Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saclay - SACO - Sacramento - Sacramento River - Sacré-cœur - Sacre rappresentazioni - Sacrificium - Sacrilegium - Sacro egoismo - Sacrum, korsbenet - Sacrum ministerium (S. M.) - Sacy, Antoine Isaac, baron Silvestre de - Sadducéer - Sade, Donatien Alphonse François - Sadel - Sadelbom - Sadelbrott - Sadelbruten - Sadelgjord - Sadelled - Sadelläge, sadelstad - Sadelmusslesläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
589
Saclay—Sadelmusslesläktet
590
Saclay [saklä’], atomforskningscentrum i
Frankrike, 8 km s. s. ö. om Paris.
SACO, förk. för Sveriges akademikers cen-
tralorganisation.
Sacramento [säkrame’ntäu], huvudstad i Ka-
lifornien, U.S.A., vid Sacramento River, 75 km
från dess mynning; c:a 138,000 inv. S. är kom-
mersiellt centrum för Sacramento-dalens rika
jordbruks-, bergs- och skogsbruksdistrikt. Bland
industriella anläggningar märkas främst konser-
veringsfabriker för frukt och grönsaker.
Sacramento River [säkrame’ntau ri’va], flod
i Kalifornien, U.S.A., genomströmmar n. delen
av Kaliforniadalen och mynnar i San Francisco
Bay; c:a 650 km lång; flodområde 153,000 km2.
S. är segelbar för större fartyg till staden Sacra-
mento. I floddalens övre del byggdes 1938—44
den för bevattning och kraftutvinning avsedda
Shastadammen med en krönlängd av 1,067
m och en största krönhöj d av 171 m. Den in-
stallerade maskineffekten uppgår till 300,000 kW.
Dammen skapar en c:a 60 km lång sjö.
Sacré-cæur [sakre’-kö’r], fr., ”heliga hjärtat”,
kyrka på Montmartre i Paris.
Sacre rappresentazioni [sa’kre raprezenta-
tsiå’ni], it., ”heliga skådespel”, liturgiska skåde-
spel, som särskilt i Florens uppfördes av lek-
mannabrödraskap i själva kyrkan el. på offent-
liga platser.
Sacrifi’cium, lat., offer; namn på högmässan
i katolska kyrkan. — S a c r i f i’c i u m m i’s s a e,
mässoffer.
Sacrile’gium, lat., en ur romersk rätt hämtad
benämning på en förgripelse mot det heliga, tem-
pel, altare, helgade personer o. s. v.
Sacro egoismo [sa’krå egåi’zmå], it., helig
egoism, politiskt slagord, fällt av italienske kon-
seljpresidenten Salandra 18/io 1914 till försvar för
Italiens hållning mot Tyskland under 1 :a världs-
kriget.
Sa’crum, lat., korsbenet, se Bäcken 2).
Sa’crum ministe’rium (förk. S. M.), lat., det
heliga predikoämbetet.
Sacy [sasi’], Antoine Isaac, baron S i 1-
vestre de S., fransk orientalist (1758—1838),
från 1806 prof, i persiska vid Collège de France,
1808 led. av lagstiftande kåren och 1832 pär av
Frankrike. Som orientalist hade S. den största
betydelse, ej blott genom sina många skrifter
utan också genom sin lärarverksamhet. S. utgav
bl. a. ”Grammaire arabe” (2 bd, 1810).
Sadducéer, judiskt prästparti, se Fariséer.
Sade [sa’d], Donatien Alphonse
Franqois, greve, känd som markis de S.,
fransk romanförfattare (1740—1814). Han fängs-
lades flera gånger på grund av sina abnorma
sexuella utsvävningar och även för giftblandning.
S. dog på sinnessjukanstalten Charenton. — I
hans författarskap, som anses sakna litterärt
värde och utmärkes av den grövsta osedlighet,
röjer sig hans sexuella abnormitet, sadism (se
d. o.).
Sadel. 1) En ridsadel består av sadelbom, över-
klädnad och tillbehör. Sadelbommen utgöres av
stål och trä, överklädnaden av skinn med stopp-
Svensk armésadel m/1900.
ning av tagel samt tillbehören av sadel gjord,
stigläder med stigbyglar, vojlock el. filt och för-
bygel. Till armésadeln hör dessutom packutred-
ning, bestående av packfickor, fodersäck och
packremmar. —• De äldsta s. voro försedda med
höga bommar fram och bak. Den främre bom-
men var på dessa äldre s. ofta utdragen till ett
horn el. stor knapp, den s. k. sadelknappen. Nu-
mera har man allmänt övergått till en konstruk-
tion, som i huvudsak överensstämmer med den
engelska s., den bästa för vanligt ridbruk (en
vikt av 5 å 6 kg). För kapplöpningsridning fin-
nas särsk. konstruerade, lätta s., som väga endast
V2—2 kg. Sadelgjorden, som fasthåller s., bör
bestå av flätade snören el. läderremmar. Fortfa-
rande finnas särskilda damsadlar med två horn
på v. sida för sidsits, varvid h. benet lägges över
det övre hornet och det v. låret stöder mot det
undre. För att medföra materiel på hästar
(klövjning) finnas särskilda packsadlar, klövje-
sadlar.
2) Geol., se Veckning.
3) Kokk., bakre ryggstycket av får, kalv, ren,
rådjur m. fl. slaktdjur. Båda kotlettraderna och
filéerna höra till s. (vid styckning).
4) Meteor., den isobarbildning, som uppstår
mellan två korsvis liggande högtryck och låg-
tryck.
5) Mus., kanten mellan snäckan och gripbrä-
det på stråkinstrument.
Sadelbom, se Sadel 1).
Sadelbrott, veter., se Sadeltryck.
Sadelbruten, veter., se Selbruten.
Sadelgjord, ridk., se Sadel 1).
Sadelled, anat., ledgång, där ledytorna likna
en sadel (konvexitet i ett plan, konkavitet i det
däremot vinkelräta).
Sadelläge, sadelstad, den del av hästens
rygg, där sadeln skall placeras.
Sadelmusslesläktet, Anömia, tillhör klassen
musslor. Hithörande former äro närmast besläk-
tade med ostronen, från vilka de avvika genom
att skalen äro mindre och tunnare. Det undre
smyger sig intill ytan av det föremål, vid vilket
djuret satt sig fast. Några arter finnas vid väst-
kusten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
