Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silius Italicus, Tiberius Catius - Siljan - Siljansborg - Siljansfors - Siljanskolan - Siljansnäs - Siljeström, Per - Silke - Silkeborg - Silkesbomullsträd - Silkesfjärilar, silkesspinnare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Siljan—Silkesfjärilar
172
mönster och fyllt av lån från S:s beundrade
mästare Vergilius, röjer retorisk bildning, även
entusiasm för uppgiften men föga poetisk talang.
Siljan, sjö i Dalarnes centrum, genomfluten av
Österdalälven. S. är till arealen den 7:e av
Sveriges sjöar med en areal av 290 km2 (jämte de på
nästan samma nivå liggande Orsasjön och Insjön
350 km2); 161 m ö. h. Från österdalälvens inflöde
vid Mora sträcker sig S. åt s. ö. med en bredare
del (längd 25 km, bredd 10 km) och fortsättes av
2 större vikar, den breda Rättviken åt n. ö. och
den smala österviken åt s. till utloppet vid
Leksand. I n. v. delen av S. ligger den stora
Soller-ön. S. är belägen i s. v. delen av det s. k.
Siljan-bäckenet (se Dalarne, sp. 299). I den eljest täml.
flacka bottnen av S. finnes en märklig djupränna,
som från trakten s. om Mora sträcker sig ö. om
Sollerön och ned i österviken mot Leksand. I
denna är djupet flerstädes över 100 m, och mellan
Sollerön och Dragnäsudde har ett maximi djup av
120 m anträffats. I övrigt är S. mindre än 60 m
djup. Området mellan S. och Orsasjön kring
Mora är en deltabildning av österdalälven, vilken
i forna tider flera gånger ändrat sin nuv. väg
efter att tidigare ha gått genom Orsasjön. Genom
avlagringarna från österdalälven har Orsasjön
avskilts från S. och djuprännan utfyllts, men en
fortsättning på denna finnes i Orsasjön. S:s
stränder äro i allm. täml. brant sluttande, oftast
skogbevuxna, men kring de stora byarna, särsk.
vid Rättviken, odlade högt upp. Trakten kring
S. är känd för sin naturskönhet och är en av
de äldsta svenska turistbygderna med flera kända
turistorter. — S. är sedan 1926 reglerad,
varigenom vatten för ingen i Dalälven utjämnas till nytta
för kraftverken nedanför. Genom dämning vid
Gråda kraftverk 23 km nedom utloppet har i S.
samt Orsasjön och Insjön bildats ett magasin
med en höjd av 1,88 m, rymmande 658 mill. m3.
Ett förslag till utvidgad reglering är sedan 1947
under vattendomstolens prövning.
Siljansborg, turisthotell i Rättviks sn, Dalarne.
Siljansfors, försökspark, tillhörande Stora
Kopparbergs bergslags ab. och fr. o. m. 1921
upplåten på 50 år åt Statens skogsforskningsinst. ;
belägen i Dalarne mellan 6o°52’ och 6o°55’ n. lat.
på 210—424 m (Leksberget) höjd ö. h.
Siljanskolan, i Tällberg, Dalarne, grundades
1927 av fil. kand. Harald Alm (f. 1897), som
alltjämt är skolans rektor, och hans hustru. S.
var till 1943 saminternat för barn men har
därutöver verkat som dels sommarhögsk. för vuxna,
dels praktisk sommarskola för barn. Sedan 1952
har verksamheten utvidgats med
Siljansgår-dens klosterhem för moderna
människor, som vill ge tillfälle till
meditation, vila och personlig samvaro.
Siljansnäs, kommun i Nedansiljans domsaga i
Dalarne, Kopparbergs län, s. om Siljan; 331,80
km2, 2,093 inv. (1954). Kyrkbygdens (se bild 4
å pl. vid Dalarne) byar ligga på sydsluttningarna
av en halvö i Siljan. Tätorterna Al vik och
Alm o ha 210, resp. 259 inv. (1951).
Hembygdsgård. Någon träförädlingsindustri. S. avskildes
1866 från Leksand. Kyrkan av gråsten byggdes
1868—75. Pastorat i Västerås stift, Leksands
kontr.
Siljeström, Per Adam, skolman, politiker
(1815—92), fil. mag 1836. Han medföljde 1838
som meteorolog fransmannen Paul Gaimards
nordpolsexpedition. S. var 1844—47 docent i
experimentell fysik vid univ. i Uppsala och lärare
vid Nya elementarskolan i Stockholm samt rektor
där 1856—65. 1862 utsågs S. till
folkskolinspektör i Stockholm och
valdes till led. av
borgarståndet men måste
s. å. av hälsoskäl
avsäga sig alla uppdrag.
Han var led. av Andra
kammaren 1867—69,
1885—87 och vald
även för 1888—90, då
emellertid valet
upphävdes, samt tre år
led. av
konstitutionsutskottet. På de flesta
områden av
undervisningsväsendet nedlade
S. ett energiskt och
fruktbringande arbete i framstegsvänlig
riktning. Bl. a. utförde han ett synnerligen
omfattande arbete på Stockholms folkskolors
omorganisation. Hans pedagogiska verksamhet ger
honom en plats bland den svenska skolans främsta.
— S. företog 1849—50 en resa till England och
U.S.A.; om denna skrev han en mycket
uppmärksammad berättelse, ”Resa i Förenta staterna” (I
1852, II 1854). Bland hans övriga skrifter må
nämnas ”Smärre skrifter rörande uppfostran och
undervisning” (1884) och ”Handlingar och
skrifter rörande undervisningsväsendet” (s. å.). S:s
”Efterlämnade småskrifter i pedagogiska ämnen”
utgåvos 1895. — Litt.: K. P. Arnoldson, ”P. A.
S., svenska folkets lärare” (1892).
Silke, se Rayon, Sidenindustri och
Silkesfjärilar.
Sidkeborg [-bår], stad i mell. Jylland,
Danmark, vid Gudenås utlopp i Silkeborg Langsö:
c:a 25,000 inv. S. är en viktig landsvägs- och
järnvägsknutpunkt och en betydande industristad
(pappers-, textil- och automobilindustrier).
Dessutom är det en av landets mest besökta
turiststäder på gr. av sin omväxlande natur med talrika
sjöar, vidsträckta skogar, hedar och vackra
utsiktspunkter. Här finnas bl. a. sanatorium,
kuranstalter, vandrarhem, seminarium och
hushållsskola. Från S. utgå kanot- och båtturer på
Silkeborgsjöarna. S. är uppvuxet kring ett 1844 av M.
Drewsen gr. pappersbruk och blev stad 1900.
Silkesbomullsträd, bot., se Bombacaceae.
Silkesfjärilar, silkesspinnare, kallas
de fjärilar av spinnamas underordning, vilkas
larver (silkesmaskar) vid sin kokongspinning
frambringa för människan användbart silke. De
tillhöra familjerna Bomby cidae och Saturniidae. Den
viktigaste är mullbärsspinnaren, Bombyx mori.
Den är gulvit med mer el. mindre tydliga
mörkare tvärlinjer på framvingarna, 4—4,5 cm spänn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
