Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Ryssland
416
Musjik (t. v.), ung man med mongoliska drag från trakten kring nedre Volga
samt ung bondkvinna från Ukraina.
områden i förbundsrepubliker, delrepubliker,
autonoma oblasti, nationella okrugi och nationella
räjonger. De viktigaste folkslagens numerär (i
mill.) inom SSSR framgår av nedanst. tabell.
18971) 19269 1939’)
Storryssar 77,3 99,1
Ukrainare 22,4 31,2 28,!
Vitryssar 4’7 ^.3
Kazaker 4,1 4,0 3,1
Uzbeker 2,0 3,9
Tatarer 3,7 2,9 4,3
Judar 5.1 2,o 3^
Georgier 1,8 2,2
Azerbejdjanska turkar 2,3
Armenier 1,2 2,2
Mordviner 1,2
Tyskar 1,8 1,2 1,4
Tjuvasjer
Tadzjiker (0,4) 1,0 1,2
*) Areal 22,5 mill. km2, 2) 21,4 mill. km2.
Bebyggelsen, både stads- och lantbebyg-
gelsen, får i R. i mycket hög grad sin prägel av
den allmänna användningen av trä som byggnads-
material. Leningrad var i det gamla R. det så
gott som enda exemplet på en stenstad i europeisk
stil.
Inom den ryska landsbygden är bebyggelsen
sedan gammalt samlad i byar, små byar i n. och
v., stora byar i s. och ö. ö. om Volga bli by-
agglomerationer på över 1,000 inv. vanliga.
Den 1928 påbörjade och under 1930-talet slut-
förda sammanslagningen av åkerjorden till kol-
chozer har konserverat den agglomererade be-
byggelsen. Odlingslandskapet har ändrat utseende
genom denna reform, till följd av vilken den ti-
digare uppdelningen i långa, smala tegar ersatts
med vidsträckta kvadratiska el. rektangulära
åkerblock, verkliga storskiften på flera kvadrat-
kilometers vidd.
Antalet städer, som 1926 uppgick till 709 (jämte
125 samhällen av stadstyp), utgjorde Vi 1947
1,377 (jämte 1,979 samhällen av stadstyp). Särsk.
i industridistrikten Ural, Donbass och Kuzbass
har stadstillväxten varit stark, ökningen av stor-
städernas antal är iögonfallande. 1897 uppgick
antalet storstäder till 14 och
rymde blott föga över 4 %
av rikets folkmängd, 1939
var det 82 med Vs av folk-
mängden i R. Sexton städer
el. stadsliknande orter, vilka
vid folkräkningen 1897 an-
tingen ej alls existerade el.
ännu icke uppnått stadssta-
diet, hade 1939 mer än
100,000 inv. De flesta av dem
ha utvecklats på gr. av ny-
upptäckta mineral fyndigheter,
ss. Magnitogorsk i s. Ural
el. Karaganda i Kazakstan.
De största städerna äro
Moskva och Leningrad, mil-
lionstäder, samt Kiev, Char-
kov, Baku, Gorkij, Odessa,
Tasjkent, Tiflis, Rostov,
Novosibirsk, Sverdlovsk och Dnjeprope-
trovsk.
Ekonomisk geografi. Tsarryssland var ännu
före 1 :a världskriget nästan helt ett agrarland,
som tillgodosåg sin import av industrialster med
en stor export av agrara produkter, framför allt
brödsäd, och vars industri var ensidig (framför
allt textilindustri). Det nya R. är till lika delar
ett agrarland och en industristat med mångsidig
produktion och ringa varuutbyte med utlandet.
Geografiskt kommer förändringen i näringsli-
vets struktur till synes i en större spridning av
produktionen, förorsakad av att nya råvaruom-
råden tagits i bruk och lokala kraftkällor ut-
byggts i avsikt att lätta på transporttrycket på
det glesa kommunikationsnätet. I programmet till
den senaste femårsplanen (1951—55) understry-
kes ännu en gång denna sistn. omständighet på
samma sätt som i tidigare femårsplaner.
Jordbruk och boskapsskötsel. De
naturliga förutsättningarna för det ryska jord-
bruket utgöras dels av ett klimat, som tillåter
odling av alla tempererade och subtropiska kul-
turväxter, dels av den bördiga jordmån, som ut-
märker stäppbältet. Den berömda svarta jorden
(tsjernosem) utbreder sig i ett sammanhängande
bälte från Karpaterna till Altai, men även
smärre områden v. och ö. om Bajkalsjön och
t. o. m. i Amurlandet upptas av en jordmån, som
liknar denna (jfr karta vid Jordarter). Sin största
bredd når svart jordsbältet mellan Oka-floden, där
Centrala svartj ordsregionen utbreder sig, och
Azovska sjön—Nordkaukasien. Svartjordens fin-
korniga struktur, dess porositet samt dess höga
halt av kalk och växtnäringsämnen gör den till
en av de bästa växtplatser för spannmål, spec.
vete, som finns i världen. Ukraina och Sydryss-
land voro redan under 1800-talet kända som en av
jordklotets förnämsta kornbodar. Naturliga hin-
der för jordbruket utgöra frosten i n., som gör
c:a V7 av SSSR:s areal obrukbar för växtodling,
torkan, som utan bevattning gör växtodling
omöjlig inom ett lika stort område i s., samt
inom det vidsträckta barrskogsbältet (c:a Va av
SSSR:s areal) försumpad mark (beräknas uppta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
