Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudenschöld, 1. Magdalena - Rudenschöld, 2. Torsten - Rudera - Ruderal- el. Ruderatväxter - Rudewall, Folke - Rudiment - Rudiementära organ - Rudin, Waldemar - Rudis - Rudister - Rudköbing - Rudolf I (tysk konung) - Rudolf II (tysk kejsare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Rudera—Rudolf
302
med sin betjänt, med
vilken hon hade en
son, lämnade Sverige
1801 och vistades till
1813 med årligt under-
håll av Armfelt i ut-
landet, bl. a. hos Mme
de Staèl; sina sista år
tillbragte hon i Sve-
rige. R. efterlämnade
sj älvbiografier, den
ena använd av Elof
Tegnér i dennes Arm-
feltbiogr., den andra
tr. av C. F. Ridder-
stad i ”Gömdt är icke glömt” (1846—53). —
Litt.: Biogr. av Lilly Lindvall (1917) och Y.
Lyttkens (1950).
2) Torsten R., den föreg:s brorson, greve,
skolman (1798—1859). Tidigt påverkad av Rous-
seaus idéer, intresserade han sig livligt för C. J.
L. Almquists bondelivsföredöme. 1843 bosatte han
sig på Läckö kungsgård som lärare för en bro-
ders o. a. anförvanters barn. Ett botemedel för
de sociala missförhållandena trodde sig R. fin-
na i en genomförd
”ståndscirkulation”, d.
v. s. ett av naturanla-
gen bestämt utbyte
mellan de högre och de
lägre stånden. Det vik-
tigaste medlet till det-
ta syftes vinnande an-
såg han ligga i en god
folkuppfostran. Han
utarbetade en plan till
ett nytt skolsystem,
omfattande roteskolor
(småskolor) för alla
barn och elitskolor
för de bäst begåva-
de, utvalda utan hänsyn till härkomst. Kropps-
arbete skulle ingå som ett viktigt moment i un-
dervisningen. R. upprättade dylika skolor för de
underhavande på Läckö och ordnade enl. sitt
system hela skolväsendet i Otterstads församling.
Sedan han 1849 och 1853 fått offentligt under-
stöd, verkade han som ett slags rådgivande folk-
skolinspektör och företog vidsträckta resor för
folkskoleväsendets ordnande. — R:s betydelse för
den svenska folkskolan har varit stor, och han
har i flera avseenden varit bestämmande för dess
senare utveckling. Han utgav ”Tankar om stånds-
cirkulation” (1845), ”Svenska folkskolans praktis-
ka ordnande” (1856) m. m. — Litt.: Biogr. av
B. Salqvist (1938).
Rüdera, lat., ruiner, byggnadslämningar.
Ruderäl- el. Ruderätväxter, bot., se Nitrofyter.
Rudewall, Folke, ämbetsman (f. 1895 12/s),
jur. kand. 1919, assessor i Svea hovrätt 1927,
hovrättsråd 1935, häradshövding i Medelpads ö.
domsaga 1939—43, J. O. sedan 1944 (suppl. 1939
—44)-.
Rudime’nt, första början till något; första
grunderna till konst el. vetenskap; outbildat or-
gan hos djur (se Rudimentära organ) el. växt.
— Adj.: Rudimentär.
Rudimentära organ kallas inom anatomien
organ, som te sig förkrympta till storlek och
funktion i jämförelse med motsv. hos besläktade
livsformer. Så är hos människan blindtarmens
maskformiga bihang ett rudiment i jämförelse
med samma organ hos gräsätande däggdjur, där
det har betydande storlek och matsmältningsfunk-
tion, likaså mullvadens öga, jätteormarnas anlag
till bakre extremiteter o. s. v. Descendensläran
har i r. sett ett av sina starkaste stöd, i det att de
anses härstamma från organ, som genom ändrade
levnadsvillkor satts ur funktion och därigenom
undergått reduktion.
Rudin, Erik Georg Waldemar Napoleon
teolog (1833—1921), var 1861—69 föreståndare
för Evang. fosterlandsstiftelsens missionsinst.,
blev 1877 e. o. och 1892 ord. prof, i exegetik i
Uppsala (emeritus 1900). R. fick stort inflytande,
framför allt som förkunnare och själasörjare.
Teologiskt tog han intryck av J. T. Beck, vilket
föranledde hans avlägsnande från Evang. foster-
landsstiftelsen. Som led. av kyrkomötet utvecklade
R. stor initiativrike-
dom. 1896 blev han
led. av Svenska akad.
Av R:s skrifter må
nämnas predikosaml.
”Evighetsvinklar”
(1872—99), ”Sören
Kierkegaards person
och författarskap”, 1
(1880), ”Brev och
brevutdrag” (1921)
och ”Tankar ur det
inre livet” (3 bd, 1923
—25). — Litt.: Biogr.
av sonen D. Rudin
(2: a uppl. 1922); N.
Söderblom, ”W. R:s inre liv” (1923), ”Minne
av W. R. Inträdestal i Svenska akad.” (s. å.).
Ru’dis, lat., oerfaren, okunnig, obildad.
Rudi’ster (av lat. ru’dis, rå), paleont., utdöd
djur familj (Rudistae, Hippuritidae), som nu an-
ses stå närmast Chamidae bland musslorna. Ska-
len äro tjocka, olikstora och osymmetriska. R.
voro i allm. ganska stora, omkr. 0,5 m ända till
1 m. Viktigast bland r. äro hippuriterna (Hippu-
rites) och Radiolites. R. levde i kritperioden (h i p-
puritkalk), och deras skal bilda betydande
kalkstensbankar. I Skånes krita förekommer en
liten (icke 10 cm lång) art, Radiolites suecicus.
Rudköbing [ro’ökö-], stad på Langeland,
Danmark, på öns v. kust; c:a 5,000 inv. R. är brö-
derna H. C. och A. S. örsteds födelsestad.
Rudolf, furstar.
Tyska riket. Rudolf I, greve av Habs-
burg, tysk konung (1218—91). R., som hörde
till Hohenstaufernas anhängare, valdes 1273 till
tysk konung. Genom fälttåget mot Ottokar II av
Böhmen vann R. rikslän, som denne tillägnat sig.
Dessa förlänade R. åt sina söner och grundade
därmed den habsburgska familj emakten.
Tysk-romerska riket. Rudolf II, kejsare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
