Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silursystemet, silur, ”översilur”, ”gotlandium” - Silvanus - Silvberg - Silvberg, Öster och Väster - Silver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Silvanus—Silver
186
Inom det tektoniskt starkt påverkade Oslofältet
når den ytterst fossilrika lagerserien en
mäktighet av 600 m. Betr. s. i Sverige se de särskilda
landskapen samt Sverige, geologi. Mot slutet av
silurperioden insatte i Skandinavien sandig
sedi-mentation. I v. Estland saknas helt
revkalkstenar, vilka uppträda ymnigt särsk. i Gotlands
si-lur, och mäktigheten är mindre.
Silvänus, fornromersk gudomlighet,
”skogsguden”. Namnet var urspr. sannolikt ett epitet till
Faunus. S. saknade officiell kult. Tidigare blott
skogarnas och den där betande hjordens hägnare,
blev han även villornas och framställdes då med
trädgårdskniven, en säck med frukter och med
vakthunden vid sin sida.
Silvberg, sn i Kopparbergs län, Falu s.
tingslag, s. v. om Säter, i den sjörika och höglänta
bergslagsbygden s. om Tunaslätten; 160,10 km2,
979 inv. (1954). 609 har åker. I S. ligga
brukssamhället Ulvshyttan, Grängshammars egendom
och ö. Silvbergs gruvfält (se nedan). Kyrkan
uppf. 1830—34. Pastorat i Västerås stift, St.
Tuna kontrakt. Tillhör storkommunen Gustafs.
Silvberg, bl. a. Öster och Väster S.,
gruvfält i S:s, resp. Norrbärke socknar i Dalarne.
— öster S. omfattar ett flertal fyndigheter,
fördelade i en n. ö.—s. v. utsträckt zon av
glim-merskifferartad grå leptit med kvartsitinlagringar,
till vilka malmerna äro bundna. Den största
fyndigheten, Storgruvan, med en längd av 125 m
och en bredd av 3—8 m, är bruten till 220 m
djup, varförutom under 1900-talet en del
undersökningsarbeten utförts till 247 m. öster S. är
trol. Sveriges äldsta silververk. Om dess tidigaste
historia finnas inga uppgifter bevarade, men
redan före 1367 var gruvdriften i gång och skall
ha lämnat rik avkastning, med vilken i väsentlig
mån Magnus Erikssons hovhållning bestreds.
Bearbetningen fortgick under medeltiden men synes
mot slutet av 1400-talet ha blivit mindre givande.
Driften pågick likväl med flera avbrott till mitten
av 1700-talet. 1918 återupptogs driften men
ned-lades åter 1920. Man hade härvid konstaterat
anståendet i gruvan av mindre kvantiteter
sva-velkis och zinkmalm. — Den silvermalm, som i
äldre tider brutits, har sannolikt utgjorts av
silverrik blyglans. Det erhållna silvret innehöll något
guld (9—12% i undersökta prov). Nuv. ägare
av fältet är ab. Zinkgruvor. — Väster S.
omfattar ett flertal gruvor ( från s. räknat
Stoll-bergs-, Dammbergs- och Svartbergsgruvorna),
belägna i en n.—s. utsträckt och över 4 km
lång zon. Malmerna utgöras dels av sulfidmalm,
dels av manganhaltig järnmalm. De viktigaste
sulfidmineralen äro silverhaltig blyglans och
zink-blände, vartill komma något koppar- och
svavel-kis, magnetkis och arsenikkis. De åtföljas av
skarn av granat, amfibol och flusspat.
Järnmalmen består av magnetit jämte karbonat och
man-ganhaltiga skarnmineral (knebelit, silvbergit,
rodo-nit m. fl.). I s. delen av fältet uppträder en
betydande förekomst av vittrad järnmalm, s. k.
mullmalm. — Äldsta brytningen påbörjades i
Stollbergsgruvan redan under medeltiden, även om
driften anses vara av senare datum än i öster
S. Efter ödesmål återupptogs brytningen av
Gustav Vasa och fortsattes till 1638, 1659—63
samt 1711—55. 1762 vidtogos åtgärder för
utvinnande jämväl av järnmalm, och sedan dess har
brytning ägt rum till 1929. 1918 koncentrerades
brytningen till mullmalmen i Stollberg. —
Silverproduktionen under äldre tid är ej med säkerhet
känd. 1712—55 redovisades för 954 kg silver,
1874—1918 för 3,048 ton blymalm och 49,300 ton
zinkmalm samt 9,009 ton blyslig och 6,461 ton
zinkslig. Härtill kommer ytterligare
manganhaltig järnmalm, mullmalm samt järnmalmsslig. —
Litt.: H. Sundholm, ”Järnhyttorna på S. och
Dalarnas silverberg under medeltiden” (i ”Blad för
bergshanteringens vänner”, 1931).
Silver, ett sedan äldsta tider känt metalliskt
grundämne, som på grund av sin i vissa fall
enkla framställning, den lätthet, varmed det
formas, och sina värdefulla egenskaper alltid varit
högt skattat och av stor betydelse. S.
förekommer gediget i t. ex. Norge (Kongsberg), Sachsen,
Sibirien, Mexico och Peru.
För utvinning av s. användas såväl
smältme-toder som lakningsmetoder. 80—90% av allt s.,
som produceras, erhållas som biprodukt vid
framställning av andra metaller, ss. bly, koppar, zink
och guld. Egentliga silvermalmer, i vilka s.
förekommer antingen gediget el. i förening med
svavel, klor, arsenik el. antimon, äro
jämförelsevis sällsynta. Om silverhalten i sådana malmer
är hög, smältas de vanl. — om erforderligt efter
röstning — tills, m. blymalmer el. annat
blyhal-tigt gods. De flesta blymalmer hålla s. Vid
smältning av sådana malmer — enbart el. i
blandning med egentliga silvermalmer — samlas s. i
det erhållna blyet, verkblyet, och utvinnes därur
genom särskilda processer. Om silverhalten i
blyet är lägre än 0,12 %, genomgår detta först en
anrikningsprocess. Verkblyet underkastas
drivning, då s. erhålles. Ur egentliga silvermalmer
kan s. även utvinnas medelst amalgamering el.
ut-lakning med cyanid- el. hyposulfitlösningar. —
Av lakningsmetoder är numera cyanidmetoden
Silverproduktionen (i ton) 1937, 1939 och 1946.
Land 1937 1939 | 1946
Australiska förbundet ........ 437 465 —
Bolivia ...................... 294 225 190
Brittiska Indien ............. 193 193 —
Brittiska Sydafrika ........... 53 29 —
Canada ....................... 715 721 394
Mellanamerika ................ 115 144 112
Chile ...................... 57 37 17
Förenta staterna ........... 2,221 2,002 —
Italien ...................... 22 27 9
Japan ........................ 310 — 33
Jugoslavien ................... 70 71 —
Mexico ................. 2,634 2,360 —
Nederländska Indien ........... 16 19 —
Newfoundland ............... 45 44 34
Norge .......,.............................. 996
Nya Zeeland ................. 14 12 7
Peru ._....................... 543 585 384
Rumänien ...................... 26 22 —
Sverige ...................... 29 35 40
Tjeckoslovakien ............... 33 — —
Tyskland ................... 211 — —
Världsproduktionen ......... 8,300 l 8,000 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
