Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rysk teater - Rysk-turkiska kriget 1877—78 - Ryss - Ryssberget - Ryssby (Kalmar län) - Ryssby (Kronobergs län) - Ryssbylund - Rysselberghe, Théo van - Rüsselsheim - Ryssgubbe, rysskål, ryssrova, långrova - Ryssja - Rysskål - Ryssland - Läge, gränser och areal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407 Rysk-turkiska kriget 1877—78—Ryssland 408
molovateatern m. fl. Rysk teater har under olika
perioder uppvisat en experimentlusta och scenisk
fantasi, som varit epokgörande, och den har
skänkt många rika impulser långt utanför sitt
lands gränser. — Se även Ryska baletten. — Litt.:
J. Gregor och R. Fülüp-Miller, ”Das russische
Theater” (1927); B. V. Varneke, ”History of the
Russian theatre” (1951).
Rysk-turkiska kriget 1877—78. Sedan Ryss-
land 16 april 1877 slutit en överenskommelse med
Rumänien om ryska truppers genommarsch och
i den uttalade avsikten att befria de under Tur-
kiet lydande slaverna förklarat Turkiet krig 24
april s. å., sattes Rysslands huvudarmé, som stod
under befäl av kejsarens broder storfurst Niko-
laus, i rörelse för uppmarsch utmed och n. om
Donau. I Kaukasus stod en armé beredd att
rycka in i Armenien.
På den europeiska krigsskådeplat-
sen disponerade ryssarna omkr. 200,000 man. De
turkiska stridskrafterna uppgingo till i det när-
maste samma antal; de stodo under befäl av Abd-
ul- Kerim. Sedan den ryska uppmarschen full-
bordats, övergicks Donau 27 juni och påföljande
dagar efter strider med underlägsna turkiska
krafter. En avantgardeskår under general Gurko
bildades för att framtränga söderut och sätta
sig i besittning av Balkanövergångarna, och
arméstyrkor utsändes utmed Donau i ö. och v.
riktning. Trnovo togs av Gurko 7 juli, Sipka-
passet 19 och Stara Zagora 30 juli, men då han
påträffade starka turkiska krafter och underrät-
telserna från Plevna blevo alltmer oroande, före-
tog han ett hastigt återtåg norrut över Balkan.
Vid Plevna hade nämligen Osman pascha
inträffat 17 juli, och där hade ryssarna förgäves
genom upprepade stormningsförsök sökt sätta sig
i besittning av platsen. Turkarna stodo med en
arméavd. s. om Sipkapasset och med huvudhären
under Muhammed Ali pascha vid Razgrad (50
km s. ö. om Ruse). Förbittrade strider utkäm-
pades i Sipkapasset 21—26 aug. och 17 sept.
Först efter Plevnas fall 10 dec. 1877 kunde dock
ryssarna återupptaga sina planer att tränga ned
i riktning mot Konstantinopel. Efter stora an-
strängningar hade de ryska kolonnerna på nyåret
1878 överskridit Balkan och nått ned till Ru-
miliens slätter. Filippopel intogs 14 jan. 1878
och Adrianopel 19 jan. Turkarna, över vilka Su-
lejman pascha tagit befälet, drogo sig på alla
håll skyndsamt tillbaka bakom Konstantinopels
befästningar. Stillestånd avslöts i Adrianopel 31
jan. Ett preliminärt fredsslut undertecknades i
San Stefano 3 mars 1878.
På krigsskådeplatsen i Mindre
Asien led den turkiske överbefälhavaren
Mukhtar pascha 15 okt. 1877 vid Aladjadag ett
grundligt nederlag. Snart stodo ryssarnas huvud-
krafter under general Loris-Melikov utanför
fästningen Kars, som stormades natten till 18 nov.
Om de slutliga fredsvillkoren se Berlinkon-
gressen.
Ryss, se Kolryss.
Ryssberget, höjdsträckning på gränsen mellan
Skåne och Blekinge, når in. 153 m ö. h.
Ryssby, kommun i Kalmar län, N. Möre hd,
på Kalmarsundskusten, n. om Kalmar; 165,30
km2, 2,311 inv. (1954). Bördig slättbygd med
lövskogsdungar, i v. skog. Skärgårdskust. 3,589
har åker. Stationssamhället Rockneby har
741 inv. (1951). Egendomar: Ryssbylund, Ha-
raldsmåla m. fl. Pastorat i Växjö stift, N. Möre
kontrakt. Kyrkan av gråsten är från 1750. Av
de s. k. Ryssby skansar, om vilka streds under
Kalmarkriget, finnas lämningar nära kyrkan.
Ryssby, sn i Kronobergs län, Sunnerbo hd,
kring de av Helgeån genomflutna Ryssby- och
Stensjöarna ö. om Ljungby; 176,30 km2, 1,951
inv. (1954). I stationssamhället Ryssby (598
inv. 1951) finns lantmannaskola. 2,063 har åker.
Nuv. kyrkan uppf. 1844; målningar från 1951
av W. Lorentzon. Ingår i R. och Tutaryds pas-
torat i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt. Utgör
tills, m. Agunnaryd och Tutaryd storkommunen
Ryssby; 358,75 km2, 3,223 inv. (1954).
Ryssbylund, gods i Ryssby kommun i Kalmar
län, 17 km n. om Kalmar, omfattar c:a 2,000
har, därav 400 åker. Huvudbyggnaden är från
1820. R. har tillhört bl. a. ätterna Cronhiort och
Raab samt sedan 1872 ätten Rappe.
Rysselberghe [réFsalbärga], Théo van,
belgisk målare (1862—1926). Han blev tidigt en
av nyimpressionismens främsta representanter. R.
målar i ett konsekvent genomfört fläckmaner med
frisk, ljus och blomstrande färg aktstudier, sol-
skensstudier med figurer i landskap, porträtt och
dekorativa kompositioner.
Rü’sselsheim [-häim], stad i Hessen, vid
Main 10 km ö. om Mainz; c:a 20,000 inv. Om-
fattande bilindustri (se Opel, Adam, A.G.).
Ryssgubbe, rysskål, ryssrova, 1 å n g-
rova, Bünias orientälis, en till fam. Cruciferae
hörande, omkr. 1 m hög, flerårig ört med grov-
tandade blad, talrika gula blommor och snett ägg-
formiga, en- el. tvåfröiga skidor. Inkom öster-
ifrån till Sverige under senare hälften av 1700-
talet.
Ryss ja, se Fiskredskap, sp. 551 och bild.
Rysskål, bot., se Ryssgubbe.
Ryssland, ry. Rossija, jordens till samman-
hängande areal största stat; sedan 1922 off. Sojus
sovetskich sotsialistitjeskich respublik (SSSR),
De socialistiska rådsrepubliker-
nas union, förk. Sovetskij sojus, Råds- el.
Sovj e t u n i o n e n; 22,270,000 km2 (arealvins-
ter under och efter 2:a världskriget 710,906 km2);
över 200 mill. inv.; vid senaste folkräkning 17h
1939 inom förkrigstidens R. 170,467,180 inv. ök-
ningen genom territorialtillväxten i v. 1940 ut-
gjorde 23 mill., och den officiella ryska uppskatt-
ningen 1945 är också 193 mill. inv. Sedan 1945
kan man räkna med en årlig befolkningstillväxt
på över 2 mill. Huvudstad Moskva.
Läge, gränser och areal. Av det ryska väldet
tillhör nära av arealen och 3/4 av befolkningen
Europa och resten Asien. Gränsen mellan dessa
båda dragés då längs Uralbergen och dessas
forts. Mugodzj arbergen, följer sedan floden
Emba till Kaspiska havet, fortsätter längs dettas
n. v. kust och går därefter genom Manytjsänkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
