Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandströms, Bröderna, skidfabrik, ab. - Sandträsk - Sandusky - Sandwall, Johan - Sandwich (smörgås) - Sandwich (stad) - Sandwicharkipelagen - Sandwichman - Sandwichöarna - Sandvig - Sandvig, Anders - Sandvik (Jönköpings län) - Sandvika (Norge) - Sandviken (stad i Gästrikland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Sandträsk—Sandviken
710
fabrik och snickerifabrik i Lindesberg. Tillverk-
ningen utgöres av skidor, stavar, spjut, åror,
bandyklubbor o. a. sportredskap, mangelvalsar
m. m. Bolaget bedriver i Stockholm även engros-
försäljning av sport- och sportfiskeartiklar.
Sandträsk, Norrbottens läns sanatorium, i
Edefors sn, Norrbottens län, vid sjön Sandträs-
ket (162 m ö. h.). Invigdes 1913 för 86 pa-
tienter och har efter tillbyggnad 389 platser.
San dusky [sända’ski], hamnstad i Ohio,
U.S.A., vid Eriesjön; cza 30,000 inv. Betydande
kolexport och mångsidig industri (bl. a. tillv. av
färger).
Sandwall, Johan, tidningsman (1814—efter
1871), student i Lund 1833, kamrer vid Små-
lands privatbank i Jönköping, anlade där tills, m.
J. E. Lundström ett tryckeri, redigerade 1843—
48 det radikala Jönköpingsbladet, där C. J. L.
Almquist och Viktor Rydberg medarbetade, drev
förlagsverksamhet och ägnade sig åt stora in-
dustriföretag. Hans ekonomi råkade i oordning,
varför han 1848 sålde sina innehav och på av-
betalning inköpte Göteborgs Handels- och Sjö-
fartstidning. Under Szs ledning tog tidningen ny
fart. Den stod på oppositionspressens yttersta
vänstra flygel. S. drogs fortfarande med eko-
nomiska bekymmer, och härtill kom, att man på
hösten 1851 upptäckte, att S. gjort sig skyldig
till oegentligheter som banktjänsteman i Jönkö-
ping. Han rymde då ur landet och for till För-
enta staterna, deltog 1861—63 i inbördeskriget
samt blev slutligen tullkassör i Norfolk, Virgi-
nia, men uppges de sista åren ha bedrivit jord-
förmedling. S. verkade energiskt i hemlandet
för arbetarklassens höjande och åtnjöt stor po-
pularitet.
Sandwich [sä’no)itj] (plur. sandwiches), eng.,
liten, finare smörgås, belagd med kallskuret kött,
ost, ägg el. dyl. Stundom är den dubbel. Randiga
s. åstadkommas genom att man placerar 7—9
skivor med mellanlägg på varandra, pressar och
skär alltsammans tvärsöver. Namnet kommer från
John Montagu, Earl of Sandwich.
Sandwich [sä’næitf], stad i grevskapet Kent
i s. ö. England, vid Stour nära dess mynning i
Pas de Calais 17 km n. om Dover; cza 4,000
inv. S. är en av de äldsta bland Cinque ports.
Dess äldsta kyrka är Saint Clement’s med torn
från normannisk tid. N. om S. låg det romerska
Rutupiae, nu Richborough, med slottsruin.
Sandwicharkipelagen [sä’ncoitj-], se Syd-
sandwichöarna.
Sandwichman [sä’næitj-], plakatbärare, per-
son, som på både rygg och bröst bär reklam-
skylt; namnet efter sandwich.
Sandwichöarna [sä’næitj-], se Hawaiiöarna.
Sandvig, se Allinge-Sandvig.
Sandvig [sa’nvik], Anders, norsk musei-
man, urspr. tandläkare (1862—1950). S. grundläde
1887 i Lillehammer De Sandvigske samlinger, vil-
kas dir. han senare blev och som under hans
ledning utvecklades till en av Norges förnämsta
museianläggningar.
Sandvik, sn i Jönköpings län, Västbo hd, ut-
med västgötagränsen och sjön Fegen; 27,61 km2,
96 inv. (1954). Småkuperad skogsbygd, till stor
del kronoskogar. 100 har åker. Nuv. kyrkan uppf.
1899. Ingår i Burseryds och Szs pastorat i Växjö
stift, Västbo kontrakt. Tillhör storkommunen
Burseryd.
Sandvika [sa’nvi-], samhälle i Bærum hd, Nor-
ge, 13 km v. om Oslo; cza 2,500 inv. I S., vid Oslo
—Drammen-banan, finnas pappersbruk o.a. indu-
striella anläggningar. S. är förstad till Oslo.
Sandviken, industristad i ö. Gästrikland, Gävle-
borgs län, vid en vik på n. sidan av Storsjön,
på och intill Ockelboåsen, 23 km v. s. v. om
Gävle; 120,3 km2; 20,255 inv. (1954). S., som
är Norrlands mest utpräglade industristad och en
av Sveriges förnämsta järnindustriorter, har
vuxit upp sedan början av 1860-talet kring Szs
järnverk (se Sandvikens jernverks ab.), vars
grundande skedde genom överflyttning hit till
den nyanlagda Gävle—Dala järnväg av maskiner
och bruksfolk från Högbo och Edske järnbruk.
S. utbröts 1927 ur Högbo kommun som köping,
varvid det utökades med en del av Ovansjö
kommun, och blev 1943 stad, samtidigt som Hög-
bo kommun inkorporerades. Folkmängden upp-
gick 1927 till 12,194 och 1940 till 13,833 inv.
1951 bodde 16,263 inv. i den sammanhängande
stadsbygden och 2,550 i andra tätorter på stadens
område, därav 914 i östanå, 675 i Västanby, 531
i överbyn och 430 i östanbyn; förorten Sten-
sätra i Ovansjö kommun hade 830 inv. — Den
äldsta bebyggelsen kring järnverket var helt oreg-
lerad och bestod av de enkla kojor, som arbe-
tarna byggde åt sig. Snart nog började järn-
verket uppföra arbetarbostäder, först samman-
byggda envånings tvåfamilj shus, senare två-
våningshus i kaserntyp. Detta äldre parti, Bruks-
området, som gränsar till det s. om järnvägen
och invid stranden belägna Fabriksområdet, gör
med sina numera lummiga planteringar och bre-
da, raka gator ett prydligt intryck. Från tiden
kring sekelskiftet ha uppväxt yttre stadsdelar
av egnahem, vilkas tillkomst järnverket kraftigt
främjat genom tomtupplåtelser, lån och borgens-
hjälp. Trots en betydande nybebyggelse under de
senaste årtiondena, bl. a. genom HSB, anses bo-
stadsbeståndet i behov av en omfattande förny-
else. Stadens centrum är Järntorget med Stads-
huset. Bland byggnader märkas främst kyrkan,
ritad av L. I. Wahlman och uppförd 1930—31,
vidare Jernvallen, en storartad idrottsanläggning,
som järnverket uppförde för sin personal 1937.
1948 avtäcktes vid kyrkan O. Antonssons stora
granitstaty av aposteln Staffan, donerad av Sigrid
Göransson. Industrien omfattade 1950 24 ar-
betsställen med tillsammans 5,531 arb. och en
förvaltningspersonal av 1,541 personer. Det do-
minerande företaget är Sandvikens jernverks ab.
med cza 6,900 anställda (1953). Därnäst kom-
mer See fabriks ab. (620 arb.). Statlig samreal-
skola med kommunalt gymnasium samt epidemi-
sjukhus, brukssjukhus och krematorium. I staden
utges Sandvikens tidning (2 ggr i veckan). Judi-
ciellt står S. under landsrätt och hör till Gäst-
riklands ö. domsaga. Det bildar pastorat i Gäst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
