Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räknesticka (räknelinjal, räknestav) - Räknesätt - Räkning - Räkningekammaren - Räkor - Räl - Rälsbuss - Rämen (sjö) - Rämmen (egendom) - Rämmen, Rämen (kommun) - Rämshyttan - Rämshytte bruk - Räng - Rännelanda, Rennelanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Räknesätt—Rännelanda
498
log”-skala. Denna skala användes för upphöjning
av ett tal till godtycklig, bruten potens el. för
beräkning av godtycklig rot till ett tal. — Av-
läsningsnoggrannheten är självfallet proportionell
mot r:s längd, varför man vid mera krävande
arbeten använder meterlånga r. el. en s. k. r ä k-
n e v a 1 s, där skalan är uppdelad på ett stort
antal generatriser. En dyl. räknevals kan mot-
svara en r. med io m längd. En annan variant
av r. är utförd i form av två olikstora koncent-
riska, cirkulära plattor, varvid den mindre plattan
tjänstgör som slid till den större. — Special-
räknestickor utföras med flera, inbördes
förställbara slider och med graderingar, som an-
passats för rutinberäkningar, t. ex. bestämning
av nedböjning hos balkar och fjädrar. Dyl. r.
kunna uppfattas som mekaniska nomogram. —
Uppfinningen av r. kan återföras på John Napier
(upptäckare av logaritmerna), som dock ej hann
fullborda den. Den praktiska utförandeform,
som vi numera känna, tillskrives i ej ringa mån
James Watt (1779). — Litt.: S. R. Hedström
och E. Giljam, ”Lärobok i r:s användning” (2:a
uppl. 1945); H. A. Lindgren, ”R. vid teknisk
beräkning” (2:a uppl. 1950).
Räknesätt. Härmed förstås numera vanl. de
fyra enkla räknesätten (lat. quattuor species),
näml, addition, subtraktion, multiplikation och di-
vision. Under medeltiden var antalet r. betydligt
större; då betraktades bl. a. halvering och för-
dubbling som självständiga r. samt likaledes kva-
drat- och kubikrotutdragning.
Räkning. 1) Mat., vanlig benämning på den
elementära del av aritmetiken, som sysslar med
beräkning av sifferuttryck medelst de enkla räkne-
sätten (i vilka ofta rotutdragning inbegripes) samt
lösning av många i det dagliga livet ofta före-
kommande problem, t. ex. inom procent- och
ränteräkningen.
2) Handelsteknisk term för uppställningar av
olika slag, mest i betydelsen förteckning över
varor el. annat, som debiteras en gäldenär (fak-
tura, kostnads-r., speditions-r. o. s. v.). Utan den-
na bibetydelse förekommer ordet i många sam-
mansättningar, ss. balansräkning, vinst- och för-
lusträkning, bankräkning.
Räkningekammaren, se Kammarkollegiet.
Räkor, Nata’ntia, grupp bland de tiofotade
kräftdjuren, omfattande i havet kringsimmande
former, utrustade med väl utvecklad stjärt med
långa stjärtfötter och långa men smala extremi-
teter på framkroppen. Kroppen är hoptryckt från
sidorna och skalet tunt. Bland de talrika arterna
må nämnas hästräkan, Crangon crangon, som
lever på sandbotten vid västkusten. Den nyttjas i
Sverige huvudsaki. som agn men är i andra län-
der föremål för ett lönande fiske. — I Skan-
dinavien är den även ett stycke upp längs öster-
sjökusten levande tångräkan, Leander (Pa-
laemon) adspersus, liksom även den stora n o r d-
havsräkan, Pandalus borealis, föremål för
fångst. Den senare uppträder i stora stim, bl. a.
i Gullmars- och Kosterfj ordarna, och utgör den
vanligaste av de i Sverige saluförda r. Den fångas
i regel med trål på ett djup av 100—200 m. —
Räkor.
Även den i Atlanten och Medelhavet förekom-
mande, täml. stora Penaeus caramote ätes.
Räl (eng. rail), plur. räls el. räler, järn-
vägsskena.
Rälsbuss, se Motorvagn.
Rä’men, sjö i Grangärde, St. Tuna och Silv-
berg socknar, Dalarne, 15 km n. om Ludvika;
avrinner till Dalälven; 245 m ö. h.; 8 km2. På
en udde i R. turiststationen Rämshyttan,
tillh. Skid- och friluftsfrämjandet.
Rä’mmen, egendom i Rämmens kommun, Värm-
land, vid sjön Näsrämmen. Ett mindre järnbruk
med masugn anlades här vid 1700-talets början.
Bruksdriften tillväxte kraftigt, och nya bruk anla-
des (Lilj endal, Lesjöfors), sedan Chr. Myhrman
d. ä. 1745 övertagit R. Det stannade (under de
sista årtiondena som aktiebolag) i familjens ägo
till 1871. På R. bevaras åtskilliga Tegnérminnen.
R. tillhör nu Billeruds ab. — Litt.: E. Wrangel,
”R. och Tegnérminnet” (1917).
Rämmen, R ä m e n, kommun i Värmlands län,
östersysslets domsaga, vid Dalagränsen n. om Fi-
lipstad; 312,03 km2, 3,214 inv. (1954). Sjörik
bergslagsbygd kring Svartälven. 426 har åker.
I R. ligger Lesjöfors municipalsamhälle. Egen-
dom: Rämen (se ovan). Brukskyrkan från 1786.
Pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt.
Rämshyttan, turiststation, se Rämen (sjö).
Rämshytte bruk, bruk i Grangärde kommun
i Dalarne.
Räng, sn i Malmöhus län, Skytts hd, på och
ö. om Skanör—Falsterbonäset; 19,03 km2, 707
inv. (1954). Tillhör huvudsaki. Söderslätt; näset
består av ljungmarker med barrskogsplanteringar.
1,179 har åker. Fiskläge: Kämpinge (268 inv.
1951). Medeltida kyrka, senare ombyggd. Ingår
i R:s och St. Hammars pastorat i Lunds stift,
Skytts kontrakt. Utgör tills, m. St. Hammar
och Håslöv storkommunen Räng; 41,04 km2,
2,022 inv. (1954); i Oxie och Skytts domsaga.
Rännelanda, Rennelanda, sn i Dalsland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
