Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senplastik - Senreflexer - Sens - Sensation - Sens commun - Sensibel - Sensibilisering - Sensitiv - Sensitiva - Sensitometri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Senplastik—Sensitometri
26
Senplastik, med., kommer huvudsaki. till
användning inom den ortopediska kirurgien. Vid
förlamningar av en muskelgrupp kunna t. ex.
se-nor från icke förlamade muskler fästas på
platsen för de dåligt fungerande muskelsenorna
(sentransplantatio n).
Senreflexer, se Reflex, sp. 809.
Sens [säs], stad i dep. Yonne i Frankrike,
100 km s. ö. om Paris; c:a 18,000 inv. S.,
se-nonernas huvudstad, Agedin’ cum, intog under
äldre medeltiden tidvis den förnämsta platsen bland
Galliens stiftsstäder. Flera kyrkor tillkommo då,
av vilka några ännu bevarats, ss. Saint-Savinien,
Saint-Jean och Saint-Maurice (svårt skadad
under 2:a världskriget). Främst står katedralen
Saint-Étienne, som påbörjades vid 11 oo-talets
mitt i övergångsstil till gotik. I katedralen
invigde ärkebiskop Eskil av Lund 1164 som
Nordens primas den förste ärkebiskopen av Uppsala,
Stefan. Musée lapidaire är n. Frankrikes
förnämsta arkeol. museum.
Sensation (fr. sensation, av lat. sentire,
känna), sinnesintryck, förnimmelse, stort uppseende
(t. ex. väcka s.). — S e n s a t i o n e’l 1,
uppseendeväckande.
Sens commun [sä kåmö’], fr., sunt förnuft.
Sensibel [el. saq-] (fr. sensible, lat. sensi’bilis,
av sènsus, känsla), kännbar; känslig; ömtålig. —
Sensibilitet, känslighet; ömtålighet.
Sensibilisèring. 1) Fotogr., benämning på
metoder, som avse att göra ett fotografiskt skikt
ljus- el. färgkänsligt. Vid pigmenttryck, ljustryck
m. fl. kopieringsmetoder sker s. genom badning
i kromatlösningar, vid kollodiumförfarandet i
silvernitratlösning. Tysken H. W. Vogel införde
1873 den optiska s., varigenom ett redan
ljuskänsligt skikt, resp, emulsion, göres
färgkänsligt, d. v. s. bibringas känslighet för andra
färger än blått och violett. Härvid användas
sensibilisatorer, vissa tjärfärgämnen, som
ha egenskapen att färga de ljuskänsliga
silver-saltkristallerna i emulsionen men ej gelatinet.
2) Fysiol., farm., förmågan hos åtskilliga
ämnen att framkalla starkare effekt av andra. Så
t. ex. medföra fluorescerande substanser ökad
inverkan av solljuset, oorganiska salter stegra
verkan av adrenalin, digitalis m. m., organiska
ämnen förstärka effekten av andra el. varandra
(aminosyror av adrenalin, stamnarkotika av
barknarkotika); hit hör sannolikt också
idiosynkra-sien, då t. ex. ett läkemedel, ss. tolubalsam,
framkallar abnorma symtom (nässelfeberliknande
utslag, ödematösa ansvällningar etc.), el. då ett
näringsmedel (t. ex. ägg, mjölk, jordgubbar,
kräftor och murklor) har liknande effekt. Slutl.
måste hit också räknas anafylaxien (mot
artfrämmande äggviteämnen, främst immunsera av
olika slag m. m.), som leder till symtom, liknande
de ovan angivna.
Sensitiv, ytterst känslig.
Sensitiva, bot., ofta begagnat namn för
Mimosa pudiea.
Sensitometri (av lat. sènsus, känsla, och grek.
me’tron, mått), fotogr., mätning av
ljuskänsligheten hos fotografiskt material (jfr Fotografi).
Det material, som skall undersökas, film,
fotografiska plåtar el papper, skäres i långa
strimlor. Ett sådant prov belyses, exponeras, i en
speciell kopieringsapparat, en s. k. s e n s i
torn e t e r, från ena änden till den andra med på
regelbundet sätt tilltagande ljusmängd. Vid den
efterföljande framkallningen av provet
utreduce-ras svart silver. Med hjälp av en fotometer
mä-tes den tilltagande svärtningen, d. v. s. silvrets
absorption av genomfallande ljus. Svärtningen
definieras som logaritmen för förhållandet mellan
påfallande och genomfallande ljus. Svärtningen
1,0 släpper alltså igenom V10 av det påfallande
ljuset, svärtningen 2,0 genomsläpper V100 o. s. v.
Sammanställas de uppmätta svärtningarna med
motsv. värden på ljusmängderna, som påverkat
provet, d. v. s. logaritmen för exponeringen
(log E = log i. t, där i är ljusintensiteten och
t exponeringstiden), erhålles provets
svärtnings-kurva. I det nu föråldrade Scheiner-systemet
fastställes känslighetstalet genom visuell
betrakt-ning utan mätning och utan att ta hänsyn till
svärtningskurvans form. För de övriga
metoderna är denna av största vikt. S. användes
tidigare endast av fabriker, som tillverkade
fotografiskt material, samt av vetenskapsmännen
men har nu vidsträckt användning i praktiken,
särsk. inom filmindustrien för fortlöpande
kontroll av materialet samt av dess exponering och
framkallning. Säkerligen kommer s. undan för
undan att bli av betydelse för all praktisk
fotografi. Det finns ett flertal system för mätning
av allmänkänsligheten. — I
Scheiner-systemet, som 1894 utarbetades av den tyske
astronomen J. Scheiner, belyses provet genom en
roterande plåtskiva med en trappstegsformigt
utskuren sektor (fig. 1). Sektoröppningen, som har
20 steg, växer kontinuerligt från i° till ioo°.
Stegen äro numrerade från 1 (ioo°) till 20 (i°).
Skivan vrides runt för hand under 60 sek. med
en hastighet av 400 och till 800 varv per min.,
medan provet belyses av en normallampa (urspr.
hefnerlampa) på 1 m avstånd. Provet
framkallas mycket kraftigt, tills även obelysta partier
överlagras av en svag slöja. Genom betraktning
söker man sedan upp den svagaste svärtning, som
tydligt kan skiljas från slöjan, och fastställer,
vilken sektor som åstadkommit denna svärtning.
Den sektorns nummer utgör materialets känslig-
Fig. i. Scheiner-sensitometer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
