Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
881
Schweiz
882
De största industribranscherna 1951.
Bransch Antal företag Antal anställda
Textilindustri ................ 1,057 70,500
Bomullsindustri .................. 309 24,887
Sidenindustri .................... 122 14,214
Ylleindustri .................. 107 10,366
Beklädnadsindustri ............ 1,428 55,074
Kläder ........................... 980 37,037
Skodon ............................ 134 11,890
Metallindustri ............... 1,187 62,411
Smide och järnmanufaktur 312 8,323
Järn- och stålverk ................ 14 6,888
Gjuterier ..................«. 17 5,234
Maskinindustri ............. 1,608 130,003
Mekaniska verkstäder .... 416 59,176
Elektriska apparater .............. 220 22,661
Bil- och traktorverkstäder 349 10,918
Järnvägsverkstäder ....... 29 6,783
Ur och bijouteri .............. 1,136 54,060
Närings- och njutningsmedel 773 34,277
Tobaksindustri .............. 108 7,189
Chokladindustri .................. 37 5,857
Konservindustri .......... 53 3,982
Träindustri ................... 1,824 37,361
Sågverk ........................... 697 12,566
Massaindustri ..................... 42 7,234
Pappersindustri ................... 165 7,442
Möbelindustri ..................... 366 9,452
Grafisk industri ................ 739 23,262
Kemisk industri ................. 381 25,350
delvis som hemindustri, den största i världen.
Ylleindustrien är spridd över hela S., omfattar
315,000 spindlar och 3,600 vävstolar samt förädlar
årl. ullen från c:a 2,5 mill. får. Nästan all
ull importeras numera. Vidare märkas konstsilke-
och cellullindustrier, bl. a. i Emmenbrücke (vis-
cose suisse) och Rorschach. Både textil-, bekläd-
nads- och skoindustrien i S. äro kända för kvali-
tetsarbete och påkostat och stilfullt modellarbete
samt representera normalt tillsammans c:a 20%
av S:s hela exportvärde.
Metallindustrien omfattar bl. a. smide och gjut-
gods, en betydande plåttillv. samt koppar-, alu-
minium- och zinkmanufaktur. 1951 uppgick alu-
miniumproduktionen till 19,000 ton, huvudsaki. i
Valais i de elektriska smältverken vid Chippis
och Martigny samt vid Neuhausen (Schaffhau-
sen). Råvaran bauxit importeras helt. Maskin-
industrien, mest betydande i Zürich, Winterthur,
S:t Gallen, Basel, Baden och Arbon, tillverkar
bl. a. ånglok och ellok (Oerlikon), ång-, kyl-, tex-
til- och kvarnmaskiner samt trä- och metallbear-
betningsmaskiner m. m. — Urindustrien är hu-
vudsakl. förlagd till franska S. med sina äldsta
traditioner i Genève. Bland de mest typiska klock-
städerna märkas Chaux-de-Fonds, Le Locle,
Pruntrut och S:t Croix i Jurabergen samt Basel,
Bern, Biel och Solothurn. Chaux-de-Fonds med
33,300 inv., som f. ö. ligger 1,000 m ö. h. i en
ogästvänlig trakt, har endast slumpen att tacka
för att det nu helt lever på urtillverkning, som
påbörjades av franska reformerta flyktingar.
Omkr. 95 % av tillverkningen i S. exporteras.
Branschen är ytterst konjunkturkänslig. 1951 var
ett rekordår för exporten med 24,32 mill. ur mot
normalt hälften. Tullhöjningar i många länder
ha tvingat S. att delvis övergå från export av
färdiga ur till delar (chablonnage), vilka sam-
mansättas av dotterbolag m. fl. i resp, import-
länder.
Chokladindustrien har gått mycket stark till-
baka på gr. av konkurrens från andra länder.
I början av 1900-talet var emellertid S. härvidlag
det främsta exportlandet i världen. Kondenserad
mjölk m. fl. produkter (”Nestlé”, ”Suchard”,
”Maggi”, ”Ovomaltine” m. fl.) ha vunnit världs-
rykte. — Den kemiska industrien framställer bl. a.
magnesium ur inhemsk dolomit, karbid, gödsel-
medel, konsthartser, bakelit, ammoniak, spräng-
ämnen samt en mängd andra produkter, främst
med stenkolstj ära, salt-, livsmedels- och träpro-
dukter som råvara. Träkemin, färgämnesfabrika-
tionen och den farmaceutiska industrien stå syn-
nerligen högt, framför allt i Basel, och S. är
därjämte en ledande nation i tillv. av vitamin-
och hormonpreparat samt en mångfald andra lä-
kemedel. Betr, medel för utrotning av skadein-
sekter står S. främst i världen (DDT, m. m.).
Turistväsendet är det bäst skötta i
världen och av synnerligen stor betydelse för S:s
ekonomi, då dess inkomster bidra till att utjämna
den ständigt passiva handelsbalansen. I vissa alp-
regioner är turismen huvudnäring. På grund av
S:s enastående naturskönhet och centrala läge i
Europas mitt är resefrekvensen stor. S. har in-
vesterat över 2 milliarder schweiz. frcs (c:a V10
av det samlade privatkapitalet) i turistanlägg-
ningar, och turismen främjas med stor skicklighet
inom olika delar av samhällslivet. S. ägde 1951
6,755 hotell med tillsammans 162,596 bäddar, och
därtill kommo 183 sanatorier och kuranstalter
med 13,048 bäddar. Antalet anställda är normalt
c:a 100,000 personer el. c:a 6% av alla yrkes-
verksamma i hela S. Besökare på turistorter voro
1949 1,737,457 utlänningar, varav 391,389 britter
och irer, med 7,778 mill. övernattningar, vilka 1951
stego till 8,519 mill., vartill kommo över u mill.
övernattningar av schweizare. De flesta utlän-
ningarna uppehöllo sig i Graubünden, vid Vier-
waldstättersj ön och Genèvesjön samt i Basel och
Zürich. Inkomsterna uppskattas till 300—500 mill.
schweiz. frcs per år el. V10—ih av S:s national-
inkomst.
Kommunikationer. Inom väg- och vat-
tenbyggnadsteknik har S. varit ett pionjärland
och står alltjämt bland de främsta i världen.
Intet land med liknande berg- och alpkaraktär
har skapat så många trafikleder över och under
naturhindren som S. Järnvägarnas längd var 1950
5,777 km, varav 93 km bergbanor och 402 km
spårväg i interlokal trafik, 3,652 km voro normal-
spåriga och 1,591 smalspåriga, 106 km voro kugg-
hjulsbanor, t. ex. Furkabanan, 5,436 km voro
elektrifierade. De längsta tunnlarna äro Simplon
(1906) 19,8 km, Gotthard (1882) 15,0 km och
Lötschberg (1913) 14,6 km. Totala antalet järn-
vägstunnlar är 667 med en sammanlagd längd
av över 300 km. En del banor gå i slingor över
varandra, även inne i tunnlar, för att ernå er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
