Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segerstedt, 1. Torgny - Segerstedt, 2. Torgny - Segerstråle, Lennart - Segesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Segerstedt—Segesta
938
Segerstedt. i) Torgny Karl S., publicist,
religionshistoriker (1876—1945). Doc. i religions-
historisk teologi vid Lunds univ. 1903 på avh.
”Till frågan om polyteismens uppkomst”, blev S.
en av pionjärerna i Norden för den jämförande,
etnografiskt orienterade religionsforskningen. De
religionsfilosofiska arbeten ”Det religiösa san-
ningsproblemet” (1912) samt ”Gammal och ny
religiositet” (1915), fullfölja närmast transcen-
dentalfilosofiska tankegångar i radikalt subjekti-
vistisk och relativis-
tisk anda. S. kallades
till en konfessionslös
donationsprofessur i
religionshistoria vid
Stockholms högsk.
1913. Han blev under
stockholmstiden red.
för den liberala tidskr.
Forum. 1917 lämnade
han professuren för
att tillträda chefsre-
daktörsposten i Göte-
borgs Handels- och
Sjöfartstidning, som
han innehade livet ut.
S. åsatte i hög grad tidningens politiska verksam-
het sin personliga prägel. I kulturfrågorna var och
förblev S:s hållning utpräglat radikal, med anti-
kyrklig udd och en gärna utmanande intelligens-
aristokratisk pose. I utrikespolitiken fullföljde S.
genom 1920-talet GHT:s engelskorienterade och
samtidigt tyskvänliga tradition, med skarp kritik
mot Versaillesf reden och särsk. mot Frankrikes
tillämpning därav. Hans ironi mot demokratier-
nas officiella retorik och hans estetintresse för
pittoreska ”kraftkarlar” som Mussolini gav an-
ledning till (helt oberättigade) beskyllningar för
fascistsympatier. På 1930-talet förvandlade han
med en i Sverige unik politisk lidelse och mål-
medvetenhet sin tidning till ett kamporgan mot
nationalsocialismen och mot Hitler-rikets medlö-
pare. Efter krigsutbrottet 1939 var man i rege-
ringen och närstående politiska kretsar ytterst
angelägen att ta avstånd från S:s kampanjer;
man återupplivade för att komma åt honom för-
åldrade inskränkningar i tryckfriheten (beslag
utan åtal), och han utsattes för personlig bear-
betning bl. a. av kung Gustav V. Detta bidrog
endast att göra hans polemik mot krigsårens
samlingsregering desto bittrare. När han avled
vid påsktiden 1945, bruten av överansträngning,
hyllades han som en av den svenska pressens
stora. I Danmark och framför allt i Norge blev
han genom sina insatser under ockupationsåren
något av en folkhjälte. Där är hans minne hug-
fäst genom ”Segerstedtstipendier” för svenska
journalister. — Artiklar av S. ha samlats i bok-
form i ”Händelser och människor” (1926) och
”Ur spalterna” (1933). Efter S:s död ha ytter-
ligare artikelsamlingar utkommit, bl. a. ett urval
av hans berömda kåserier under rubriken ”1 dag”
(i945)-
2) Torgny T. (urspr. T :son) S., den föreg :s
son, filosof och sociolog (f. 1908 Ws), fil. dr
och doc. i praktisk filosofi vid Lunds univ. 1934,
prof, i praktisk filosofi i Uppsala 1938, övergick
till den nyinrättade professuren i sociologi i
Uppsala 1947. I sina filosofiska skrifter har S.
framför allt analyserat den omedelbara erfaren-
hetens begrepp och common ^ew^-problemen. Som
Sveriges firste prof, i det fristående ämnet socio-
logi har S. sökt att förena den teoretiska sociolo-
gien med brett upplagda empiriska sociologiska
undersökningar. Bland hans skrifter märkas ”The
problem of knowledge in Scottish philosophy”
(1935), ”Moral sense-skolan och dess inflytande
på svensk filosofi” (1937), ”Verklighet och värde.
Inledning till en socialpsykologisk värdeteori”
(1938), ”Ordens makt” (1944), ”Social control as
sociological concept” (1948) och ”Människan i
industrisamhället. I. Arbetslivet” (1952; tills, m.
A. Lundquist).
Segerstråle, Lennart Rafael, finländsk
konstnär (f. 1892), blev jägmästare 1915 men
ägnar sig sedan 1919 helt åt konsten. Under sin
tidigare verksamhet visade S. ett utpräglat in-
tresse för motiv ur den finska faunan. Senare
har han i samband med en rad monumentala upp-
drag för kyrkor m. m. vidgat sin teknik och sin
motivkrets. Sitt största arbete påbörjade han
strax före 2:a världskrigets början, ”Finlandia-
fresken” i Finlands bank i Helsingfors, under
intryck av krigshändelserna en alltmera stramt
heroisk och dokumentarisk skildring av det finska
folket i krigets ögonblick (se bild 16 å pl. vid
Finlands konst). Om freskernas historia berättar
S. i ”Finlandiafreskernas år” (1944). Han har
även utg. ”Tusch” (1916) och ”Vildmarkssyner”
(1924)-
Sege’sta (grek. E’gesta), antik stad på v. Si-
cilien, bebodd av elymer. Att S. sökte hjälp hos
atenarna mot den grekiska kolonien Selinus gav
närmaste anledningen till dessas expedition till
Sicilien. Efter deras nederlag vid Syrakusa (413
f. Kr.) kastade sig S. i armarna på Kartago.
Under första puniska kriget stod S. på Roms
sida och förklarades för fri stad. S. förstördes
av araberna omkr. 900 e. Kr. Ruinerna, omkr.
8 mil s. v. om Palermo, nära Calatafimi, äro
berömda för ett ofullbordat doriskt tempel från
400-talet f. Kr. och en välbevarad stor teater.
Templet i Segesta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
