Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sehested, Hannibal - Sehlstedt, Elias - Seianus, Lucius Aelius - Seiches - Seidel, Ina - Seignettesalt el. rochellesalt - Seigneur - Seignobos, Charles - Seiland - Seilenos - Seillière, Ernest - Seine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Sehlstedt—Seine
944
och 1651 miste han sin ställning i Norge och
sin plats i rådet, överbevisad om svek mot staten.
Han uppehöll sig några år utomlands, uppträdde
1658—60 som svensk underhandlare, kom 1660
åter i dansk tjänst och synes ha deltagit i om-
välvningen s. å. Fredrik III gjorde S. till pre-
sident i kammarkollegiet m.m., och han var de
följ, åren en av de ledande männen i styrelsen.
— Litt.: C. O. Böggild Andersen, ”H. S.” (1942),
”H. S. En dansk statsmand”, 1 (1946).
Sehlstedt, Elias, skald (1808—74). Han
var 1852—69 tullinspektor vid Sandhamn. — Från
1832 tryckte han vers
i tidningar under sign,
-d t och utgav flera
diktsamlingar och ka-
lendrar. Hans ”Sam-
lade sånger och visor”
utkommo 1861—76 i
5 bd. — S:s diktning
omfattar idyller, var-
dagsgenrer, naturmål-
ningar, skämt- och till-
fällighetsstycken, som
ge uttryck för godmo-
dig belåtenhet och
naturglädje. Ett S.-
museum är inrymt i
det 1952 efter restaurering återinvigda 200-åriga
tullhuset i Sandhamn.
Seiänus, Lucius Aelius (d. 31 e. Kr.).
Han blev 14 e. Kr. pretorianprefekt i Tiberius’
tjänst. Han lät sammandraga alla gardestrupper-
na till Rom och upprätta ett läger för dem utan-
för staden på Viminalis. S., som i högsta grad
åtnjöt Tiberius’ förtroende, fick stort inflytande
på riksstyrelsen; hans ställning blev sådan, att
han kunde tänka på äktenskap med Livia, änka
efter kejsarens son Drusus, och ev. upphöjelse
till kej sarvärdigheten. Men Tiberius fattade plöts-
ligt misstankar och lät gripa honom i senaten
samt omedelbart avrätta honom. Hatet mot S.
visade sig då ohöljt, och anklagelser hopades över
den döde: att han anstiftat Drusus’ undanröjande
genom gift m. m.
Seiches [sä’/], fr-, meteor., de av stående våg-
rörelser bestående regelbundna vattenståndsvaria-
tionerna i sjöar och hav. De äro särskilt fram-
trädande i sjöar av långsträckt form. Fenomenet
studerades ingående först av Forel beträffande
Genèvesjön. Det har sedan påvisats såsom allmän
företeelse i sjöar och hav, i Sverige genom F.
Bergsten beträffande Vättern och Torneträsk, av
Zeilon beträffande Gullmarsf jorden. Det har
framgått, att vinden och lufttrycksvariationer äro
verksamma orsaker till s.
Seidel [zai’dal], Ina, tysk författarinna (f.
1885). S. har skrivit livsåskådningslyrik med re-
ligiöst inslag, ”Gesammelte Gedichte” (1937), ”Ge-
dichte” (1949; urval). S. har också framträtt med
romaner, varvid hon gärna valt historiska ämnen,
ss. t. ex. ”Das Wunschkind” (1930), som i pacifis-
tisk anda ger bilder från tiden mellan franska
revolutionen och det tyska befrielsekriget, ”Len-
nacker. Das Buch einer Heimkehr” (1938; sv.
övers. 1940) och ”Unser Freund Peregrin” (1940;
sv. övers. 1941). S. har också skrivit biografier.
Seignettesalt [sänjä’t-] el. r o c h e 11 e s a 11,
kaliumnatriumtartrat (vinsyrans natriumkalium-
salt), färglösa, i vatten lättlösliga kristaller. På
grund av sin förmåga att lösa kopparhydroxid
begagnas det vid beredning av Fehlings lösning.
S. är ett milt avförande medel och användes i
små mängder i s. k. fruktsalter. Det är starkt
piezo-elektriskt.
Seigneur [sänjö’r], fr. (av lat. se’nior, äldre),
sieur, ”herre”, kallades i Frankrike de feodala
maktinnehavarna i förhållande till sina underha-
vande. — Grand s. [grå], förnäm och rik
herre.
Seignobos [sänjåbå’s], Charles, fransk
historiker (1854—1942). Han var ”professeur
libre” vid Sorbonne 1883—90 och därefter prof,
vid faculté des lettres i Paris. S. var en av det
nutida Frankrikes mest framstående historiker.
Han utg. de metodiska arbetena ”Introduction aux
études historiques” (1898; tills, m. Ch. V. Lang-
lois) och ”La méthode historique appliquée aux
Sciences sociales” (1901). S:s stora översikt ”His-
toire politique de 1’Europe contemporaine” (1897;
7:e uppl., 2 bd, 1924—31) har blivit mycket an-
vänd.
Seiland [sei’lan], ö s. v. om Hammerfest i
Finnmark fylke, n. Norge; 559,28 km2; c:a 900
inv. S., som är starkt sönderskuren och har gla-
ciärer, vilka nå 1,075 m ö. h., är skild från fast-
landet genom Vargsund.
Seileno’s, grek, myt., se Silener.
Seillière [säjä’r], Ernest Antoine Aimé
Léon, baron, fransk skriftställare (f. 1866). S.,
som påverkats av Nietzsche, har framför allt ta-
git som uppgift att kritisera den från Rousseau
utgående romantiska strömningen, att analysera
dess idéer och motverka dess moderna följdföre-
teelser. I hans stora moralfilosofiska, sociologis-
ka och litteraturkritiska produktion märkas ”La
philosophie de 1’impérialisme” (4 bd, 1903—08)
och ”Le romantisme et la politique, la morale, la
religion” (3 bd, 1932) samt en rad monografier.
S. blev 1946 led. av Franska akad.
Seine [sän]. 1) Frankrikes minsta men folkri-
kaste departement, omfattande Paris med närmas-
te omgivningar; 480 km2, 5,076,000 inv. Intensiv
odling av grönsaker m. m. (Se även Paris, sp.
866).
2) S., romarnas Sequana, n. Frankrikes största
flod, uppfinner i Långres’ högland 470 m ö. h.
och genomflyter med i stort sett n. v. riktning
Parisbäckenet samt mynnar med estuarium i
Engelska kanalen vid Le Havre. Med avseende på
längden, 775 km, överträffas S. endast av Loire
och Rhone bland Frankrikes floder; dess flodom-
råde, 78,650 km2, är det 4:e i ordningen. Efter ett
kortare lopp inom Cöte d’Ors juraterräng, där
flodbäddens översta del sommartid ligger torr,
mottar S. vid Bar-sur-Seine (150 m ö. h.) från
h. Ource. Här börjar en sidokanal, Haute-Seine-
kanalen, som följer S. ned till Romilly, där Aube
mynnar från h. och S. blir segelbar (540 km från
mynningen). Efter att strax ö. om Paris, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
