Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saint-Évremond, Charles de Saint-Denis - Saint-Exupéry, Antoine de - Saint-Gaudens, Augsutus - Saint-Georges - Saint George’s Channel, Sankt Georgskanalen - Saint-Germain-des-Prés - Saint-Germain-en-Laye - Saint-Gervais-les-Bains - Saint-Gilles (Frankrike) - Saint-Gilles, S:t Gilles (Belgien) - Saint Helena, Sankt Helena (ö) - Saint Helens (Lancashire) - Saint Hélier - Saint-Hilaire, Geoffroy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
Saint-Exupéry—Saint-Hilaire
612
raskt av flera, ständigt tillökade uppl. (12 bd,
1753)-
Saint-Exupéry [sat-egzyperi’], Antoine
de, fransk författare och flygare (1900—44). S.
fullgjorde sin värnplikt som flygare och blev
senare anställd som trafikflygare. Han omkom
under 2:a världskriget vid en spaningstur över
Korsika. Hans författarskap står i nära samband
med hans upplevelser som flygare. S. utnyttjade
dem icke för romantiserade skildringar utan skrev
i eget namn. Han ger intensiva skildringar, ofta
burna av en originell lyrisk ton. S:s huvudar-
beten äro ”Courrier Sud” (1929), ”Vol de nuit”
(1931; sv. övers. 1933), ”Terre des hommes”
(i939; sv. övers. ”Kamrater på en irrande pla-
net”, s. å.), ”Pilote de guerre” (1942; sv. övers,
efter den amerikanska versionen, ”Spaning mot
Arras”, s. å.) och ”Lettre å un otage” (s. å.).
”Le petit prince” (1943) är en astronomisk saga
med anknytning till Sahara. — Litt.: P. Chev-
rier, ”A. de S.” (1949).
Saint-Gaudens [sant-gå’dnz], Augustus,
amerikansk, från Irland härstammande skulptör
(1848—1907). S:s första större arbete blev en
mycket beundrad staty över amiral Farragut (av-
täckt 1881, New York); därefter följde en staty
över president Lincoln (1887, Chicago), det stor-
slagna ”The Adams memorial” (1891, Washing-
ton) och ryttarstatyn över general Sherman (upp-
ställd 1903 i New York). Som relief skulptör ska-
pade S. sina mest betydande konstverk.
Saint-Georges [sä-^åTs], ett rött bourgog-
nevin.
Saint George’s Channel [sant d^åM^iz t/ä’nl],
Sankt Georgskanalen, se Irländska sjön.
Saint-Germain-des-Prés [sä-^ärma^de-pre’],
fordom benediktinabbotstift, nu kyrka i Paris,
stadens äldsta, gr. på 500-talet.
Saint-Germain-en-Laye [sä-^ärma^å-lä’],
förstad till Paris på högra Seinestranden, 13 km
v. om Paris; c:a 25,000 inv. S. har ett vackert
läge på en kulle, omgivet åt n. och n. v. av in-
hägnad skog, Forét de S. (37 km2). Slottet leder
sitt ursprung från en donjon, byggd på 11 oo-
talet, men uppfördes i sitt nuv. skick huvudsaki.
under Karl V :s och Frans I :s tid och restaure-
rades omkr. 1900. Till slottet ansluter sig en 2,3
km lång terrass, planlagd av Le Nötre. 1679 av-
slöts i S. av Ludvig XIV fred mellan Sverige
och Brandenburg. — IS. började i maj 1919
fredsunderhandlingarna mellan dåv. republiken
Tysk-österrike och de stater, som under världs-
kriget varit i krigstillstånd med österrike-
Ungern. Freden undertecknades 10 sept. och rati-
ficerades slutgiltigt i Paris 16 juli 1920.
Saint-Gervais-les-Bains [så-^ärvä^le-ba’],
stad i fr. dep. Haute-Savoie, i Arvedalen; c:a 800
m ö. h., vid foten av Mont Blanc; c:a 4,000 inv.
Turistcentrum, bad- och kurort. Kuggstångsbana
till Biassonayglaciären på Mont Blanc.
Saint-Gilles [sä-^i’!], stad i fr. dep. Gard,
18 km v. om Arles; c.-a 5,300 inv. S. är känt
för sin kyrka, som från sin ursprungliga bygg-
nadsperiod (påbörjad 1116) har bevarat bl. a.
västfasaden med rikt skulpturprydd portal.
Parti av västfasaden på kyrkan i Saint-Gilles.
Saint-Gilles [sä-^H], S:t Gilles stad i
Belgien, se Bryssel, sp. 36.
Saint Helena [eng. utt. sant ilfna], Sankt
Helena, brittisk kronkoloni, en isolerad klippö i
s. Atlanten, c:a 1,900 km från afrikanska kusten
och omgiven av ett mer än 4,000 m djupt hav;
122 km2; 4,895 inv., mest negrer och mu-
latter. S. består av basalt, och på öns s. del
finnas utbrända kratrar. Kusterna äro branta och
otillgängliga. Högsta toppen är Diana Peak (860
m ö. h.). Klimatet är oceaniskt milt och hälso-
samt. Regnrikast äro mars och april. Boskaps-
skötseln är huvudnäring och idkas av storgods-
ägare. Jordbruket är mindre betydande; det ny-
zeeländska linet odlas på 13 km2 och beredes i
spinnerier. Lin och lingarn exporteras, likaså
knypplade spetsar. Huvudstad är Jamestown
(1,400 inv.) på nordkusten. Observatorium. ön
är befäst. — S. upptäcktes av portugiserna 1502
och blev engelska ostindiska kompaniets egen-
dom 1651. ön är bekant som förvisningsort för
Napoleon, som vistades där från 1815 till sin död
1821 på Longwood, beläget på öns centrala hög-
slätt, 500 m ö. h. S. ställdes under brittiska kro-
nans förvaltning 1834. Numera ligger dess största
betydelse däri, att den stora telegrafkabeln mel-
lan Sydafrika och Europa går över ön.
Saint Helens [sant he’linz], stad (cozinty
borough) i Lancashire 15 km ö. n. ö. om Liver-
pools centrum; c:a 115,000 inv. S. har koppar-
verk o. a. metallindustri, kemisk, lervaru- och be-
römd glasindustri. I närheten kolgruvor.
Saint Hélier [eng. utt. sant he’lja, fr. såt-elje’],
huvudstad på de engelska Kanalöarna, belägen på
sydkusten av Jersey; c:a 30,000 inv. S. har
slott från 1551—90, god hamn och havsbad.
Saint-Hilaire [sat-ilä’r], Geoffroy, se
Geoffroy Saint-Hilaire.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
