Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sava - Savaii - Savannah - Savannah River - Savanner, trädstäpper - Savarin, savaräng - Savart, Félix - Savary, René, av Rovigo - Savate - Saverne - Savery - Savigny, Karl von - Savile, Sir George - Savings bonds - Savo - Savoie - Savoir-faire - Savoir-vivre - Savojard - Savojen, Savoyen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Savaii—Savojen
768
Donaus vattenrikaste tillflöde (medelvattenmängd
i mynningen vid Belgrad 1,100 m3/sek.), upptar
från h. Kupa, Una, Vrbas, Bosna och Drina. S.
kan trafikeras av ångare från Sisak, 585 km.
Saväi’i, en av Samoaöarna.
Savannah [savä’na], stad i Georgia, U.S.A., på
h. stranden av Savannah River, 30 km från At-
lanten; 120,000 inv., ung. hälften negrer. S. är
tillgängligt för de största fartyg och en av
U.S.A:s främsta exporthamnar för bomull. Tillv.
av handelsgödsel och socker samt produkter av
bomullsfrö; skeppsvarv. S. grundades 1733.
Savannah River [savä’na ri’vo], gränsflod
mellan South Carolina och Georgia, U.S.A.;
725 km lång. S., som uppstår genom sam-
manflödet av Seneca och Tugaloo River från
s. ö. sluttningen av Appalacherna, är segel-
bar till fallen vid Augusta (370 km).
Sava’nner, trädstäpper, de med spridda
träd och buskar beväxta grässlätter, som utbreda
sig i tropiska områden med en årsnederbörd av
90—150 cm, nästan helt fallande under en regn-
period. Under denna äro s. gröna och frodiga med
ofta mer än manshöga gräs och många rikblom-
mande örter, under torrtiden äro de kala och för-
brända. Det största savannområdet i Gamla värl-
den utbreder sig i tropiska Afrika kring regn-
skogsområdet. I Sydamerika finnas s., llanos och
campos.
Savarin [-rä’], savarä’ng, av fin, jäst deg
berett poröst bakverk, som indränkts med socker-
lag, smaksatt av fruktsaft, vin el. arrak, uppkal-
lat efter Brillat-Savarin.
Savart [savä’r], Félix, fransk fysiker (1791
—1841), konservator vid Collège de France. Han
utförde tills, m. J. B. Biot magnetiska undersök-
ningar och upptäckte 1820 den s. k. Biot-Savarts
lag. S. undersökte membransvängningar, utförde
torsionsförsök m. m.
Savary [-ri’], Aimé Jean Marie René, hertig
av Ro vigo, fransk militär (1774—1833). Han
utmärkte sig särskilt vid Marengo 1800, blev
Bonapartes adjutant, s. å. överste och gendarmeri-
chef samt 1802 brigadgeneral och chef för hemliga
polisen. Han var Bonaparte blint tillgiven och tog
ansvaret för de olagliga åtgärder, som föregingo
exekutionen av hertigen av Enghien. Han var
divisionschef i 1805—07 års fälttåg och en kor-
tare tid sändebud i Petersburg. 1808 blev han
hertig och 1810 polisminister efter Fouché. Under
”de hundra dagarna” blev S. pär och gendarmeri-
chef. Efter Waterloo sökte han förgäves få följa
Napoleon till S:t Helena, blev i stället fånge på
Malta men flydde 1816 till Smyrna. Han återkom
1819 till Frankrike. 1830—33 var han arméchef
i Algeriet. S:s ”Mémoires” (8 bd, 1828;
ny uppl. i 5 bd 1900—01) äro föga tillförlitliga.
Savate [sava’t] (fr., eg. gammal sko) el. boxe
fran^aise, fransk boxning, där även fotterna få
användas till stötar, parader m. m. och i vilken
vissa fribrottningsgrepp ingå.
Saveme [savä’rn], ty. Zabern, stad i fr. dep.
Bas-Rhin, vid Rhen—Marnekanalen 35 km n. v.
om Strasbourg; c:a 9,000 inv.
Savery [-ri’], holländsk konstnärs familj på
1500—1600-talen; mest bekant är Roelant S.
(1576—1639), som målade dels romantiska alp-
landskap med vilda naturscenerier, dels idylliska
natur studier med mytologiska framställningar.
Savigny [savinji’], Friedrich Karl von, tysk
rättslärd (1779—1861). Han var prof, i Berlin
1810—42 och blev led. av statsrådet 1817. S. var
en av de främsta för-
kämparna för den his-
toriska skolan inom
rättsvetenskapen och
motståndare till den av
Thibaut m. fl. repre-
senterade filosofiska
skolan. Han utgav 1814
sin berömda skrift
”Vom Beruf unsrer
Zeit für Gesetzge-
bung und Rechtswis-
senschaft”. S. är den
nyare tidens förnämste
lärare i romersk rätt.
Hans viktigaste arbe-
ten äro ”Das Recht des Besitzes” (1803), ”Ge-
schichte des römischen Rechts im Mittelalter” (6
bd, 1815—31), ”System des heutigen römischen
Rechts” (8 bd, 1840—49; ofullb.) och dess forts.
”Das Obligationenrecht” (2 bd, 1851—53). —
Die S avi gny-S ti f tung (upprättad 1863) i
Berlin utger sedan 1880 Zeitschrift der Savigny-
Stiftung für Rechtsgeschichte.
Savile [sä’vil], Sir George, se Halifax,
sp. 718.
Savings bonds [séVviqz bå’ndz], eng., stats-
obligationer med i regel lång löptid, lämpade för
placering av sparkapital.
Savo [sa’vå], finska namnet på Savolaks.
Savoie [savæa’]. 1) Landskap i Frankrike,
se Savojen.
2) Departement i S. 1), mellan Rhönedalen och
italienska gränsen; 6,188 km2, 236,000 inv. S. lig-
ger till största del inom Dauphiné- och Grajiska
alperna (Tarentaise- och Vanoisemassiven); de
viktigaste dalarna äro Isères och Arcs. Av sjöarna
är Lac du Bourget den största. Knappt V10 av
arealen är åker, skog upptar nära Vs. Viktigaste
näringsgren är boskapsskötsel med mejerihante-
ring. Rik tillgång på vattenkraft; metall och ke-
misk industri m. m. Livlig turisttrafik. Huvud-
stad: Chambéry.
Savoir-faire [savæär-fä’r], fr., skicklighet,
behändighet; ”sätt”.
Savoir-vivre [savæär-vi’vr], fr., belevenhet.
Savojärd, invånare i Savojen.
Savojen [-vå’j-], Savoyen, fr. Savoie, histo-
riskt landskap i s. ö. Frankrike, gränsande till
Schweiz och Italien. S. är sedan 1860 delat i dep.
Savoie och Haute-Savoie.
Historia. S. tillhörde under keltisk tid allobro-
gernas statsbildning och införlivades med ro-
merska väldet 121 f. Kr. Under folkvandringstiden
besattes det 443 av burgunderna men uppgick 534
i Frankiska riket. Vid dettas delning 843 tillföll
S. Lothars rike men kom att 888 ingå i det trans-
j uranska Burgund. 1032 införlivades det med tys-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
