Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sexual, sexuell - Sexualcykel - Sexualhormoner - Sexualhygien - Sexualia - Sexualorgan - Sexualpatologi - Sexualpedagogik - Sexualpsykologi - Sexualsystem - Sexualundervisning (sexualpedagogik) - Seychellerna - Seyðisfjörður, Seydisfjord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Sexual—Seyöisfjöröur
76
Sexuäl, sexue’ll (av lat. se’xus, kön),
kön-lig, som har avseende på kön el. könlig
fortplantning.
Sexualcykel, regelbundet återkommande
förändringar i könsorgan, könsdrift och
fruktsamhet. Bland ryggradsdjuren är s. i huvudsak
regel hos honorna, mera sällan förekommande hos
hannarna. Hos kvinnan motsvaras s. av den
regelbundet återkommande s. k. m e n s t r u
a-tionscykeln, vilken även förekommer hos
aporna och flertalet halvapor. Hos övriga
ryggradsdjur karakteriseras s. av bl. a. mer el. mindre
regelbundet återkommande brunst, s. k.
brunstcykel. S. regleras väsentligen på hormonell väg.
Sexualhormoner, fysiol., se Könshormoner
och Könskörtlar.
Sexualhygien, den gren av hygienen, som
avser könsorgan och sexuell samvaro. Häri
inbegripas de åtgärder, som kunna tillgripas till
förebyggande av könssjukdom, i vidare bemärkelse
även åtgärder till förebyggande av icke önskad
graviditet (se Preventivmedel).
Sexuälia (lat.; jfr Sexual-), vad som rör
könslivet och därmed sammanhängande ting. —
Sexualitet, könsliv; sexuellt intresse, sexuell
böjelse.
Sexualorgan, könsorgan.
Sexualpatologi, den gren av patologien, som
behandlar dels sjukliga förändringar i
könsorganens struktur och funktion, dels — och främst
— abnormiteter och sjukliga rubbningar i
könsdriften.
Sexualpedagogik, se Sexualundervisning.
Sexualpsykologi, läran om i samband med
könslivet stående själsliga företeelser, både de,
som tillhöra det normala, och de, som tillhöra
det abnorma själslivet.
Sexualsystem, bot., se Linnés sexualsystem.
Sexualundervisning (sexualpedagogik),
undervisning i sexuallivets biologi, hygien och
etik. Först i slutet av 1800-talet blev frågan om
sexualupplysning allvarligt uppmärksammad i
Sverige. Den 1903 tillsatta s. k.
reglementeringskom-mittén uttalade sig 1910 för en genomgripande
reform på sexualpedagogikens område. 1918 kom
lex vener is, d. v. s. lagen om åtgärder mot
utbredning av könssjukdomar. Lagen som trädde
i kraft Vi 1919, förutsätter en omfattande
upplysningsverksamhet i fråga om sexuell hygien
och om de smittsamma könssjukdomarna.
Fortfarande stötte det dock på motstånd att få s.
obligatorisk i skolorna. I riksdagen väcktes
1927 och 1929 av olika framsynta kvinnor
förslag om införande av s. i skolorna och
sexualupplysning bland ungdomen. Deras motioner
av-slogos. Ett flertal kvinnoorganisationer togo åter
upp frågan 1933, och K. m:t remitterade ärendet
till bl. a. Medicinalstyrelsen, som yttrade sig i
positiv riktning. S. å. bildades Riksförbundet för
sexuell upplysning. 1934 uppdrog K. m:t åt
Skolöverstyrelsen och Medicinalstyrelsen att inkomma
med förslag till erforderliga åtgärder för att
inom och utom skolan åstadkomma en vidgad och
förbättrad undervisnings- och
upplysningsverksamhet rörande de sexuella frågorna. Vid de
all
männa lärov. skall enl. gällande stadga (1933—
45) s. förekomma. 1942 utfärdades en k. k. om
att könslivets biologi, hygien och etik borde ingå
i undervisningen vid rikets folkskolor.
Undervisningen blev dock icke obligatorisk. Den lokala
skolstyrelsen kan besluta, att ”om lämplig
handledare icke finnes att tillgå el. ifrågavarande
undervisning av andra skäl icke finnes lämpligen
böra anordnas, sådan undervisning tills vidare
icke skall meddelas”. För att råda bot på den
eventuella bristen på lämpliga handledare i
svenska folkskolor har Skolöverstyrelsen anordnat och
anordnar alltjämt kurser i s. för små- och
folkskollärare. Även för lärov :s biologilärare ha
kurser i s. anordnats. Dessutom har
Riksförbundet för sexuell upplysning i snart 20 år
utfört en gagnerik upplysningsverksamhet, icke
minst i fråga om preventivmedlens användning
och användbarhet. För de högre skolornas högsta
klasser utgår numera årl. ett anslag av
statsmedel för att tillkalla en läkare el. annan lämplig
person att undervisa om människans könsliv. —
Litt.: J. Wintzell, ”Den elementära s.” (1935);
S. Wikander-Brunander, ”Handledning för
undervisare i sexualkunskap” (s. å.); Elise Jensen,
”Säg barnet sanningen” (1945); ”Handledning i
s. för lärare i folkskolor”, utg. av
Skolöverstyrelsen (s. å.); S. Hegeler, ”Hur går det till,
mamma?” (1948); ”Ungdomssexualitet” (av Å.
J. Gustafsson m. fl., s. å.); ”Handledning i s.
för lärare i högre skolor”, utg. av
Skolöverstyrelsen (1949).
Seychellerna [sä/ä’l-], eng. The Seychelles, fr.
Les Seychelles el. Les Séchelles, brittisk ögrupp
och kronkoloni i Indiska oceanen, omkr. 1,000
km n. ö. om Madagaskars nordspets.
Tillsammans med underlydande öar och ögrupper mellan
S. och Madagaskar, ss. Amiranterna och
Alda-braöarna, omfatta S. 92 öar om 404 km2 med
35,933 inv. (1951), negrer, biandfolk av negrer
och indier samt kineser och franska kreoler.
Befolkningen är till ung. 2/s katolsk och talar mest
franska; engelska är officiellt språk, öarna
uppbyggas mest av granit och syenit samt omges
av korallrev. Klimatet är hälsosamt;
årsnederbörden 2,500—3,800 mm. Där ej odlingen gått
fram, klädas bergen av regnskog, varest man
ännu påträffar den fridlysta, ståtliga palmen
Lodoicea seychellarum. Djurvärlden
karakteriseras främst av stora land- och havssköldpaddor.
Största ön är Mahé (144 km2), på vars n. ö. kust
ligger huvudstaden Victoria (c:a 6,000 inv.) med
god hamn, radio- och bunkringsstation.
Huvudprodukter äro kokosnötter, samt vanilj, kanel och
patschuli; sköldpaddfångst. Främst exporteras
kopra, kanel- och patschuliolja samt guano. S.
ha regelbundna båtförbindelser med Mombasa
och Bombay. — öarna upptäcktes av
portugiserna i början av 1500-talet men koloniserades först
av fransmännen i mitten på 1700-talet. De
ockuperades av engelsmännen 1794 och införlivades
1810 med Mauritius; 1903 blevo S. en särskild
koloni.
Seyöisfjöröur [séi’-], Seydisfjord, stad
på n. ö. kusten av Island vid den 15 km långa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
