Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samfälld egendom - Samfällighet - Samfällt bo - Samhälle - Samhällets barnavård - Samhällets fiende nummer ett - Samhällsfarlig ryktesspridning - Samhällsfördrag - Samhällslära - Samhällsvetenskapliga forskningsrådet - Samisen - Śamkara - Samkhya - Samkönad el. hermafroditisk blomma - Samland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samfällighet—Samland
673
makar, å vilkas äktenskap äldre Giftermålsbalken
är tillämplig, ha giftorätt. Samfälld är all lös
egendom samt fast egendom, som förvärvas un-
der äktenskapet annorledes än genom arv. I äkten-
skap, ingångna före 1898, är jämväl fast egendom
i stad, vilken make vid äktenskapets ingående äger
el. under äktenskapet ärver, samfälld. Makar kun-
na genom äktenskapsförord föreskriva, att egen-
dom, som enl. lag är samfälld, skall vara enskild.
Egendom, som make erhåller i gåva el. genom
testamente, blir enskild, om givare, resp, testator
så föreskriver.
Samfällighet. 1) Sedan äldre tid beteckning
för vissa sammanslutningar av jordägare för nytt-
jande av dem gemensamt tillhörig mark, t. ex.
en bys el. annat skifteslags samfällda ägor, däri
inbegripet skog och fiskevatten. Därom gäller nu
lag 13/e 1921 om förvaltning av bysamfälligheter
m. m. samt lag om gemensamhetsfiske 30/6 1913.
Även i frågor om stängselskyldighet och an-
ordningar för gemensamt bete finnas s. Regler
därom återfinnas i lagen om ägofred 2/e 1933. —
2) Inom kommunalförvaltningen betecknar s.
sammanslutning av flera enheter, särsk. av för-
samlingar i en större stad (se Kyrklig samfäl-
lighet).
Samfällt bo är sammanfattningen av all sam-
fälld egendom i äktenskap, ingångna före
1921.
Samhälle är en term, som i sociologiskt språk-
bruk användes i olika betydelser. I trängre me-
ning är s. dets. som organiserad grupp, d. v. s.
en varaktig och av vissa regler bestämd förbin-
delse mellan ett flertal individer. Man kan emel-
lertid begränsa termens användningsområde ännu
mera och skilja mellan s. och förening el. asso-
ciation. Ett s. är en organiserad grupp, som den
enskilde tillhör oberoende av sin egen vilja. En
association är en organiserad grupp, i vilken den
enskilde frivilligt ingår för att tillgodose ett visst
intresse. Exempel på s. äro familjen, klanen, släk-
ten, kommunen och staten, medan alla slags bo-
lag, ekonomiska och ideella föreningar falla under
associationens begrepp. I annan mening tages or-
det, när man talar om det moderna s., om de
bestående samhällsförhållandena, om kapitalistiskt
och socialistiskt s. o. s. v. Då avser man icke
vissa bestämda gruppbildningar utan den mänsk-
liga sammanlevnaden över huvud, sådan den ge-
staltar sig under vissa historiskt givna betingelser.
Samhällets barnavård, se Barnavård.
Samhällets fiende nummer ett (eng. Public
enemy n:o 1), urspr. amerikanskt slagord om
samhällsfarlig person el. företeelse, tidigast bru-
kat om den 1934 skjutne gangsterledaren J. Dil-
linger.
Samhällsfarlig ryktesspridning, jur. För s.
straffas enl. Strafflagen kap. 11 § 6 deri, som
bland allmänheten sprider falskt rykte el. annat
osant påstående, som är ägnat att framkalla
fara för rikets säkerhet, folkförsörjningen el.
allmän ordning och säkerhet el. att undergräva
aktningen för myndighet el. annat organ, som
äger besluta i allmänna angelägenheter. Straffet
är högst straffarbete i 2 år.
NF XVIII — 22
674
Samhällsfördrag, en ömsesidigt träffad över-
enskommelse, varigenom individerna avstå från
naturtillståndets oreglerade frihet och bilda en
rättslig organisation. Begreppet spelade stor roll
inom statsfilosofien och det politiska tänkandet
under 1600- och 1700-talen. S. tänkes ofta som
ett historiskt faktum, men hos flera tänkare är
det snarare en rättsfilosofisk konstruktion. Detta
gäller om Hobbes, som genom fördragsläran rätt-
färdigade den absoluta statsmakten, om Rousseau,
som ur densamma härledde folksuveränitetens
princip, och om Kant och Fichte, teoriens sista
betydande företrädare.
Samhällslära, se Sociologi.
Samhällsvetenskapliga forskningsrådet, se
Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd.
Samisen, se Japansk musik.
Samkara, indisk filosof, sannolikt omkr. 800
e. Kr., Indiens mest berömde skolastiker och ut-
vecklare av Vedänta. S:s huvudverk är ”Särira-
kamimämsäbhä§ya”, en kommentar till ”Vedän-
tasütra” men liksom hans kommentar till ”Bhaga-
vadgitä” mer en religionsfilosofisk avh.
Sämkhya [sä’gkhja], skt, ett av de viktigaste
av de sex ortodoxa filosofiska systemen i Indien.
S. har från början uppkommit i medveten opposi-
tion mot Vedänta och lär i motsats mot denna, att
de individuella själarna äro oändligt många och
att materien är reell. S. är därtill bestämt ateis-
tisk. Karakteristiskt för S. är framför allt dess
skarpa betonande av den grundväsentliga skillna-
den mellan själ och materia, dess uppfattning av
hela människans inre andliga liv såsom beroende
på rent materiella, fysiologiska procedurer och
dess idé om att materien och allt därur härfly-
tande är sammansatt av tre konstituenter (guna),
som i olika potenser ingå i densamma. När dessa
konstituenter befinna sig i jämvikt, är universum
upplöst i ett urmaterieartat tillstånd; men genom
att själarna, som under sådana perioder befunnit
sig helt skilda från materien, utöva en rent me-
kanisk retning på denna, rubbas jämviktsläget mel-
lan konstituenterna, och en ny skapelse inträder.
Världsförloppet pågår i evig växling mellan pe-
rioder av skapelse och upplösning. Själen kan
slutgiltigt frigöra sig från förbindelsen med ma-
terien genom att man uppnår fullständig klarhet
om den absoluta väsensskillnaden mellan just själ
och materie, och den ingår då i ett tillstånd av
evig och fullständig medvetslöshet. — S. säges
vara grundlagd av en urgammal vis, K a p i 1 a;
systemets äldsta lärobok är emellertid från 400-
talet e. Kr., och dess ledande auktoriteter äro av
betydligt yngre datum.
Jfr R. v. Garbe, ”Die Såmkhya-Philosophie”
(2:a uppl. 1917); A. B. Keith, ”The Sämkhya
system” (1918); E. H. Johnston, ”Early S.”
(1937).
Samkönad el. hermafroditisk b 1 o m-
m a, bot., se Blomma, sp. 270 f.
Samland [zä’mlant], landskap i Ostpreussen,
begränsat av Pregel, Frisches Haff, Östersjön
och Kurisches Haff. S. utgör en 75 km lång och
omkr. 30 km bred rektangel med en ytvidd av
2,250 km2. Abrasionskusten mellan Frische och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
