Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättskraft - Rättskälla - Rättslig handlingsförmåga, rättshandlingsförmåga - Rättslära - Rättsmedel - Rättsmedicin - Rättsmedicinalväsendet - Rättsmedicinsk undersökning - Rättsområde - Rättsordning - Rättspraxis - Rättspsykiatri el. forensisk psykiatri - Rättssociologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Rättskälla—Rättsso ciolo gi
508
också mera sällan, angående lagar, förvaltningsbe-
slut och enskilda rättshandlingar men huvudsaki.
om domstols avgöranden i sak, domar. Med do-
mens r. avser man dess betydelse i ny rättegång.
Denna är dels negativ, dels positiv. Negativt
utgör domen ett rättegångshinder för framtiden.
Efter dom i brottmål får sålunda icke ny talan
om ansvar å den tilltalade för samma gärning
upptagas till prövning. I civilmål skall lika-
ledes ny talan om samma sak avvisas, i den
mån saken blivit avgjord genom tidigare dom.
Positivt kan domen i vissa fall läggas till
grund för ny dom, t. ex. hemskillnadsdom för
dom på äktenskapsskillnad efter hemskillnads-
årets utgång. — Betr, domskälen uppställes den
principen, att dessa ”icke vinna r.”. I ny rätte-
gång, där samma saksammanhang blir av bety-
delse i något nytt hänseende, är domaren sålunda
icke förpliktad att följa den uppfattning om fak-
ta, som annan domare lagt till grund för sin
dom. — Utländsk dom tillerkännes i regel ej r.
i Sverige. Betydelsefulla undantag måste dock
göras från denna regel, dels i anslutning till
konventioner om exekution av utländska domar
(särsk. den nordiska domskonventionen av 1932),
dels utanför konventionernas område betr, vissa
domar i statusfrågor, i frågor om fast egendom
i utlandet m. m. — Litt.: E. Kallenberg, ”Svensk
civilprocessrätt”, 6 (1935); K. Olivecrona, ”Do-
men i tvistemål” (1943).
Rättskälla, jur., rättsbildande faktor, de ele-
ment, som samverka vid den faktiskt tillämpade
rättens daning. Man brukar skilja mellan 4 olika
r.: 1) lagen, d. v. s. den i viss form stöpta rätts-
regeln, 2) domstolarnas rättsutövning, 3) doktri-
nen, de rättslärdas utredningar, 4) rättssedvän-
jan. — I den rättshistoriska litteraturen plägar
man med r. förstå något mera speciellt, näml,
äldre rättsuppteckningar.
Rättslig handlingsförmåga, r ät t s hand-
lingsförmåga, förmåga att företaga giltiga
rättshandlingar. R. tillkommer varje myndig per-
son, som är vid sina sinnens fulla bruk. I be-
gränsad omfattning ha även omyndiga r.
Rättslära, läran om den juridiska rätten.
Rättsmedel (lat. reme’dia iüris), av lagen an-
visade medel att få domstols beslut underkastat
ny domstolsprövning. R. indelas i ordinära och
extra ordinära (”särskilda”), allteftersom de kun-
na användas regelmässigt el. endast under sär-
skilda förutsättningar. Vidare indelas de i devo-
lutiva och icke devolutiva, allteftersom de föran-
leda en ny prövning i högre el. i samma instans.
De ordinära r. äro i Sverige återvinning,
vad, revisionsansökan och besvär.
Av dessa äro alla utom återvinning devolutiva.
Extra ordinära r. äro resning, återstäl-
lande av försutten tid och besvär
över d o m v i 11 a.
Rättsmedicin, läkarvetenskapens tillämpning
inom rättsväsendet. Skyldighet att verkställa
rättsmedicinsk undersökning tillkommer tjänste-
läkare och särsk. rättsläkare (jfr Rättsmedicinal-
väsendet). R. ingår i undervisnings- och exa-
mensämnet rätts- och statsmedicin i den allmänna
läkarutbildningen. Vid Karolinska inst. finnes
professur i r. I Lund undervisar rättsläkaren. I
Uppsala och Göteborg råda ännu (1952) provi-
soriska förhållanden.
Rättsmedicinalväsendet, innefattar i sig rätts-
medicinens praktiska användning inom Sveriges
rättsväsen. Medicinalstyrelsen, som skall tillhan-
dagå domstolar o. a. behöriga myndigheter med
vederbörliga rättsmedicinska utlåtanden, utövar
högsta tillsynen över r. Vid handläggandet av
hithörande frågor träder styrelsens vetenskapliga
råd i funktion. — Enl. principbeslut av 1944 års
riksdag skall i hela landet inrättas r ä 11 s 1 ä-
kar st a t ion e r för handhavande av den mera
krävande rättsmedicinska undersökningsverksam-
heten. Sedan 1945, resp. 1951 äro dylika stationer
inrättade i Stockholm och Lund. Jfr Rättsmedicin.
Rättsmedicinsk undersökning, för rättsligt
ändamål verkställd medicinsk undersökning. Så-
dan undersökning kan avse döda föremål av skif-
tande slag, ss. blodfläckar, hår, som giftigt miss-
tänkt ämne m. m. R. avser dock oftast människor,
levande såväl som döda. Utlåtandet skall avgivas
”på heder och samvete” och kontrolleras av Me-
dicinalstyrelsen.
Rättsområde, del av rättsordningen. Man talar
t. ex. om det rättsområde, som bildas av reglerna
om fast egendom.
Rättsordning, jur., se Rätt 2) a.
Rättspraxis, jur., betecknar å ena sidan den på-
gående rättskipningen vid landets domstolar, å
andra sidan de fasta regler el. bruk, som utbildat
sig i denna. För r. i den senare meningen är alltid
den högsta rättskipande instansens handlingssätt
i huvudsak bestämmande. Avgörande av större
betydelse för r. kallas prej udikat.
Rättspsykiatri el. forensisk psykiatri,
vetenskapen om psykiskt icke normala personers
särställning i rättsligt avseende. Enl. nu i Sverige
gällande bestämmelser (§§ 5 och 6 i j:e kap.
Strafflagen) skall den, som vid brottslig gär-
nings begående var sinnessjuk, tydligt sinnesslö
el. höggradigt psykopatisk, icke straffas; förelåg
lindrig sinnesslöhet el. lättare psykopati, kan
straffet nedsättas, och var rubbningen i sistn. fall
förenad med svårare kriminalitet el. farlighet, kan
en sådan ”förminskat tillräknelig” förbrytare med
stöd av den s. k. förvaringslagen ådömas för-
varing på obestämd tid. Straffria skola omhän-
dertagas för vård på statens sinnessjukhus. I
civilrättsligt avseende gäller, att en psykiskt icke
normal person principiellt kan utföra en rätts-
handling med laga verkan (upprätta testamente,
gåvobrev, sluta affärsavtal m. m.). Endast i det
fall, att det kan visas, att den psykiska rubb-
ningen övadeinflytande på rättshandlingen,
kan densamma förklaras ogiltig. Rättspsykiatrisk
undersökning av åtalad skall, betr, häktad, utföras
på sinnessjuka vd., tillhörande fångvården, betr,
icke-häktad av läkare, som därtill förordnas av
Medicinalstyrelsen. — Litt.: G. Rylander och E.
Bendz, ”R.” (1947).
Rättssociologi, vetenskapen om rättens sociala
funktion och om hur de sociala förhållandena på-
verka lagarna och rättsutvecklingen. R. undersö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
