Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rysk-japanska kriget 1904—05 - Rysk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Rysk konst
402
av aug. Upprepade stormningsförsök tillbakavisa-
des; japanerna måste övergå till en formlig be-
lägring.
Kuropatkin beslöt att 5 okt. återupptaga ope-
rationerna. Detta ledde till det omfattande s 1 a-
get vid (floden) S h a-h o 8—18 okt. 1904, som
utmynnade i en ömsesidig avmattning. I över
tre mån. blevo nu de båda härarna stående overk-
samma i sina ställningar. 2 jan. 1905 överläm-
nades Port Arthur till japanerna med 35,000 man
och 610 kanoner.
Japanska armén förstärktes nu ej blott av 2:a
armén, general Nogi från Port Arthur, utan även
med en nybildad 5:e armé, general Kawamura;
totalstyrkan uppgick till omkr. 310,000 man, och
den var i numeriskt avseende närmare den ryska
styrkan än någonsin förut under kriget. I st. f.
att kunna igångsätta en offensiv blev Kuropatkin
genom japanska anfall invecklad i en jättedrabb-
ning, slaget vid Mukden 21 febr.—9 mars
1905. Ryssarna tvungos att draga sig tillbaka,
men de lyckades dock rädda sig utan större för-
luster. Kuropatkin fick 16 mars överlämna be-
fälet till general Lenevitj.
Den sista stora krigshändelsen kom att utspe-
las till sjöss. 11 okt. 1904 hade den ryska öster-
sjöeskadern under amiral Rozjdestvenskij lämnat
Libau. 27 maj 1905 stötte eskadern vid Tsushima
i Koreasundet ihop med den japanska flottan un-
der amiral Togo och blev förintad. — Då intet
hopp fanns för ryssarna, att krigslyckan skulle
vända sig, och oroligheterna i hemlandet med varje
dag tilltogo samt då även japanerna ledo av ut-
mattning, öppnades fredsförhandlingar genom
amerikansk medling, vilka ledde till freden i
Portsmouth (U.S.A.) 5 sept. 1905. Om
fredsvillkoren se Japan, sp. 367.
Litt.: ”Taktische Detaildarstellungen aus dem
russisch-japanischen Kriege” (12 h., 1908—14);
”Der russisch-j apanische Krieg, Amtlicher Dar-
stellung des russischen Generalstabes” (5 dir,
1904—12); ”Der japanisch-russische Seekrieg
1904—05”, utg. av japanska amiralstaben (3 dir,
1911).
Rysk konst. Även om den äldsta konsten i
Ryssland visar släktskap med grannländernas, har
den dock sin bestämda karaktär, som bevarats in
i modern tid. Sannolikt infördes bysantinska ty-
per och detaljer i arkitekturen redan före kristen-
domens off. antagande i Ryssland 989 och blan-
dades med sydryska, förmongoliska element. Med
den grekiska kristendomsformen följde nya im-
pulser till bysantinism i konsten. Starka skäl tala
för att t. ex. de av trä på 1600- och 1700-talen
uppförda kyrkorna i Ukraina bevara äldre im-
porterade byggnadstyper, bl. a. det i planen kors-
formade gudstjänsthuset med flera, oftast fem
kupoler. Den första större kyrkobyggnaden i sten
blev Sofiakatedralen i Kiev (1000-talets förra
hälft; se bild vid Kiev), en kupolrik, femskeppig
centralanläggning, som i århundraden varit möns-
ter för den kyrkliga arkitekturen i Ryssland.
Samtidigt byggdes den treskeppiga Återlösarka-
tedralen i Tjernigov; treskeppiga kyrkor blevo
sedan ganska vanliga. Sofiakatedralen i Novgorod
efterbildar Sofiakyrkan i Kiev. Omkr. 1100 upp-
fördes flera märkliga kloster i Kiev och Novgo-
rod, alla med stora kyrkor. Uspenskijkatedralen i
Vladimir (1180-talet), en storslagen anläggning
med fem kupoler, har enkla, rundbågade båg-
ställningar på fasaderna och romanska fönster,
medan Dmitrijkatedralen där (1190-talet) med en
enda kupol har exteriören så gott som betäckt
med figurreliefer i bysantinsk art (se bild 1 å
pl.). På liknande sätt prydes det yttre av den
för 1300—1400-talsarkitekturen typiska Återlö-
sarkatedralen i Novgorod (1370-talet). Gotiska
detaljer påträffas i Uspenskijkatedralen i Sve-
nigorod (omkr. 1400).
På 1400-talet blev Moskva centrum för den
gammalryska kulturen. Under årh:s förra hälft
tillkom Treenighetskatedralen — treskeppig, ung.
kvadratisk, med en kupol — i Sergej klostret i
Moskva. Under senare hälften av årh. tillkalla-
des en italiensk arkitekt, Aristotele F i o r a-
v a n t i, som uppförde tsarernas kröningskyrka,
Uspenskij katedralen (1470-talet) i Moskvas
Kreml, en medeltidsbetonad stilblandning av ryskt
och västerländskt, som står i motsättning till den
av en annan italienare, A 1 o i s i o N o v i från
Milano, byggda tsarernas forna gravkyrka, Ar-
changelskijkatedralen (1505—09) i Kreml i Mosk-
va; gravkyrkan har renässanskaraktär. De nämn-
da kyrkorna voro av sten, men eljest voro de
flesta byggnaderna i Moskvas Kreml ännu in på
1500-talet av trä. På 1480-talet började man
uppföra huvudpartierna av tsarpalatset av sten;
arbetet leddes av italienare. Till minne av eröv-
ringen av Kazan byggde ryska arkitekter Vasilij-
katedralen (1550-talet) i Kreml i Moskva (se
bild 2). Detta den gammalryska byggnadskons-
tens förnämsta monument, med praktfullt orne-
rade lökkupoler och en förbryllande rikedom på
svulstiga former och detaljer i skilda stilar, blev
färdigt först på 1600-talet. Syskyklostret i Ar-
changelsk (omkr. 1600) visar Nordens benägen-
het för det kolossala, mäktiga men samtidigt
formfattiga.
Med Peter I:s ingripande började även r:s
europeisering. Arkitekturen togs om hand av ut-
länningar, mera sällan av i utlandet utbildade
ryssar. I det nyanlagda Petersburg påskyndades
byggnadsverksamheten genom drakoniska före-
skrifter. Den av holländsk barock påverkade ita-
lienaren Domenico Trezzini byggde Pe-
terpaulsfästningen, senare omändrad. Främst
bland barockarkitekterna stod italienaren B a r-
t o 1 o mm eo Rastrelli, som vid mitten av
1700-talet ritade palats åt grevarna Vorontsov
och Stroganov, Vinterpalatsets till- och ombygg-
nad (se bild 4 å pl. vid Leningrad), Smolnyj-
klostrets väldiga anläggning och Stora
palatset i Tsarskoje Selo. Genom ryssen
Aleksandr Kokorinovs konstakad. (1765
—72) befästes klassicismen i Petersburg. Rys-
sarna Ivan Starov och V. I. Bazjenov
höllo på tempel fasaderna, och med italienaren
Giacomo Ouarenghi kulminerade klassi-
cismen och empiren. Inhemska begåvningar,
Matvej Kazakov, Andrej Voron i-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
