunge av Lope de Vega och Corneille.
Rots [rå’ts] (ty. Rotz), s n i p, ma’lleus hü-
midus, smittsam, kroniskt förlöpande sjukdom,
som särskilt angriper djur av hästsläktet men
även kan överföras på andra djur, ss. hundar och
kattor, samt även i sällsynta fall genom beröring
med rotssjuka djur på människor. Sjukdomen
är känd sedan äldsta tider, men först 1881
påvisades den verkliga rotsbacillen, som fast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
