- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 18. Ribb - Selene /
669-670

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samarkand - Samarra (Irak) - Samarskit - Samarva - Samaveda - Samba - Samband - Sambandsofficer - Sambarhjort el. aristoteleshjort - Sambesi, Zambesi - Sambeskattning - Sambladig, gamopetal, sympetal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

669

Samarra—Sambladig

670

Schah-Zindas gravmoské i Samarkand.

rades 1930, varigenom konstbevattningen kan
väsentligt utvidgas; årsnederbörden är i medeltal
blott 315 mm.

S., forntidens Marakanda, var av ålder huvud-
ort i Sogdiana. 329 f. Kr. intogs det av Alexander
den store och lades 712 under Kalifatet. De tur-
kiska karachaniderna innehade S. vid dess eröv-
ring genom Djingis-kan (1220). 1369 gjordes S.
av Timur till huvudstad, och som medelpunkt i
dennes välde hade S. sin mest lysande period i
historisk tid och var för en tid Orientens egent-
liga medelpunkt. 1868 erövrades S. av den ryske
generalen Kauffmann.

Samarra’, stad och ruinplats i Irak, ö. om
Tigris, no km n. om Bagdad; c:a 8,000 inv. S.
grundlädes av abbasidkalifen el-Mu’tasim 836 och
var kalifernas residens till 889. Under denna tid
byggdes i S. en mängd ståtliga palats, som dock
snart förföllo, och en praktfull moské, vars mi-
naret i form av ett babyloniskt spiraltorn har be-
varats.

Samarskit [-ki’t], svart, glas- till hartsglän-
sande, rombiskt kristalliserande, uranhaltigt mi-
neral av ett niobotantalat av yttrium m. fl. säll-
synta jordartsmetaller. S., som förekommer i
granitpegmatiter, har hårdheten 5,5—6 och spec.
v. 5,5—6,2.

Samarva, de arvingar, vilka enl. arvsordningen
träda till arvet jämte varandra.

Sämaveda (av skt säman, melodi), den andra
av vedasamlingarna, består av 1,810 verser, av
vilka endast 75 icke finnas i Rigveda, och är
avsedd att bibringa den studerande bramanyngling-

en kännedom om alla de olika melodier, på vilka
de vid offret brukliga hymnerna och stroferna
kunna sjungas.

Samba, urspr. brasiliansk dans i jämn takt,
populär i Europa på 1940-talet.

Samband, krigsv., den kontakt mellan chefei
och staber, som erfordras för att kunna leda
trupper, enheter ur flottan och flygvapnet 0. s. v.
S. erhålles genom personligt sammanträffande
genom sambandspersonal samt med sambandsme-
del. Sambandspersonal kan utgöras av officer, av-
delad från en stab till en annan (sambandsofficer,
förbindelseofficer), sambandspatrull m. m. Som
sambandsmedel användas bl. a. signalmedel, flyg-
plan, fältpost, hundar och brevduvor. För att för-
medla meddelanden kunna upprättas sambands-
platser. — Sambandstj än st en (vid marinen
förbindelsetj änsten) omfattar främst
signaltjänst, kryptotjänst, sambandsflygning och
ordonnanstjänst. Officer, verksam i sambands-
tj änst, brukar benämnas sambandsofficer,
förr oftare signalofficer (vid marinen förbin-
delseofficer).

Sambandsofficer, krigsv., 1) officer, avdelad
för att upprätthålla kontakt mellan två chefer
(staber); 2) officer, verksam i sambandstjänst.
Se Samband.

Sambarhjort el. a r i s t o t e 1 e s h j o r t, Rüsa
(Ce’rvus) uni’color, en i Ostindien i flera raser
förekommande hjortart, som ofta hålles i zoolo-
giska trädgårdar.

Sambési, Z a m b e s i, flod i Mellan- och Syd-
afrika, med ett flodområde av 1,330,000 km2 och
en flodlängd av 2,700 km. S. har sina källor på
Lundaplatån ej långt från Kongos biflod Kas-
sais, genomflyter i en bred och flack dal, vars
stränder under regntiden i nov.—mars vida över-
svämmas, i en båge en del av Portugisiska Väst-
afrika och därpå i s. riktning Okawangobäcke-
nets ökenartade område, mottagande från vänster
Kabampo från Katanga, från höger Lungwe-
bungo från Angolaplatån och, 940 m ö. h., Kuando
från samma trakt, undèr torrtiden uttorkad men
under regntiden vida översvämmande. S. vänder
därpå mot ö. och bildar de väldiga, 1,700 m
breda och no m höga Victoriafallen (se bild 10
å pl. vid Afrika), nedom vilka den finner sitt ut-
lopp i en trång, endast 30 m bred kanj ondal.
Nedre S. är segelbar, men deltat utgör ett svårt
hinder för sjöfarten. Nedom Victoriafallen upptar
S. från vänster Kafue från gränsen till Katanga,
Luangwa från Njassaplatån och Shire, som av-
vattnar Njassasjön. Från höger mottar S. inga
nämnvärda tillflöden. S. torde redan i forntiden
ha varit känd av arabiska och feniciska sjöfarare.
Dess mynning återupptäcktes under de stora upp-
täckternas tidevarv, men det var först David
Livingstone, som på 1850- och 1860-tal en fast-
ställde S:s lopp från källorna till mynningen. —
Se bild på nästa sida.

Sambeskattning, se Familjebeskattning.

Sambladig, gamopetal, sympetal, om
en blomma, som har dubbelt hylle och med var-
andra sammanväxta kronblad. Växtfam. med
sambladig krona bilda gruppen Sympetalae. Man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffr/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free