Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Saksköbing - Śakuntala - Sakura, zakura - Sakvärden - Sakägare - Saköre - Saköreslängd - Sal (socken) - Sal, sial (geologi) - Sala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Saksköbing—Sala
626
med uteslutande av andra)
förfoga över saker, var-
med här förstås särskilda
konkreta föremål (jorden
med vad dit hör, byggnader,
lösören, penningar, värde-
papper). Dessa rättigheter,
sakrättigheterna el.
sakrätterna (i subjek-
tiv mening, ha icke de
obligatoriska rättigheternas
mångskiftande natur utan
förekomma allenast under
vissa fixerade huvudtyper,
ss. panträtt, retentionsrätt,
servitut, avkomsträtt och lös-
ningsrätt.
Sa’ksköbing [-kö-], stad
på nordkusten av Lolland
vid S. Fjord och järnvägen
Nyköbing F.—Nakskov; med
förstaden Rörbæk c:a 4,000
inv. S. har betydande sockerfabrik. Dess äldsta
kända privilegier äro från 1320.
Saku’ntalä. 1) (Ind. myt.) I det indiska epo-
set dottern till siaren Visvämitra och nymfen
Menakä; hon blev förmäld med konung Dusyanta
och moder till Bharata. — 2) Namn på det mest
berömda indiska dramat (om S. ovan), författat
av Kälidäsa.
Sakura, z a k u r a, bot., inhemskt namn på
s. k. japanska körsbärsträd, i västerländsk kul-
tur huvudsaki. Prunus serrulata från Ostasien, i
hemlandet träd till 25 m höj d och 20 m kron-
vidd.
Sakvärden. Med s. förstås fastigheter, far-
tyg, varulager, aktier, andelar i handelsbolag
etc., alltså realkapital el. rätt till andel i detta,
i mots. till obligationer, banktillgodohavanden och
övriga fordringar.
Sakägare, jur., part i rättegång.
Saköre, kallades förr böter, särskilt från syn-
punkten av inkomsten för den, som böterna till-
f öllo.
Saköreslängd, jur., se Böteslängd.
Sal, sn i Skaraborgs län, Åse hd, utmed viken
Dettern av Vänern, s. v. om Nossans mynning;
9,53 km2, 305 inv. (1954). Skoglös slätt. 809 har
åker. Nuv. kyrkan är från 1881. Ingår i Flo,
Ås och S:s pastorat i Skara stift, Väne kontrakt.
Ingår i storkommunen Grästorp.
Sal, si al, geol., se Jorden, sp. 557.
Sala, stad i Västmanlands län, nära gränsen
mot Uppland, vid stambanelinjen Uppsala—Kryl-
bo och Sagån, som mynnar i Mälaren 43 km s.
om S.; 165,62 km2; 10,467 inv. (1954). Med sta-
den inkorporerades Vi 1952 Sala landskom-
mun (72,92 km2, 912 inv. 1952). På stadens om-
råde ligger Sala gruva (se d. o.).
S. leder sitt ursprung från den icke obetydliga
gruvby, som växte upp strax n. om gruvan och
s. v. om den nuv. staden; den fick 1584 regle-
rad tomtindelning och hade redan 1530 två torg-
dagar i veckan. Karl IX ämnade bevilja sam-
Rådhuset (t. v.) och stadshuset i Sala.
hället stadsrättigheter, men privilegier utfärdades
först 15/å 1624 av Gustav II Adolf, som också
lät flytta samhället till stadens nuv. plats. Sta-
den nedbrann nästan helt 1736 och till en fjärde-
del (trakten kring nuv. stadshotellet) 1880. Dess
starka beroende av gruvan vållade svårigheter,
då gruvbrytningen mot 1800-talets slut minskades
och slutl. helt upphörde. 1873 kom stambanan
till S., 1875 öppnades linjen till Tillberga och
Västerås och 1901 Sala—Gysinge—Gävle järnväg.
Järnvägarna ha emellertid dragit industrier till
staden — bl. a. grundade på fyndigheter inom
stadsområdet av dolomit, kalksten och goda le-
ror. 1947 inkorporerades en del (Bråddbo nr 1
och Ulvsbo med Bolandet) av Sala landskom-
mun och 1952 resten av denna.
S. ligger på ett slättland, vars enformighet bry-
tes, särsk. mot v. och n. v., av sjöar, som upp-
dämts under 1500- och 1600-talen för att driva
gruvans uppfordringsverk. Bland dessa sjöar,
vilkas lummiga omgivningar äro omtyckta prome-
nadplatser, märkas Långforsen med utvärdshuset
”Måns Ols”, Mellandammen med en gammal ka-
nal och sluss vid ”Jacob Matts kvarn”, Olof Jons
damm och inom den egentliga staden Ekeby dam-
mar. Under senare årtionden ha runt det äldre
stadsområdet tillkommit flera nya villastadsdelar,
ss. Norrmalm, Mamre, Västermalm,
Valla och Jakobsdal, varjämte den äldre
trähusbebyggelsen börjat ersättas med moderna
bostadshus, bl. a. genom HSB och Riksbyggen.
Den nyaste stadsdelen, Stamparen, med vac-
kert läge vid dammarna, är bebyggd med punkt-
och lamellhus. Stadens centrum är Stora torget.
Det domineras av stadshotellets stora byggnad.
Här ligga också Sala sparbanks byggnad (ritad
av E. Lallerstedt) och det vackra rådhuset i två
våningar under mansardtak, byggt 1783 i svensk
herrgårdsstil och försett med takryttare 1927,
jämte kyrkan vid Gruvgatan den enda märkliga
byggnaden i den egentliga staden. Kyrkan in-
vigdes 1641 under namnet Kristine kyrka. Vid
branden 1736 förstördes tornet och taket; tornet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
