Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sharpey-Schafer (Schäfer), Sir Edward - Sharpeyska (Sharpeys) trådar - Sha-si, Schasi - Shasta, Mount - Shaw, Bernard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91 Sharpeyska (Sharpeys) trådar—Shaw 92
dande forskarna på den inre sekretionens område,
sär sk. betr, det främre hj ärnbihangets fysiologi.
Sharpeyska (Sharpeys) trådar [Jä’piska-],
anat., se Tänder.
Sha-si [Ja-], S c h a s i, stad i prov. Hupei,
mell. Kina, vid Yang-tsi-kiang, c:a 300 km v. om
Hankou och 130 km s. ö. om I-chang; c:a 115,000
inv. S. ligger strax intill den gamla staden
King-chou.
Shasta, Mount S. [mau’nt Jä’sta], vulkan i
Kaskadbergen i Kalifornien (se d. o., sp. 797).
Shaw [Jå], George Bernard, engelsk
författare (1856—1950). S., som växte upp i Dublin,
måste tidigt slå sig fram på egen hand och kom
1876 till London för att ägna sig åt skriftställen.
Han hade tidigt kommit i motsättning till den
victorianska erans åsikter om religion, litteratur,
samhälle och politik och rönte nu inflytande av
socialismen. S. skrev under sina första år i
London fem romaner, som alla blevo avvisade av
förläggare, ”Immaturity” (1879; tr. 1930), ”The
irrational knot” (1880; tr. 1884; sv. övers. 1909),
”Love among artists” (1881; tr. 1884; sv. övers.
1934), ”Cashel Byron’s profession” (1882; sv.
övers. 1920) och ”An unsocial socialist” (1882).
S. blev tidigt en av de ledande medl. i det 1884
grundade Fabian Society, där han bl. a.
samarbetade med makarna Webbs. Han företrädde
närmast en strikt socialdemokratisk inställning och
hävdade, att samhället skulle omdanas på laglig
väg. Han blev känd som talare och journalist,
polemisk till sin läggning, slagfärdig och kvick,
och framstod snart som en av Englands främsta
kritiker, inriktad på utländska nyheter, ss. Ibsen
och Wagner, som utövade djupt inflytande på S.
(”Music in London 1890—94”, 3 bd, 1931,
”London music in 1888—89”, 1937, ”Our theatres in
the ’Nineties’ ”, 3 bd, 1931). S. blev starkt
påverkad av sekelslutets naturalism; i sin stora,
starkt personliga studie över Ibsen, ”The
quintes-sence of Ibsenism” (1891), framhöll han främst
den norske diktarens opposition mot traditionella
värderingar och inst. S. fullföljde sin opposition
mot den victorianska andan i skriften ”The sanity
of art” (1895). S. intresserade sig för Wagner
som revolutionär politiker och dramatisk förf.
(”The perfect Wagnerite”, 1898). S. började sitt
dramatiska författarskap 1892 med ”Widowers’
houses”, där han skarpt belyste bostadsfrågan i
London. ”The philanderer” (1893), er. studie
över kurtisören, och ”Mrs Warren’s profession”
(1894), vars huvudperson var en bordellvärdinna
och som förbjöds av censuren, ingå i
”obehagliga stycken”, under det att ”Arms and the man”
(1894), en satir över krigsromantiken, ”Candida”
(s. å.), ”The man of destiny” (1895), ett
napoleon-porträtt, och ”You never can tell” (1897), en
societetssatir, räknas till ”behagliga stycken”, i
saml. ”Plays pleasant and unpleasant” (2 bd,
1898). Vid sekelskiftet framstod S. som den
förnämste dramatikern i England och hade också
börjat bli uppmärksammad utomlands. Han nådde
den bredare publiken, sedan han 1904 började
spelas på Court Theatre i London. S. hade nu
skrivit ”The deviFs disciple” (1897), där puri-
tanismen blir skärskådad, ”Caesar and Cleopatra”
(1898), ”Man and superman” (1903), där han på
sitt personliga sätt belyste kvinnofrågan och
nietzscheanismen, ”John BulFs other island”
(1904), där han tog upp den irländska frågan i
antiengelsk anda, och ”Major Barbara” (1905),
som inspirerats av Frälsningsarmén, och han
fortsatte sin flödande produktion med bl. a. ”The
doctor’s dilemma” (1906), ”Getting married”
(1908), ”The dark lady of the sonnets” (1910),
"Androcles and the lion” (1912) och
”Pygma-lion” (s. å.), ett av huvudarbetena i S:s
produktion. S:s skådespel voro i första hand
propaganda och polemik; han hade småningom gjort sig
till företrädare för en rad ”radikala” idéer,
abso-lutism, vegetarianism, antinikotinism,
antivivisek-tionism, pacifism, antimilitarism. Hans styrka
som dramatiker var repliken, vari hans kvickhet
och läggning för det paradoxala fingo fritt
spelrum. Sin radikala förkunnelse på de ekonomiska,
sociala, politiska, filosofiska, religiösa och
biologiska områdena förde S. fram även i tal,
tidn.-art. och broschyrer, bl. a. ”The common sense of
municipal trading” (1904), ”Socialism and
su-perior brains” (1910) och ”Common sense about
the war” (1914). S. kommenterade flitigt
händelserna under 1 :a världskriget, bl. a. i en rad
krigspjäser. Han visade stort intresse för de
revolutionära rörelserna i Ryssland 1917 och följde
med intresse det kommunistiska experimentet i
Sovjet, som han besökte 1931. Sin syn på
socialismen sammanfattade S. i det stora arbetet ”The
intelligent woman’s guide to socialism and
capita-lism” (1928; sv. övers. 1930; ny utvidgad uppl.
under titeln ”The intelligent woman’s guide to
socialism, capitalism, sovietism and fascism”, 1937).
Efter 1 :a världskriget framträdde S. åter med
en rad skådespel, ss. ”Heartbreak house” (1919),
som var påverkat av Tjechov, ”Back to
Methu-selah” (1921), en fem-drams-cykel, som
behandlade en rad olika ämnen, bl. a. politiska, och
”Saint Joan” (s. å.), vars huvudperson är Jeanne
d’Arc, betraktat som S:s förnämsta verk för
scenen. Av S:s senare dramatiska produktion kunna
nämnas ”The apple cart” (1928), där han förde
fram kritik mot demokratien, ”Too good to be
true” (1931), för vars huvudperson T. E.
Lawrence stått modell, ”On the rocks” (1933), en
apologi för Sovjetunionen, ”The simpleton of the
unexpected isles” (1934), ”The six of Calais”
(s. å.), ”The millionairess” (1935), där frågan
om överlägsna personligheter ventileras, ”In good
King Charles’s golden days” (1939) och ”Buoyant
billions” (1947). Av övriga skrifter från senare
delen av S:s liv märkas ”The adventures of the
black girl in her search for God” (1932), där
han framför sina åsikter om religionen,
”Every-body’s political What’s what?” (1944) och
”Six-teen self sketches” (1949). Från 1906 bodde S.
i prästgården i Ayot S :t Lawrence, som han
döpte till Shaw’s Corner och 1945 skänkte till
National Trust för upprättandet av ett
S.-mu-seum. S. erhöll 1925 Nobelpriset i litteratur, som
han överlämnade till en stiftelse, Anglo-Swedish
Literary Foundation, för spridandet av kännedo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
