Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Separation - Separatism - Separator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Separatism—Separator
32
bestående äktenskaplig förbindelse, nu om både
äktenskapsskillnad och hemskillnad. — B)
Avskiljande av naturalster el. avkastning från
modersaken. Även eljest om avskiljande av viss del
från en större enhet, t.ex. kreaturshjord,
spann-målsparti.
Separati’sm, söndring (i synnerhet kyrklig).
Separator (”avskiljare”, av lat. separäre,
avskilja), beteckning för maskiner, vilka ha till
uppgift att ur en emulsion el. suspension särskilja
beståndsdelar med olika spec. v. från varandra.
Se även Malmseparator.
Mj ölkseparatorn avser att medelst
cent-rifugalkraften (jfr Centrifug) skilja den lättare
grädden från den tyngre skummjölken. Det första
kända försöket i denna riktning utfördes omkr.
1864 i München av Antonin Prandl, som med en
lodrät, roterande axel förband flera stycken
armar, i vilka spannar med mjölk hängdes. Vid
axelns rotation strävade spannarna utåt, och vid
full hastighet stodo armar och spannar rätt ut i
horisontalplanet. Vid fortsatt rotation i detta
läge drevs den tyngre skummjölken mot
span-narnas botten, under det att de lättare
gräddpar-tiklarna drevos till ytan. Då maskinen stannat,
avskummades grädden för hand. Flera andra
mjölkskumningscentrifuger konstruerades under
de närmast följande åren men fingo verkligt
praktisk betydelse, först då de fullkomnats därhän,
att de arbetade kontinuerligt, d. v. s. att under
gång oskummad mjölk oavbrutet kunde tillföras
och grädde och skummjölk avtappas. De första
maskiner, som arbetade på detta sätt,
konstruerades ung. samtidigt 1878 av svensken Gustaf De
Laval och dansken L. C. Nielsen. De Lavals
maskin, som kallades ”Separator”, kompletterades
1890 med en av österrikaren C. von
Bechtolds-heim gjord uppfinning, den s.k. A 1 f a-i n s a
t-s e n. Denna består av ett stort antal plåtkoner,
anbragta i centrifugkulan, vilka fördela mjölken
i tunna skikt, varigenom de enskilda
gräddpartik-larna betydligt lättare och snabbare utskiljas från
mjölken. Själva separeringen av mjölken
försiggår i den s. k. s.-kulan (fig. 1). Denna består
av den på den drivande spindeln (Af) upphängda
kulkroppen med
konisk botten
(L) samt
kulhuven (F), som
pressas mot
kulkroppen med
hjälp av en
lås-ring (G),
varvid tätning
åstadkommes
medelst en
gummiring (H).
Inne i kulan
sitter centralt det
ihåliga
fördel-ningskorset (7Q,
på vilket de
ko-niska plåtarna
(Z) äro trädda.
Mjölken inledes
Fig. 1. Separatorkula.
Fig. 2. Genomskärning av
hermetisk separator med inbyggd
till-loppspump.
1 inlopp för helmjölk, 2
genomborrad kulspindel, genom vilken
mjölken ledes till kulan, 3 utlopp
för grädde, 4 utlopp för
skummjölk, 5 tilloppspump.
upptill (Ä) och strömmar inne i
fördelnings-korset till kulans botten, där de grövre
slam-partiklarna avskiljas. Härifrån stiger
mjölken uppåt genom hål i fördelningskor sets nedre
koniska del in i kanaler, bildade av hål i de
ko-niska mellanplåtarna. I dessa sker under
centri-fugalkraftens inverkan en avskiljning av de i
mjölken emulgerade fettkulorna. Den tyngre,
nästan fettfria skummjölken drives utåt mot kulans
vägg och sedan längs huvens undersida till
utloppet (D) samt uppsamlas i ett omgivande lock
med utloppspip. De lättare fettkulorna jämte en
del mjölkserum (grädden) tvingas inåt mot kulans
centrum och följa i fördelningskorset utbildade
kanaler till överplåtens (E) översta, cylindriska
del, som är försedd med hål (B), genom vilka
grädden slungas ut i gräddlocket. Mängden
grädde och därmed gräddens fetthalt kan
regleras medelst på kulan förefintliga anordningar,
olika på s. av olika fabrikat; de verka
antingen, som i fig. 1 (skruven C), på skummjölken
el. på grädden. Alfa-s. erhöll snart en
fullständigt ledande ställning, vilken bibehållits, även
sedan det viktiga Alfa-patentet utgått. S. drivas
vanl. med maskinkraft, antingen med remdrift el.
direktkopplad till elektrisk motor, men även
mindre, handdrivna s. finnas för mjölkbehandling i
lanthushåll. En maskindriven s. skummar intill
5,000 kg och en handdriven intill 600 kg mjölk
i timmen. Den
kvarlämnade
fetthalten i
skummjölken är
endast c:a 0,05
°/o på en
maskindriven s.,
något högre på
en handdriven.
— En nackdel
hos de
beskrivna s. är, att
särsk.
skummjölken blir
starkt blandad
med luft och
därför vid
uppsamlingen täckt
med ett
kraftigt skumskikt.
Dessa
olägenheter ha så gott
som helt
eliminerats i de på
1930-talet
utvecklade s. k.
hermetiska och
halvslutna s. I
den
hermetiska s. (fig.
2) går mjölken
genom s. utan
att komma i
beröring med
luften; mjölken
pressas till s.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
