Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saint Louis (Missouri) - Saint-Louis (Sénégal) - Saint-Louis (Réunion) - Saint Lucia - Saint-Malo - Saint-Marc Girardin, François Auguste - Saint-Martin - Saint Marylebone - Saint Mary’s River - Saint-Maur-des-Fossés - Saint-Maurice (Paris) - Saint-Maurice (Schweiz) - Saint-Michel, Mont-Saint-Michel - Saint-Mihiel - Saint-Nazaire - Saint-Nicolas - Saint-Omer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
Saint-Louis—Saint-Omer
616
danför Missouris inflöde i denna flod. I S. sam-
manstråla 20 järnvägar öster- och 8 västerifrån.
Stor flygstation. Längs floden och järnvägarna
äro industrierna lokaliserade, medan de mellanlig-
gande partierna av staden utgöras av affärs- el.
bostadskvarter. S. grundades som handelspost på
1760-talet av köpmän från New Orleans och
hade länge pälshandel som viktigaste näringskälla.
I och med att trafiken på Mississippi och dess
bifloder fick en större omfattning i början av
1800-talet, blev S. en viktig flodhamn, till vilken
järnvägarna sedan drogos fram. De goda kommu-
nikationerna och ett rikt omland ha gjort S. till
en av U.S.Azs största industristäder. De viktigaste
industrigrenarna äro metall-, vapen-, läder- och
sko-, beklädnads-, trävaru- och slakteriindustrier-
na. S. är en av U.S.Azs största skoindustristäder,
vidare en av landets största marknader för bo-
skapsdjur, pälsvaror och hudar, spannmål m. m.
Bland högre läroanstalter märkes det katolska
Saint Louis Univ. (gr. 1818). S. har vidare stort
bibi., konst- och naturvetenskapliga museer, bo-
tanisk trädgård och ett berömt dövstuminst.
Platsen framför Union Station prydes sedan 1940
av Carl Milles’ stora fontän ”Flodernas möte”
(”The Meeting of the Waters”), symboliserande
sammanflödet av Mississippi och Missouri.
Saint-Louis [sa-lcoi’], huvudstad i fr. kolo-
nien Sénégal, på en låg, sandig ö. i Senegal, 18
km från dess mynning i Atlanten; cza 63,000 inv.
(ett fåtal européer). Järnväg till Dakar. Garni-
son, flygplats.
Saint-Louis [sa-koi’], stad på Réunion.
Saint Lucia [sant lö’sja], britt, ö bland Wind-
ward Islands, Västindien; 603 km2, 43 km lång;
cza 85,000 inv. Huvudort: Castries (10,000 inv.).
N. därom arrenderar U.S.A. sedan 1940 ett om-
råde, avsett som flott- och flygbas.
Saint-Malo [sa-malå’], stad och badort i Bre-
tagne, vid floden Rances mynning i Golfe de
Saint-Malo av Engelska kanalen; 11,311 inv.
(1946). Staden lades till största delen i ruiner i
aug. 1944 under 2za världskriget. Katedralen och
slottet, båda från medeltiden, erhöllo svåra ska-
dor. Kvar står alltjämt den väldiga, tornförsedda
ringmuren. Med utnyttjande av ett par små klipp-
öar hade tyskarna här utbyggt ett av ”Atlant-
vallens” starkaste partier. Fordom var S. be-
ryktat som kaparnäste och för sina omfattande
slavskeppningar över Sydatlanten. Närmast s. och
ö. om S. ligga de båda städerna och badorterna
Saint-Servan (12,832 inv.) och Par am é
(6,500 inv.). Vid S. når tidvattnet sin största
höjd i Europa, 13,6 m.
Saint-Marc Girardin [sa-mä’r ^irardå’],
F r a n q o i s August e, fransk politiker och
författare (1801—73). S. blev 1830 prof, vid
Sorbonne men ägnade sig huvudsaki. åt politisk
journalistik i liberal anda, var 1834—48 deputerad
och utsågs 1871 till vice president i nationalför-
samlingen, där han bidrog att störta Thiers. S.
skrev bl. a. en klart antiromantisk ”Cours de lit-
térature dramatique” (5 bd, 1843).
Saint-Martin [så-marta’], bergig ö bland Lee-
ward Islands i Västindien; 99 km2, därav n. de-
len, 52 km2 med 6,700 inv., tillh. fr. kolonien
Guadeloupe och s. delen, 34 km2 med 1,500 inv.,
tillh. nederl. kolonien Curacao. ön upptäcktes 1493
av Columbus.
Saint Marylebone [sant mä’arilabau’n],
stadsdel (metropolitan borough) i London, s. om
Regent’s Park.
Saint Mary’s River [sant mä’ariz ri’va],
gränsflod mellan Michigan, U.S.A. och Ontario,
Canada, förbinder övre sjön med Huronsjön och
ingår således i Stora sjöarnas och Saint Lawren-
ceflodens vattensystem; 104 km lång. I närheten
av utloppet ur övre sjön bildar S. de 6,7 m höga
Saint Mary Falls el. Sault Sainte Marie, vilka
kringgås av de tre Sault Sainte Marie
(”S00-”) kanalerna, därav två på U.S.A:s
sida (c:a 2,3 km långa). Djupet i kanalerna, som
ha de två längsta slusskamrarna i världen (411
m), uppgår till 7,5 m i U.S.Azs och till 6,7 m i
den kanadensiska. De äro spärrade av is i medel-
tal 134 dagar om året.
Saint-Maur-des-Fossés [sa-må’r-de-fåse’], ö.
förstad till Paris.
Saint-Maurice [sa-måri’s], s. ö. förstad till
Paris, mellan Marne och Bois de Vincennes.
Saint-Maurice [sa-måri’s], stad i kantonen
Valais i Schweiz, vid Rhöne och Simplonbanan
20 km från Genèvesjön; cza 3,000 inv. Uppkallad
efter den helige Mauritius, vars rester fördes hit
och nedsattes i augustinmunkarnas klosterkyrka.
Vallfartsort. Starka befästningar skydda dal-
gången.
Saint-Michel, M o n t-S., klippö i Frankrike,
se Mont-Saint-Michel.
Saint-Mihiel [sa-mjä’l el. -mijä’l], stad i dep.
Meuse i Frankrike, vid floden Meuse och Canal de
l’Est 50 km v. n. v. om Nancy; c:a 5,000 inv. S.
är en av Lothringens intressantaste städer. Kyr-
korna Saint-Étienne från medeltidens slut och
Saint-Michel från 1600-talet ha båda konstverk
av den härifrån härstammande bildhuggaren Li-
gier Richier (1500-talet).
Saint-Nazaire [sa-nazä’r], stad i dep. Loire-
Inférieure i Frankrike, på sydkusten av Bretagne,
till h. om Loires mynning; cza 15,000 inv. Under
1 za världskriget var S. de amerikanska trupper-
nas förnämsta bas på franska kusten. Under 2:a
världskriget spelade S. en stor roll som bas för
tyska sjöstridskrafter, som deltogo i ”Slaget om
Atlanten”. För ubåtarna byggdes ett flertal bunk-
rar. Aven de största tyska slagskeppen kunde
docka i den stora torrdockan i S. Med anledning
härav utsattes dockan 28/s 1942 för en mycket
djärv engelsk kombinerad operation, varvid dock-
portarna förstördes. Genom brittiska bombanfall,
särsk. i febr.—mars 1943, blev hela staden öde-
lagd. Hamn- och varvsanläggningar ha åter-
ställts.
Saint-Nicolas [sä-nikåla’], se Sint Niklaes.
Saint-Omer [sat-åmä’r], stad i fr. dep. Pas-
de-Calais, vid Neuffossékanalens mynning; cza
20,000 inv., gr. på 600-talet, då ett kloster, varav
ännu finnas ruiner, här uppfördes av den helige
Omer. Den forna katedralen, Notre-Dame, visar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
