Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Schweiz
880
vetet odlas i ö. och s. v. Alperna, i regel ej över
1,000 m ö. h. Under 2:a världskriget gick det
emellertid vissa år till mogen skörd på 1,500 m,
och vissa år skördades det i alpområdena som
grönfoder. Speltvetet är det viktigaste sädesslaget
på magra moränjordar, särsk. i schweiziska
backlandet. I bergen går det undantagsvis över
1,000 m. Alpdalarnas viktigaste kulturväxter äro
råg, korn, havre och potatis. Kornet mognar i
det inre alplandet under gynnsamma år upp till
1,800 m, vid t. ex. Lü i Münsterthal i Graubün-
den t. o. m. på 1,900 m ö. h., vissa år tas det till
grönfoder. Normalt täcker S. c:a Vä av sin
brödsädeskonsumtion med egen produktion. Den
schweiziska växtförädlingen står högt, och S.
exporterar fröer och utsäde. Vin odlas inom 18
av kantonerna. 1952 gav skörden från c:a 13,000
har 678,000 hl vin till ett värde av 73,5 mill.
schweiz. frcs. Bland vinsorterna märkas Johan-
nisberg, Molignon och Dole.
Boskapsskötseln har flerstädes större
betydelse än åkerbruket. Sedan slutet av 1800-
talet har antalet nötkreatur mer än tredubblats,
samtidigt som mjölkavkastningen och slaktvikten
per ko kraftigt stigit. Å andra sidan har fårbe-
ståndet under samma tid minskats till mindre än
hälften, getbeståndet till något mer än hälften.
Avelsdjur äro en viktig exportartikel.
För boskapsskötseln är fäbodväsendet ytterst
betydelsefullt. En betydande del av boskapsbe-
ståndet hålles sommartid på fäbodbetena (Alpen).
I vissa trakter har fäbodväsendet under senare
år, och även under 1940-talet, ökat, ty i och med
att jordbruk i Alperna läggs ned och avflyttning
sker till andra bygder, ha ödegårdarna blivit fä-
bodar, där betet utnyttjas genom fäboddrift och
ängsslåtter. Inom mejerihanteringen spelar ost-
tillverkningen stor roll. Dess produkter äro väl-
kända över hela världen och utgöra en av S:s
viktigaste exportvaror. Ostproduktionen var 1951
Jordbruks produktionen 1950.
Gröda Areal Skörd i 1,000 dt Skörd i dt/har
Höstvete 78,213 | 2,276 26,1
Vårvete 9,135
Speltvete 10,241 255 25,0
Råg .. 15,963 378 23,»
Blandsäd 8,359 214 25.7
Majs till mogen skörd 1,363 46 33,t
Höstkorn 8,176 } 44° 23,s
Sommarkorn io,547
Havre 21,9*5 515 23,5
Fodersäd 1,389 — —
Potatis 55,603 11,320 204
Rovor och kålrötter . . i3,39i — —
Sockerbetor 6,056 2,348 442
Grönsaker 11,406 — —
Tobak 967 24 23,4
Vallmo 44 — —
Raps 1,781 — —
47,000 ton el. något mindre än Sveriges och ut-
gjordes till stor del av kvalitetsost. Bland be-
römda schweiziska ostsorter märkas Emmentaler
och Gruyère.
Fruktodlingen är mycket betydande, och
fruktträden växa i stor utsträckning som över-
kultur till vallar och ängar. Den förekommer över
hela S. inom lämpliga klimatområden men är
störst i kantonerna Bern, Valais och Zürich.
Skogsbruket står högt, men flottleder
saknas nästan helt, och transportkostnaderna bli
höga. I Jurabergen och mittlandet växa silver-
gran och bok. I områden med hög nederbörd över-
väger n. om Alperna överallt den vanliga granen.
I alpdalarna finnas tall- och lärkträd och s. om
Alperna ek samt kastanj e, vilken f. ö. planteras
och vårdas som fruktträd. Eken är spridd över
hela S. på gynnsamma lokaler. 24,9% av S:s yta
el. 1,025,100 har äro skogsmark, och dessa skogs-
arealer utgöra en rest av de urskogar, som urspr.
täckte större delen av S. Skogrikast äro Jura-
bergen och de n. Kalkalperna, medan de centrala
alpområdena äro mera skogfattiga. Där är skogen
i de högre lägena skyddsskog, som vårdas för att
skydda mot laviner och jordras samt jord- och
vinderosion.
Bergsbruket är f. n. icke av särsk. stor
betydelse med undantag för saltproduktionen. Åt-
skilliga kalk- och märgelförekomster, särsk. i
Jurabergen, utnyttjas för tillv. av cement. Något
kalk, gips och tälj sten brytes. Asfaltförekomsterna
i Val de Travers i Neuchåtel tillhöra världens
största, men brytningen är ringa. Molassen läm-
nar finare byggnadssten av olika slag, bl. a. flera
sandstenstyper. I Ticino och i Reussdalen brytes
granit, bl. a. för export. I Gonzen i S:t Gallen
brytas järn och mangan. All järnmalm, c:a
100,000 ton per år, exporteras. — Salt utvinnes,
genom indunstning av salthaltigt grundvatten, i
Schweizerhalle, Rheinfelden och Ryburg i Rheh-
dalen i n. v. S., där fyndigheterna tillhöra ett
konsortium, ägt av samtliga kantoner utom Vaud,
vilket ger dessa kantoner stora inkomster. Kan-
tonen Vaud har egen stor saltbrytning i Bex.
De största salinerna, med en högtstående kemisk
differentiering av salterna, finnas i Bévieux. S.
är självförsörjande med salt, och produktionen
uppgick 1950 till 142,000 ton.
Industrien grundar sig delvis på inhemskt
trä och inhemska livsmedelsprodukter, men
största delen av råvarorna importeras. Förnämsta
drivkraften är elkraft. Antalet anställda var 1951
545,863, varav 366,565 män och 179,298 kvinnor,
fördelade på 11,529 företag. Mer än 1,000 företag
funnos inom vardera textil-, beklädnads-, metall-,
maskin- och urindustrien, och S:s industri är
över huvud taget ur företagsekonomisk synpunkt
mycket decentraliserad, men lokaliseringen är
dock mycket ojämn. Den största fabriken i S. är
Brown-Boveris maskinverkstäder i Baden, och den
näst största skofabriken är Bally, båda tillhörande
det stora antalet företag i S. med världsrykte.
Bomullsindustrien ligger huvudsaki. i n. ö. S.,
bl. a. i Trogen, Rapperswil, Zürich, S:t Gallen,
Aarau, Schöntal, Jona, Winterthur och Glarus.
Antalet mekaniska vävstolar överstiger 20,000.
Sidenindustrien ligger huvudsaki. i Zürich och
Basel och nådde ett maximum med 15,000 väv-
stolar 1929, numera 5,000. Basel är berömt för
sina sidenfärgerier, och där samt i Aargau, So-
lothurn och Bern är tillverkningen av sidenband,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
