Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räfsteting (konungsräfst) - Räfsö - Räjong - Räkenskapsår - Räknebänk - Räknemaskin, aritmometer - Multiplikationsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Räfsö— Räknemaskin
490
el. landstinget hållas minst en gång årl. i varje
lagsaga i samband med de stora marknaderna.
Domsrätten utövades då å konungens vägnar av
ett stormannakollegium (lagman, biskop, 2 riks-
råd, 2 domkapitelsled.). De oroliga politiska för-
hållandena under 1400-talet hindrade dock regel-
bundet iakttagande av denna domstolsorganisa-
tion. Riksrådet el. riksföreståndaren övertog som
regel konungens personliga domsrätt. Under
1500-talet återupplivades de gamla formerna, och
konungsting höllos ganska ofta, men med Svea
hovrätts upprättande 1614 bortföllo de. — Litt.:
K. H. Karlsson, ”Den svenske konungens doms-
rätt” (1890).
Räfsö, uthamn till Björneborg i Finland.
Räjong [-å’u] (fr. rayon, eg. stråle), område,
räckvidd.
Räkenskapsår, den period, för vilken bokfö-
ringsskyldiga räkenskaper regelmässigt avslutas.
R. kan sammanfalla med kalenderår men kan
också omfatta annan tidsperiod, t. ex. V4—31/s
följ. år. För offentliga förvaltningar samman-
falla r. och budgetår. I svensk kommunalför-
valtning är kalenderåret r., i svensk statsförvalt-
ning tiden V7—3% följ. år.
Räknebänk, förr använda apparater för enk-
lare räkneoperationer. Den mest kända var ro-
marnas abacus (se d. o.).
Räknemaskin, aritmomèter, apparat för
maskinellt utförande av numeriska räkneoperatio-
ner, varvid primärtalen inställas medelst visare,
hjul, tangenter el. dyl. och resultatsiffrorna av-
läsas från sifferhjul el. en tryckt remsa. Den
första egentliga r., en ren a d d i t ion s m a-
skin, uppfanns 1642 av den då 18-årige B.
Pascal och tillverkades i ett flertal exemplar, av
vilka några alltjämt finnas i behåll. Maskinens
”bord” är försett med 8 yttre inställningshjul,
vartdera indelat i 9 sektorer. Medelst ett stift
kunna dessa hjul vridas på liknande sätt som
fingerskivan på en automattelefon, varvid motsv.
siffra blir synlig i ett resultatregister på bor-
dets bortre del. Vid nästa operation adderas det
nya talet till det föregående. Väsentligt för den-
na och för alla senare r. är ”1 o-överföringen”,
varmed förstås en mekanism, som till nästa sif-
ferplats adderar en etta i samband med att före-
gående sifferhjulets ställning rör sig ett steg upp-
åt från 9, d. v. s. till noll.
Multiplikationsmaskiner benämnas sådana r.,
som väsentligen äro avsedda för multiplikation
och division. Den första r. av denna klass, lik-
som även flertalet moderna multiplikationsma-
skiner, grundades på principen ”upprepad addi-
tion” och uppfanns av den tyske matematikern
G. W. v. Leibniz 1672 men blev färdig först
1694. Den väsentliga nyheten bestod i att multi-
plikanden inställdes på en i sidled flyttbar s 1 i d,
så att det inställda värdet kunde adderas till re-
sultatverket på vilket dekadställe som helst i sam-
band med kringvridning av en multiplikatorvev.
Man igenkänner här principen för den vanliga
räknesnurran (Odhner-snurran; jfr fig. 2 och
bild 1 å pl.) i dess första primitiva form. Som
arbetsorgan begagnade v. Leibniz ”trappvalsar”,
Fig. 1. Schematisk framställning av trappvalssystem,
kombinerat med tangentmanipulering.
Vid tryckning på tangenten 8 intager drevet d sådan
ställning, att 8 av trappvalsens kuggar komma i ingrepp.
Hjulet f representerar resultatverket (som kan omkopp-
las mellan addition och subtraktion); räkneverket längst
t. h. räknar antalet kringvridningar av veven v, d. v. s.
anger multiplikatorn.
d. v. s. kuggvalsar med 9 olika långa kuggar,
så att man genom axiell förflyttning av val-
sen fick önskat antal kuggar att påverka re-
sultatregistret (jfr fig. 1). Under 1700-talet
gjordes åtskilliga uppfinningar och konstruktio-
ner på r:s område, bl. a. av fransmannen Perier,
engelsmannen Ch. Mahon och tysken P. M. Hahn,
varvid den sistn. torde ha varit den, som med
sina från 1774 framställda experimentmaskiner
av trappvalstyp bäst lyckats i mekaniskt avseen-
de, bl. a. genom att åstadkomma en 1 o-överföring,
som fungerade felfritt t. o. m. vid 12-ställiga
maskiner. Först med den av fransmannen Ch.
X. Thomas omkr. 1820 utvecklade ”arithmome-
tern”, till vilken både v. Leibniz’ och Hahns ma-
skiner använts som förebilder, hade en för fab-
rikation lämplig r. av trappvalstyp åstadkommits;
inalles producerade den franska firman Darras
fram till mitten av 1870-talet cm 1,500 sådana
r. Fabrikationen övertogs 1878 av firma A. Buck-
hardt i Sachsen, som tillverkade en mera kom-
pakt typ (Buckhardt-aritmometern). Ett väsent-
ligt framsteg från samma tid representeras av
det fullbordade ”pinnhjulssystemet”, varigenom
de skrymmande trappvalsarna ersattes av inställ-
ningshjul med variabelt antal kuggar. Anord-
ningen finnes i princip beskriven redan av den
italienske matematikern Poleni 1709. Sedermera
har den använts av engelsmannen Wertheimber
1843, fransmannen Didier Roth omkr. 1845,
svensken C. Pettersson 1866, amerikanen F. S.
Baldwin 1872 och engelsmannen Frank Stephen
1875. Likväl torde svensken W. T. Odhner vara
den, som först kom fram till en kompakt och
för fabrikation lämplig multiplikationsmaskin av
typen räknesnurra på grundval av pinnhjulsprin-
cipen (1874), vilken 1890 hade utvecklats därhän,
att den kunde leda till en teknisk och ekonomisk
succé. En bidragande faktor härtill var, att 10-
överföringens problem samtidigt löstes på ett nytt
och för kombination med pinnhjulssystemet myc-
ket ändamålsenligt sätt (fig. 2). Odhners tyska
m. fl. patenträttigheter överlätos tidigt på firman
Grimme, Natalis & Co., Braunschweig, som i
stor skala exploaterade maskinen under namnet
”Brunsviga”. Sedan huvudpatenten löpt ut, till-
verkas denna r. på många andra håll och kallas
i England bl. a. ”Colt’s Calculator” (1912), i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
