Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Ryssland
426
Spärrdamm över Uralfloden vid Magnitogorsk.
gasledning transporteras till Leningrad. Oljeskiff-
rar finnas även i Petjora-bäckenet i Ural- och
Volgaområdena samt i Leningrad-området.
R:s resurser av vattenkraft äro de största
i världen men relativt föga utnyttjade. Härtill
bidrar den ojämna fördelningen. På Europeiska
R. kommo före 2:a världskriget (inkl. Kaukasien)
endast 17,6%, på Asiatiska R. (framför allt Lena
och Jenisej) 82,4% av den utbyggbara vatten-
kraften. Omkr. hälften av den sammanlagda ef-
fekten kom 1937 på Dnjeproges (se Dnjepr)
med dess 560,000 kW, ännu i dag Europas största
vattenkraftverk. 1 Volchov (58,000 kW), i Svir
(96,000 kW), på Kolahalvön, i Kaukasien och i
Ural finnas smärre vattenkraftverk. Under bygg-
nad voro före 2:a världskriget vattenkraftverk i
Centralasien, i Kaukasien i samband med konst-
bevattningsanläggningar och i Volga i samband
med regleringen av denna för sjöfarten så vik-
tiga samfärdsled. Målet för 1950 var en sam-
manlagd effekt på 3,3 mill. kW hos alla i vat-
tenkraftverk installerade turbiner. F. n. befin-
ner sig R. i en period av hektisk utbyggnad av
vattenkraften.
J ä r n m a 1 m finnes flerstädes i R. Viktigast
äro fyndigheterna i Ukraina och på Krim (halv-
ön Kertj) samt i Ural, vilka 1940 svarade för
resp. 54,1, 5,5 och 31,5% av järnmalmsbrytningen
i riket. Urals malmer ha brutits och förädlats
med träkol i järnverk vid små vattenfall i bi-
floder till Kama och Ob sedan Peter den stores
tid. Störst och viktigast är Magnitnaja, en
magnetitförekomst med växlande järnhalt (30—
61 «/o), som varit känd sedan 1747 men vars bryt-
ning påbörjades först 1931 som ett led i det s. k.
Ural—Kuznetsk-kombinatet med användning av
stenkol från Kuzbass (senare från Karaganda).
Brytningen sker i dagbrott, och malmen försörjer
icke blott det stora järnverket i Magnitogorsk
utan delvis även de övriga järnverken i Ural
samt Kuzbass’ masugnar. Krivoj Rogs hematit-
malmer (61 % järnhalt) v. om Dnjepr i v. Ukrai-
na svarar för mer än hälften av R:s järnmalms-
produktion. Det förädlas dels i Donbass, dels i
Krivoj Rog (med kol i retur från Donbass)
och dels i järnverk, som få sin kraft från
Dnjeproges. — Malmerna på Kertj-halvön bestå
av lågprocentiga, fosforrika (30—40 e/o järnhalt,
0,4—1,6% fosforhalt) limoniter, som brytas i
dagbrott. Förädlingen sker dels i Mariupol vid
Azovska sjön med kol från Donbass, dels (med
kol, som malmbåtarna taga i retur) vid själva
malmfältet i staden Kertj. — I Asiatiska R. ligga
de viktigaste hittills brutna fyndigheterna ome-
delbart s. om Kuzbass’ kolfält, i Gornaja Sjorija,
där brytningen påbörjades 1939, med en förskjut-
ning under och efter 2:a världskriget söderut
mot gränsen till Ojrotiska AO. 1947 kommo re-
dan 3/4 av den malm, som matade masugnarna i
Kuzbass, från Gornaja Sjorija (1941 blott 32%).
R:s produktion av tackjärn uppgick 1913
till 4,2 mill. ton. 1951 hade den ökats till 22 mill.
ton. På Sydrysslands många och stora järnverk
kommo 1940 60%, på Urals över 20% av pro-
duktionen. Under och efter 2:a världskriget ha
nya järnverk grundats i Kazakstan, Centralasien
och Transkaukasien samt i Libau i Lettland. —
Produktionen av stål uppgick 1951 till 31,2 mill.
ton. R. har därmed intagit 2:a platsen i världs-
statistiken.
Av koppar utvinnes numera hälften (1942
40 %) från två nya fyndigheter i Kazakstan, den
ena belägen nära 500 km s. v. om Karaganda, den
andra 500 km s. ö. om samma stad, nära sjön
Balkasj, på vilka ställen kopparsmältverk med
vardera en kapacitet på 100,000 ton uppförts.
Stora förhoppningar knytas till en ny fyndighet
80 km s. ö. om Tasjkent i Uzbekistan, där ett
smältverk med en kapacitet på 100,000 ton upp-
förts i Almalyk. — Blymalm brytes framför
allt i Kazakstan, dels i s. i Kara-Tau, vars malm-
koncentrat går till smältverket i Tjimkent med
1937 49% av R:s blyproduktion, dels i ö. i Altai,
där blyhyttorna s. å. svarade för V4 av blypro-
duktionen i riket; men bly utvinnes även i Nord-
kaukasien och Fjärran östern. Ett nytt smält-
verk har uppförts i Belovo s. om Kemerovo, som
förädlar malm från Altai och från Salair v. om
Kuzbass. — Zink erhålles från i huvudsak
samma områden, men därtill framträder Ural
som en viktig fyndplats. Av stållegeringsmetal-
lerna mangan, krom och nickel finnas stora fyn-
digheter. Mangan förekommer vid Tjiatura i
Georgien och Nikopol vid Dnjepr i Ukraina, vilka
före 2:a världskriget svarade för hälften av
världsproduktionen, samt bl. a. i n. Ural, där
brytningen började under 2:a världskriget.
Krom utvinnes sedan gammalt i mell. Ural men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
