Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsendet - Tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Ryssland
436
ligiösa samfunden, isynnerhet den ortodoxa kyr-
kan, mera positiv. Genom Stalinkonstitutionen
1936 fingo prästerna åter fullständiga medborger-
liga rättigheter. ”De gudlösa”s aktivitet och
medlemsantal minskades väsentligt (1937 endast
2 mill.), och förbundet upplöstes 1941, utan att
den antireligiösa propagandan därför upphört
att bedrivas, även om det numera sker i oorgani-
serad form. 1945 fastställdes en ny kyrkoförfatt-
ning vid ett kyrkomöte, vid vilket Alexej valdes
till patriark efter den avlidne Sergej.
Undervisningsväsendet i R. var tidigare fram-
för allt inriktat på att minska antalet analfabeter,
senare att få dem att helt försvinna. Analfabetis-
men uppgick 1897 till 76% (i n. och mell. Asien
t. o. m. 99°/o), 1926 till 6o°/o och 1939 till 19%.
I sin nuv. form gestaltades undervisningsväsendet
1932—34, när den allmänbildande skolan, som är
den viktigaste länken i hela systemet, efter flera
omvandlingar fick enhetlig och fast struktur.
Uppfostrings- och undervisningsarbetet utföras
av olika statliga anstalter. För barn till 3 års
ålder finnas barnkrubbor. Mellan 3 och 7 år tas
de om hand i barnträdgårdar. Den primära un-
dervisningen meddelas i skolor av något skif-
tande karaktär men med samma undervisning på
gemensamma stadier. Bottenskolan omfattar klas-
serna 1 till 4, den ofullständiga mellanskolan
klasserna 1 till 7 och den fullständiga mellan-
skolan klasserna 1 till 10 (i Estland, Lettland och
Georgien 1 till 11). Fr. o. m. 1950 är skolplikts-
tiden 7 år. På bottenskolstadiet (klass 1—4) un-
dervisades 1940 inom de olika skolformerna
20,471,000 elever, på mellanstadiet (klass 5—7)
9,715,000 och på högstadiet (klass 8—10) 1,870,000
elever. Efter de obligatoriska 4 första klasserna
kan utbildningen fortsättas i olikartade tekniska
o. a. yrkesskolor, vilkas antal 1940 var 3,733 med
975,000 elever. Dessutom få c:a 200,000 elever sin
yrkesutbildning genom korrespondenskurser. Av-
slutad mellanskola öppnar tillträde till de högre
läroanstalterna, s. k. VUZ-er (vyssjeje utjebnoje
zavedenije). Dessas antal uppgick 1951 till 887
med 1,356,000 studerande; däribland funnos 31
univ-, de övriga voro olika yrkesinst., tekniska,
medicinska, pedagogiska, krigsvetenskapliga, för
lant- och bergsbruk, kroppskultur, musik m. m.
De viktigaste univ. äro: univ. i Moskva (11
fakulteter, 50 specialiteter), Leningrad (12 fakul-
teter, 59 specialiteter), Riga (13 fakulteter, 38
specialiteter), Tiflis (7 fakulteter, 37 specialite-
ter), Kiev (11 fakulteter, 2 specialiteter) och
Lvov (8 fakulteter, 17 specialiteter). Många
VUZ-er ha grundats under de sista decennierna,
särsk. för högre yrkesutbildning i unionens peri-
ferier: Uzbekistan har 29 (univ. i Tasjkent och
Samarkand), Kazakstan 24 (univ. i Alma-Ata),
Azerbajdzjan 18 (univ. i Baku), Georgien 8
(univ. i Tiflis), Armenien 13 (univ. i Erivan),
Kirgisistan 6 (univ. i Frunze), Tadzj ikistan 7
(univ. i Stalinabad), Moldaviska SSR 7 (univ.
i Kisjinjov) och Turkmenien 7. — Lärare utbil-
das för bottenskolorna på pedagogiska skolor med
en 3-årig kurs efter ofullständiga mellanskolan,
för mellanskolorna på pedagogiska inst. el. vid
de pedagogiska fakulteterna vid den största delen
av univ. och för yrkesskolorna på tekniska hög-
skolor, resp, tekniska mellanskolor. Undervis-
ningen i alla skolor sker på modersmålet. Ryska
språket är obligatoriskt, och i de flesta folkmål
användes ryska alfabetet. Politisk utbildning i
kommunistisk, ateistisk och International anda
ges i alla skolor fr. o. m. barnträdgårdarna. —
En stor roll för forskningen spela de lärda säll-
skapen, i första hand Vetenskapsakad. (grundad
1725, omorganiserad 1935), under vilken sortera
56 inst., 15 laboratorier, 4 observatorier, 7 museer,
5 forskningsstationer och 51 kommittéer och
kommissioner med tillsammans 6,053 vetenskap-
liga arbetare (1949). I 10 av de 16 unionsrepu-
blikema finnas nationella vetenskapsakad., och
flertalet vetenskapliga fack representeras av egna
akad.
Tidningar. Den första ryska tidn. härrör från
Peter den stores tid (1703), men pressen erhöll
ej något större uppsving förrän in på 1800-talet,
och den var under tsarismens tid ofta svårt hind-
rad i sina verksamhetsmöjligheter genom censur-
bestämmelser. Den ryska tidskr.-pressen var mera
omfattande. De under den tsaristiska regimen mest
framträdande tidn. voro Novoje vrem ja, Posled-
nija novosti och Retj. Den närmaste följden av
sovjetregimens införande blev, att pressen för-
statligades. Ingen oppositionellt inriktad press
tilläts, och i den nuv. sovjetryska pressen har
regimen sitt bästa propagandaverktyg. Tidn:s
antal och uppl. ha under sovjetregimen starkt
ökat; de båda största och inflytelserikaste äro
Pravda och Izvestija, som båda ha millionuppl.
1952 uppges utkomma 8,000 tidn. med en sam-
manlagd uppl. av c:a 40 mill. ex. Några stora
specialtidn., som utgåvos i Moskva, ss. Ekono-
mitjeskaja zjizn, Za industrializatsiju och Krest’-
janskaja gazeta, den senare organ för bönderna,
ha upphört liksom Krasnaja gazeta, som var
observerad utomlands. De ryska tidn. ha i allm.
endast fyra sidor, formatet svarar mot de svenska
huvudstadstidn:s. Innehållet i de ryska tidn. är
vanl. stereotypt; nyheter från R. få mycket större
plats än utlandsnyheterna, vilka strängt sorteras
ur politisk synpunkt. Den icke-ryskspråkiga
pressen i R. har fått kraftigt uppsving. Vid sidan
av de stora tidn. spela tidskr. i R. en framträ-
dande roll. De flesta tidskr. utgivas av det kom-
munistiska partiet. 1952 utkommo ung. 1,500
tidskr. Den mest inflytelserika tidskr. är den
kommunistiska partiledningens teoretiska organ
Bolsjevik (1949 500,000 ex.), från 1952 Kom-
munist. Ett specialorgan för partiarbetets orga-
nisatoriska frågor är Partijnaja zjizn. Mycket
uppmärksammad utanför R:s gränser är Novoje
vremja, som utkommer på flera språk utom ryska,
bl. a. engelska, franska, tyska och svenska (sedan
1951 Den nya tiden). Slavjane propagerar för
panslavismen i dess sovjetryska form. En för-
hållandevis stark ställning intaga kulturtidskr.
som Okt’jabr, som utges i Moskva, samt Zvezda
och Znamja, som utkomma i Leningrad. Mycket
uppmärksammad utomlands är den kulturpolitiskt
inflytelserika tidskr. Literaturnaja gazeta. Bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
