Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Signac, Pierre - Signal - Signalammunition - Signalbok - Signalement - Signalen - Signalering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Signal—Signalering
148
Paul Signac: Det gula seglet, Venedig, 1904.
Karl X Gustav. Miniatyrmålning
av Pierre Signac.
Kristina. Till 1654 hade han målat 32 olika, stora
porträtt av drottningen, dessutom åtskilliga
miniatyrer i dosor och klockor. Ett briljanterat ur
med figurrika allegoriska kompositioner på
ytter-och innersidorna finns i Statens historiska
museum. Efter Kristinas avresa sysselsattes S. av
Karl X Gustav, Karl XI och särsk. Hedvig
Eleonora med porträttuppgifter. Under en resa
till England och Tyskland 1661-—63 samt till
Paris 1665
utförde han talrika
porträtt av
furstliga
personer (flera i
Antellska saml.,
Helsingfors).
Signal [sign-]
(av lat. signum,
tecken), tecken
för
överbringande av
meddelanden på
avstånd.
Signalammunition, i
synnerhet inom
krigsväsendet
använt
signal
medel för att överbringa meddelanden mellan
olika stridande enheter, såväl på marken som till
sjöss och i luften. Viktigaste typer av s. äro
signalpatroner, vilka utskjutas medelst
signal- el. lyspistol, fenstyrda
signalcylindrar, vilka utskjutas från en speciell projektor
el. från en på t. ex. gevärsmynningen trädd
ut-skj utningsanordning, samt signalraketer.
Jfr Lysammunition.
Signalbok, sammanställning i bokform av
föreskrifter och bestämmelser för signalering samt
av signalkod. Internationella s. är en för
marint bruk avsedd samling föreskrifter för
signalering enl. öppen kod m. m., som kan
användas oberoende av de signalerandes nationalitet.
Signal flaggor och signalvimplar för den optiska
signaleringen, det internationella s i g-
nalstället, omfattar 26 bokstavsflaggor, 10
siffervimplar, 3 likhetstecken, och 1 svarsvimpel
(kodstanderten). Dessa ha enl. den överenskomna
koden viss betydelse ensamt hissade och i
kombinationer av 2 upp till 4 bokstäver, s. k.
kodgrupper ; de kunna även sammanställas till s. k.
signalbokstäver (igenkänningssignaler), tilldelade
fartyg och luftfarkoster enl. särskilda system för
olika länder. Radiosignalering kan förutom på
klar text utföras med tillhjälp av femställiga
kodgrupper. Internationella s. är uppställd i en
mot-tagningskod med kodgrupperna ordnade i
bokstavsordning och en sändningskod med
signaltexter grupperade kring sina huvudord, vilka äro
ordnade i bokstavsordning.
Signaleme’nt [sign-], noggrann beskrivning på
en persons yttre, angivande av de karakteristika,
varpå en brottsling kan igenkännas.
Signalen, veckotidskrift, grundad av Wilhelm
Strömberg 1899, organ för Svenska
järnvägsmannaförbundet sedan 1909, sedan 1946 red. av
Henry Kjellvard (f. 1903).
Signalering [sign-]. 1) överbringandet av
meddelanden med hjälp av signalmedel. Man talar
därvid om radio-, tråd-, optisk och akustisk s.
alltefter använt signalmedel. S. är dubbelriktad, då
svar får avgivas, och enkelriktad, då mottagaren
ej får signalera. Radiosignalering kan ske
som telefoni, telegrafi, fjärrskrift, bildöverföring
och television och trådsignalering som
telefoni, telegrafi, fjärrskrift, bildöverföring och
television. Optisk s. utföres med signallampor,
signalstrålkastare, semafor- och signalflaggor.
Därutöver förekomma fartsignalmedel,
avstånds-flagga, avståndsvimpel samt vävtecken i form av
cylinder, kula (klot) och kon, benämnd tratt, då
den hissas med spetsen nedåt,
fyrverksignalmate-rial, ss. blänkfyrar (facklor med blossande sken
av olika färg), signalpistoler, raketer m.m. samt
slutl. signaldukar. Akustisk s. omfattar
Ijud-s. med ångvissla, siren o. dyl. el. med
undervat-tenssignalapparat. En sådan utgöres av ett i en
fartygsbotten inbyggt el. i vattnet uppställt
membran, mot vilket en hammare på elektrisk väg
slår tecken, som fortplantas i vattnet till
motta-garmembranen. — Signaltecken äro
allmänna el. särsk. överenskomna tecken för att återge
bokstäver, siffror, skiljetecken m.m. Det
internationella morsealfabetet har störst användning
och kan utnyttjas för s. med all ovan angiven
materiel utom signalflaggor samt vid fyrverks-s.
Semafortecknen i det svenska systemet skilja sig
något från dem i det internationella.
Semafortecknen kunna avgivas med semaforflaggor
(handflaggor) el. semaforapparat (signalapparat) med
manövrerbara armar. Ett meddelande kan
överbringas genom att man bokstaverar den klara
texten enl. morse-, semafor- el.
signalflaggsalfa-betet, el. genom att man utnyttjar flera signaler
enskilda bokstäver, grupper av bokstäver el.
speciella tecken, som ha viss betydelse. Härvid
användas bokstäverna el. grupperna enl.
signalkoden i ”Internationella signalboken”. Såväi
väv- som fyrverkssignalmaterielen användas som
signaltecken, ensamma el. i kombination, dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
