Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salsette - Salsola - Salsta - Salsåker - Salt (kemi) - es-Salt (Jordanien) - Salta (Argentina) - Salta biten - Saltarello - Saltarv - Saltato - Saltbildare - Saltdalen - Salten, Salta (Norge) - Salter (kemi) - Salter, Sir Arthur - Saltfjord, Saltenfjord - Saltholm, Saltholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Salsette—Saltholm
654
Salsta.
Salsette [sälse’t], ö på Främre Indiens väst-
kust, omedelbart n. om Bombay, vars järnvägs-
och landsvägsförbindelser med fastlandet leda
över S. C:a 150,000 inv. Många villaförorter.
Sa’lsola, bot., se Sodaört.
Salsta, gods i Lena sn i Uppland, vid Fyrisån
21 km n. om Uppsala, omfattar med underly-
dande, däribland Vattholma, inom Lena och
Tensta socknar 2,877 har, därav 569 åker. Slot-
tet av sten i tre våningar med flyglar och hörn-
paviljonger är uppfört på 1670-talet efter rit-
ningar av N. Tessin d. ä. S. är ett medeltida
gods, som 1301 kom till ätten Sparre, innehades
från 1300-talets mitt till 1559 av ätten Oxen-
stierna, därefter till 1751 av ätten Bielke och
från detta år av ätten Brahe. 1873—1904 ägdes
S. av ett familj ebolag. Nuv. ägare är friherre
P.-E. v. Essen.
Salsåker, samhälle i Nordingrå sn i Ånger-
manland.
Salt, namn på ett kemiskt ämne, som erhålles
vid reaktion mellan en syra och en bas under
samtidig bildning av vatten, t. ex. saltet natrium-
klorid, som uppkommer, då saltsyra blandas med
natriumhydroxid. Utom denna fullt generella
framställningsmetod finnas andra med begränsad
användbarnet, t. ex. omsättning av en syra el.
en bas med ett annat s., av två s. (varvid ett
jonbyte kan äga rum), inverkan av en syra på
en metall. Den kemiska formeln för ett s. er-
hålles, om man i motsv. syra ersätter vätejonerna
med metalljoner. Om detta utbyte är fullstän-
digt, säges s. vara neutralt, t. ex. K2SO4,
neutralt kaliumsulfat, i annat fall surt, t. ex.
KHSO4, surt kaliumsulfat. B a s i s k a s. erhål-
las vid ofullständig neutralisation av en bas och
innehålla hydroxyljoner, t. ex. Cu(OH)F, basisk
kopparfluorid. — Dubbelsalter äro för-
eningar av två saltmolekyler, som i vissa fall
bildas vid kristallisation ur en blandad lösning
och som omvänt vid upplösning mer el. mindre
fullständigt sönderfalla i sina komponenter, resp,
deras joner. Ex. härpå erbjuda alunartema och
Stassfurtsalterna. — Komplexa s. äro för-
eningar av s. med andra s. el. molekyler (am-
moniak, vatten, syror m. fl.), som i vattenlös-
ning och i fast form innehålla nya joner av en
viss beständighet. — Typiska s. äro starka elekt-
rolyter; de äro också i vattenlösning i allm.
hydrolytiskt spjälkade. — Se Koksalt.
es-Salt, stad i Jordanien, 30 km n. om Döda
havet, c:a 800 m ö. h.; c:a 15,000 inv., ung. V4
kristna. Ruiner av en korsfararborg. S. är en
viktig marknadsplats.
Sa’lta, provins i Argentinas n. v. hörn; 154,775
km2, c:a 290,000 inv. Den v. delen intages av
Anderna, den ö. av Gran Chaco. Blott 1 °/o av
arealen är uppodlad (sockerrör, spannmål, vin
och frukt). Av mineral finnas guld och silver,
koppar, nickel, järn och bly. Huvudstaden S.,
gr. 1582, har 45,000 inv. och ligger i en natur-
skön bergstrakt c:a 1,200 m ö. h.
Salta biten, kokt rimmad oxbringa, serverad
med kokt potatis och ev. brynta rötter.
Saltaredlo [-å], dets. som Galliard (se d. o.).
Saltarv, Honcke’nya (Ammodènia, Halia’nthus)
peplotdes, växt, tillhörande nejlikväxterna, med
äggformiga, köttiga blad och
växande på sandiga havsstränder.
Salta’to [-å], it., mus., eg.
”hoppande” ; staccato med hoppan-
de stråke.
Saltbildare, se Halogen.
Saltdalen, dalgång i Nordland
fylke, Norge, från innersta delen
av Saltfjord (Skjerstadfjord) sö-
derut upp mot Saltfjellet och ge-
nom Junkerdalen mot s. ö. till
Graddis fjällstuga på svenska
gränsen. I den höga v. sidan av
S. sänker sig Nordlandsbanan från Saltfjells-
övergången (680 m ö. h.) till centralorten Rog-
nan vid Skjerstadfjordens innersta ända.
Salten, Salta, kallas den del av Nordland
fylke, n. Norge, som ligger kring Saltfjord och
Skjerstadfjord med Svartisen i s. och Sulitelmas
toppar i ö.
Salter, kem., se Salt.
Salter [så’lta], Sir Arthur, engelsk natio-
nalekonom (f. 1881). S. tog efter 1 :a världskri-
get aktiv del i den internationella politiken som
generalsekr. inom skadeståndskommissionen 1920
—22 och som dir. för N. F:s ekonomiska och
finansiella organisation juni 1919, jan. 1920 samt
1922—30. S. är sedan 1934 prof, (i political
theory and institutions) vid Oxford Univ., blev
1937 parlamentsled. och vid krigsutbrottet 1939
parlamentssekr. i sjöfartsministeriet. I dec. 1940
sändes han till Washington för att organisera sjö-
transporten av U.S.A:s leverans till England.
Bland S:s skrifter märkes ”Recovery” (1932; sv.
övers. ”Vägen ur krisen”, s. å.).
Saltfjord [-fjör], Saltenfjord, bred fjord
i Nordland fylke, n. Norge, strax s. om Bodö.
Genom Saltstraumen (Salt- el. Saltenströmmen),
det 3 km långa och på det smalaste stället endast
150 m breda sundet mellan Godöy i n. och Sraum-
öy och fastlandet i s., står S. i förbindelse ö. ut
med Skjerstadfjord. Starka tidvattensströmmar.
Saltholm, Saltholmen, låg dansk ö i Öre-
sund, skild från Amager genom Drogden; 15,8
Saltarv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
