Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sierra Morena - Sierra Nevada (Spanien) - Sierra Nevada (U.S.A.) - Siesta - Sieur - Sievers, Eduard - Sievert, Rolf - Sievert, Max, ab. - Sieverts kabelverk (Max Sieverts fabriks ab.) - Sieyès, Emmanuel Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Sierra Morena—Sieyès
138
Sierra Morena [sjä’ra mårä’na] (”Svarta
berget”), spanska mesetans över 400 km långa s.
brottrand mot den andalusiska slätten; högsta
parti Sierra Madrona, 1,325 m ö. h.
Sierra Nevada [sjä’ra näæa’öa]
(”Snöberget”), bergskedja i s. Spanien, utgörande den
centrala delen i Betiska kordilleran; den börjar
omedelbart s. ö. om Granadabäckenet och stryker
rät-linigt mot ö. c:a 80 km. Kammen är i v. smal
och åsformig med pyramidlika toppar, av vilka
den högsta, Cerro de Mulhacen (3,481 m ö. h.),
är högsta punkten på Pyreneiska halvön. I ö.
breder kammen ut sig platåformigt. På n. sidan
ligga flera permanenta snöfält. På S:s övre
nivåer är terrängen av glacial typ. Talldungar
gå upp till 2,100 m, små odlingar av råg och
potatis på s. sidan t. o. m. till 2,400 m.
Sierra Nevada [sie’ra nevä’da], bergskedja i
v. U.S.A., huvudsaki. inom Kalifornien,
tillhörande ö. delen av de nordamerikanska Kordillerernas
pacifiska randzon (se Nordamerika, sp. 17). S.
består av ett ofantligt, mot s. v. svagt lutande
block. I v. sänker det sig mot Kaliforniendalen,
som skiljer S. från Coast Range, i ö. avbrytes
det abrupt av en väldig, mot Great Basin
stupande förkastningsbrant. S. sträcker sig från
Tehachapipasset (1,180 m ö. h.) s. ö. om
Ba-kersfield till den n. grenen av Feather River s.
om Lassen Peak, som dock ibland räknas till S.,
och fortsätter n. därom i Cascade Mountains.
Längden uppgår till bortåt 700 km och
genom-snittsbredden till 113 km. S. är U.S.A:s högsta
bergskedja. Mount Whitney (kontinentens högsta
topp s. om Alaska) i s. delen når 4,418 m ö. h.
och höjer sig 3,533 m över sin fot. Alla floder
äro djupt nedskurna. Kings River i S:s s. del
har en kanjon, vars djup överstiger 2,000 m, och
Merced Rivers kanjon, i vilken ingår Yosemite
Valley, når ett djup av c:a 1,220 m.
Huvudmassan — och så gott som hela s. hälften — av S.
utgöres av granitiska bergarter, bildande en
kolossal batolit.
Siesta [sjä’-], sp., it. (av lat. se’xta, sjätte
[timmen]), vilostund; (middags)vila.
Sieur [sjör], fr., se Seigneur.
Sievers [ziTars], E d u a r d, tysk germanist
(1850 I932), 1871 prof, i Jena, 1883 i Tübingen,
1887 i Halle och 1892—1928 i Leipzig. S.
tillhörde gruppen Junggrammatiker av tyska
språkforskare och gjorde sig först känd som
banbrytande textutgivare
(”Tatian”, 1872,
”Hil-debrandslied”, s. å.,
o. s. v. samt ”Die
alt-hochdeutschen Glos-sen”, 5 bd, 1879—
1922; tills, m. E.
Steinmeyer).
Grundläggande för det
fonetiska studiet var S:s
”Grundzüge der
Phon-etik” (5:e uppl.
1901); den
fornnordiska metriken
ägnade han flera
banbry
tande verk, främst ”Altgermanische Metrik”
(2:a uppl. 1905), och utgav även en mycket
använd ”Angelsächsische Grammatik” (5:e uppl.
1901), vartill komma ett stort antal mindre
arbeten. Fr. 0. m. ӆber Sprachmelodisches in
der deutschen Dichtung” (1901) ägnade sig S.
väsentligen åt studiet av ”Schallanalyse”
(klanganalys), vartill sångläraren J. Rutz’
undersökningar av kroppsliga reaktioner vid sånglig och
språklig reproduktion givit impulser. S:s
utgångspunkt var, att varje talande har vissa
ka-rakterismer i språkmelodi, klangfärg och rytm,
vilka skilja hans språk från varje annan
individs, och ville även läsa ut dessa skillnader i
skrivna verk. Hans uppslag har framkallat en
livlig forskning, som fortsätter och utbygger hans
initiativ (”Rhytmisch-melodische Studien”, 1912,
”Ziele und Wege der Schallanalyse”, 1924, m.m.).
Tills, m. Paul och Braune utgav S. ”Beiträge
zur Geschichte der deutschen Sprache und
Lite-ratur” (1891 ff.).
Sievert [si’v-], Rolf Maximilian, fysiker (f.
1896 6/ä), fil. dr i Uppsala 1932, doc. i medicinsk
fysik s. å., föreståndare för det av honom
grundade Radiumhemmets fysiska laboratorium 1924
—37, föreståndare för Radiofysiska inst. vid
Karolinska sjukhuset sedan 1937 och prof, i
radiofysik vid Karolinska inst. sedan 1941. S. har särsk.
ägnat sig åt strålmätnings- och
behandlingsmetoder inom röntgen- och radiumterapien samt de
biologiska verkningarna av den vid sådan terapi
använda joniserande strålningen. Han har bl. a.
utarbetat en metod för strålningsmätningar,
kon-densatormetoden, som möjliggör mätningar av
stråldosen i patientens kropp och som erhållit
avsevärd spridning även i utlandet. Vidare har
han behandlat tidsfaktorn vid röntgenbestrålning
samt frågan om tolerans- och säkerhetsdoser för
förhindrande av skador, framkallade av
joniserande strålning.
Sievert, Max, ab. [si’v-], Sundbyberg, äger
mekaniska verkstäder i Sundbyberg och Ulvsunda.
I Sundbyberg tillverkas bl. a. blåslampor,
motorlampor, fotogenkök och liknande värmeapparater,
i Ulvsunda elektriska industriugnar för
strålbehandling och lågfrekventa induktionsugnar för
metallsmältning samt destillationsapparater. S.
idkar även försäljning av bl. a. registrerande
instrument, mängdmätare och eldfasta
isolations-material. Antal anställda c:a 470, aktiekapital
1,2 mkr. S. etablerades 1882; aktiebolag 1906.
Sieverts kabelverk [si’v-] (Max Sieverts
fabriks a b.), Sundbyberg, tillverkar
telefonkabel, starkströmskabel, gummi- och
plastisole-rade ledningar, dynamotråd, krafttekniska
kon-densatorer, kabelmuffar, kabelskåp och
industriarmatur; dessutom elektriska mätinstrument och
elmätare. Antalet anställda c:a 1,600;
aktiekapital 20 mkr. Företaget grundades 1888 av
bröderna Max (1849—1913) och Ernst Sievert (1863
—1941), blev ab. 1894 och inköptes 1928 av
Telefon ab. L. M. Ericsson.
Sieyès [sjejä’s], Emmanuel J o s e p h,
fransk abbé och politiker (1748—1836),
prästvigd 1773, generalvikarie hos biskopen av Chart-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
