Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selleri - Sellerirätter - Sellin, Thorsten - Selling, Gösta - Selling, Olof - Sellman, Sven - Selmatjåkko - Selmer, 1. Christian - Selmer, 2. Ernst - Selsfors kraftverk - Selters - Seltersvatten - Selvaag, Olav - Selvas - Selznick, David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Sellerirätter—Selznick
6
Rotselleri.
Skåne. S. är
starkt luktande
och har
glänsande, enkelt
parbladiga,
glatta blad och små
grönvita
blommor. Den oftast
odlade formen,
rotselleri,
har stj älkbasen
och roten
för-tjockade till en
knöl. En annan
odlad form är
b 1 e k s e 1 1
e-r i, vars bleka
bladskaft
nyttjas i
sellerirätter.
Sellerirätter,
sallat o. a.
maträtter, beredda
av selleri. Stjälken kan kokas med buljong, i
flottyr efter föregående doppning i frityrsmet,
stuvas el. stekas. Rotselleri fylles stundom med
någon färs el. stekes i skivor.
Sellin, Johan Thorsten, svensk-amerikansk
sociolog och kriminolog (f. 1896 26/io), född i
Örnsköldsvik, kom via Canada (1913) till U.S.A.,
där han blev fil. dr 1922 vid Univ. of
Pennsylvania (Philadelphia) och prof, i sociologi 1930.
S. är sedan 1949 generalsekr. i Commission
Internationale pénale et pénitentiaire i Bern. Han har
utg. skrifter i sociologi och kriminologi, bl. a.
”Culture, conflict and crime” (1938) och
”Crimi-nality of youth” (1940), samt är sedan 1929 red.
för The Annals. of the American Academy of
Political and Social Science.
Selling, Carl Gösta August, konsthistoriker
(f. 1900 28/s), fil. dr 1937, tjänstgjorde från 1923
vid Nordiska museet och Skansen, där han var
2:e intendent 1932—37, är sedan 1931 sekr. i
Samfundet S :t Erik och red. för dess årsbok
samt utnämndes 1937 till Stockholms
stadsan-tikvarie och chef för Stockholms stadsmuseum.
Inom detta har han gjort sin stora insats som
museiman och fornminnesvårdare. Han har
utfört och utg. flera studier över kulturminnen i
och kring Stockholm, ss. ”Kungsholmen” (1926)
och ”Säterier och gamla gårdar i
Stockholmstrakten” (1928).
Selling, Olof Hugo, paleobotanist och
botanist (f. 1917 2/n), fil. dr 1949, doc. i botanik
vid Stockholms högsk. 1948, assistent vid
Naturhistoriska riksmuseets paleobotaniska avd. 1945,
prof, och föreståndare där 1951. S. har en
omfattande vetenskaplig produktion, vars tyngdpunkt
ligger i studier över växtvärldens senkvartära
utveckling inom Stilla havsområdet med
tillämpning av pollenstatistiska metoder. S. deltog 1938
i en av C. Skottsberg organiserad expedition till
Hawaiiöarna och företog 1948—49 en resa till
Australien och s. v. Stilla havet.
Sellman, Sven Paul Henrik, tandläkare (f.
1905 V2), tandläkarexamen 1929, lärare vid
Tand-läkarinst. i Stockholm 1939, laborator där 1947,
odont. dr 1949, prof, i karieslära och rektor vid
Tandläkarhögsk. i Malmö s. å. S. har behandlat
tändernas embryologi och karies.
Se’lmat jåkko, fjäll inom Kiruna stads område,
Lappland, närmast s. om Påssosjtjåkko, 2,005 m
ö. h. Glaciärer. S. bestegs f. ggn 1925.
Selmer. 1) Christian August S., norsk
politiker (1816—89). Han blev 1862 byfoged i
Drammen och var stortingsman 1871—74. S. blev
justitieminister i den konservativa regeringen
1874 och 1880 statsminister efter F. Stang. Då
konungen efter regeringens råd för tredje gången
nekade att sanktionera stortingets beslut om
statsrådens tillträde till tingets förhandlingar,
ställdes hela regeringen under riksrätt. Genom
riksrättens dom 1884 fråndömdes S. sitt ämbete
och ådömdes höga böter. Kort efter sin avgång
blev han konstituerad som generalauditör.
2) Ernst Westerlund S., filolog (f. 1890),
doc. i germansk filologi och allmän fonetik vid
univ. i Oslo, föreståndare för dess fonetiska inst,
prof, i tysk filologi och allmän fonetik 1937. I
sitt författarskap har S. behandlat fonetiska o. a.
språkvetenskapliga ämnen och då även rört sig
på de nordiska språkens område. Tills, m. O.
Broch har han utg. ”Håndbok i elementær
fonetik” (1921, 2:a uppl. 1930).
Selsfors kraftverk, i Skellefte älv, 15 km v.
om Skellefteå (vid Klutmark), byggdes 1941—44
och tillhör jämte Finnfors, Granfors och
Krång-fors kraftverk Skellefteå stad. Fallhöjd c:a 20
m, turbineffekt 18,000 kW, generatoreffekt 25,000
kVA.
Selters [zä’ltars], namn på flera orter med
mineralkällor i Hessen, Tyskland; från
Nieder-selters härstammar seltersvatten.
Seltersvatten har sitt namn efter Selters (se
d. o.). S. begagnas huvudsaki. som läskedryck. Det
innehåller förnämligast klornatrium,
natriumbikarbonat och fri kolsyra. S. framställes
fabriksmäs-sigt.
SeTvaag [-våg], Jens Olav Walaas, norsk
arkitekt (f. 1912), civilingenjör 1935. Hans namn
är framförallt knutet till de s. k.
Selvaag-husen, en förenklad och förbilligad bostadstyp,
som på 1950-talet funnit marknad i Norge och, i
något modifierad form, även i Sverige.
Selvas [sä’lcuas], sp., ”skogar”, kallas de av
regnskog bevuxna slätterna i Sydamerika från
Orinoco och Amasonfloden i n. till Brasiliens
camposregion i s., utgörande 6—7 mill. km2.
Området har rik fauna men gles befolkning,
mestadels indianer.
Selznick [se’lz-], David Olivier, amerikansk
filmproducent (f. 1902), son av ryska emigranter.
S. blev 1926 chef för Metro-Goldwyn-Mayers
manuskriptavd. och sedan produktionsassistent,
produktionsledare och vicepresident i bolaget. 1936
grundade S. eget bolag, Selznick International
Pictures. Sedan dess har han varit självständig
producent av ett stort antal filmer. Hans mest
berömda film är ”Borta med vinden”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
