Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sinnessjukvård - Sinnesslöa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Sinnesslöa
224
n i n g s a v d e 1 n i n g a r för olika kategorier
inrättade, där de sängliggande el. uppevarande stå
under permanent övervakning och
tillsyn dygnet om. För de kroniska fallen finnas
avd., där patienterna under dagen vistas uppe
under tillsyn på särskilda dagrum och tillbringa
natten på särskild sovavd. under övervakning el.
utan. Vidare finnas arbetsavd., där mera ordnade
patienter, som under dagen äro sysselsatta med
arbeten utom avd., ha sin bostad och intaga sina
måltider. Slutl. finnas s. k. konvalescent- el.
öppendörr-avd., där de sjuka, vilkas tillstånd
lämpar sig för ett dylikt vårdsätt, fritt kunna
gå ut och in efter önskan. Med undantag för
konvalescentavd. äro sinnessjukhusens vårdavd.
slutna, vilket bl. a. innebär, att dörrarna hållas
låsta. Även i övrigt äro avd. utrustade med
allahanda säkerhetsanordningar, och olika
säkerhetsföreskrifter äro utfärdade till förebyggande
av olyckshändelser, våldshandlingar och
självmordsförsök. — På de lugnare vårdavd. för män
är personalen helt el. delvis kvinnlig; endast på
de oroligare mansavd. förekommer uteslutande el.
övervägande manlig vårdpersonal. Tvångsmedel
brukas numera endast tillfälligtvis och i
undantagsfall, där det gäller att hindra den sjuke från
att skada sig själv el. dyl. För de sjukas
sysselsättning (se Arbetsterapi) finnas på sjukhusen
olika verkstäder o. a. arbetsmöjligheter. — De
sjuka behandlas i övrigt alltefter sitt tillstånd
på olika sätt: medikamentöst, psykoterapeutiskt
(se Psykoterapi), med feberterapi, s. k.
chockbehandling (se Krampbehandling och
Insulin-chockbehandling), lobotomi, ljusbehandling,
sömnkurer, gödkurer o. s. v. Uppfostran till ordning,
till disciplinerad regim och arbetssamhet spelar
inom s. en stor roll. — Då de sjuka emellertid
ej sällan måste tillbringa lång tid, stundom hela
sin återstående livstid på sinnessjukhus,
nedlägges mycken omsorg på åtgärder för deras
trevnad och förströelse (tidningar, böcker, radio,
gudstjänster, biografer, konserter, fester, dans,
gymnastik, sång, idrott m. m.). — Förutom de
nu beskrivna stora sinnessjukhusen finnas även
talrika smärre kommunala el. länskommunala
sinnessjukhus el. sinnessjukavd. vid ålderdomshem
el. lasarett jämte ett 50-tal smärre vårdhem för
lättskötta sinnessjuka, som drivas av landstingen
med statsbidrag. Även några enskilda
sinnessjukhus finnas. För vård av vissa speciella
kategorier av vårdbehövande finnas
specialavdelningar och s p e c i a 1 s j u k h u s. Sålunda
finnas vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö och
Sidsjöns sjukhus i Sundsvall specialavd. för manliga
kriminella psykopater (se Psykopati), och vid
sjukhusen i Säter och Västervik finnas
säkerhets-paviljonger, s. k. fasta paviljonger, utrustade med
speciella säkerhetsanordningar, för farliga
manliga kriminella sinnessjuka.
överinseendet över s. i riket handhas närmast
under Medicinalstyrelsen av en
överinspektör för s. i riket. Bestämmelserna ang. de
sinnessjukas intagning och vård m. m. äro reglerade
genom sinnessjuklagen och kungl. stadgan ang.
s. i riket, båda av 19/a 1929. Enär sinnessjuka
stundom mot sin vilja måste intagas och
kvar-hållas på sinnessjukhus, innehåller
sinnessjuklagen olika bestämmelser, avsedda att tillförsäkra
de intagna garantier såväl mot obefogat
intagande som oberättigat kvarhållande på sinnessjukhus.
Bl. a. äga alla intagna ovillkorligt klagorätt (ang.
kvarhållning, behandlingen 0. s. v.) hos
myndigheter, Medicinalstyrelsen, överinspektören för s.
i riket och Sinnessjuknämnden.
Sinnessjuknämnden, som har sitt säte i Stockholm,
inrättades genom beslut av 1929 års riksdag och
består av 5 led., av vilka endast 2 äro
sinnessjukläkare och 1 skall vara domarkompetent
jurist. Nämnden beslutar ang. utskrivning av
straffriförklarade m. fl. Genom en lag av 1949,
vilken delvis trädde i kraft 1950 och i full
utsträckning 1953, övertagas Sinnessjuknämndens
flesta uppgifter av lokala utskrivningsnämnder
vid sinnessjukhusen, om 3 led., en
domarkompetent jurist, 1 lekman och vederbörande överläkare.
De öppna vårdformerna, till största
delen av yngre datum, ha på senare tid omfattats
med stigande intresse och bedrivas delvis från de
slutna sinnessjukhusen i samarbete med dessa.
Sålunda ha de större städernas och flera av
statens sinnessjukhus även talrika sjuka
utackorderade i familjer på landet, mestadels
småbrukar-hem, i s. k. kontrollerad familjevård.
Sjukhuset betalar inackorderingen, och de sjuka
få efter förmåga hjälpa till med förefallande
göromål. De erhålla regelbunden tillsyn från
sjukhuset, som också sörjer för att patienterna
få medicin, bad och tvätt samt s. k. flitpenningar
för smärre inköp. Flerstädes är familjevården
grupperad kring särskilda centralhem, herrgårdar
o. dyl., som inrättats för ändamålet. Därjämte
bedrives från de flesta sinnessjukhus s. k.
hj älpverksamhet, varvid
upptagningsområdets sjuka besökas av läkare el. sköterska från
sjukhuset, biträdas med vården av sina
angelägenheter och förhjälpas till sjukhusvård vid
försämring av tillståndet o. s. v. Hjälpverksamheten
anordnar också kostnadsfria polikliniska
mottagningar för psykiskt sjuka. I
den psykiatriska profylaxens tjänst arbeta även
psykiatriska rådfrågningsställen för psykopatiska
skolbarn, som inrättats i de större städerna. Även
lasarettsavd. för psykiskt sjuka ha inrättats, dels
som undervisningskliniker i univ.-städerna, dels
vid kommunala sjukhus i Stockholm, Göteborg
och Malmö.
Sinnesslöa. Med sinnesslöhet förstås en
medfödd el. i tidigare barndomen uppkommen
svaghet hos själsförmögenheterna, så att dessa
kvarstå på en ståndpunkt, som motsvarar el.
understiger barnaålderns andliga nivå. Medfödd
sinnesslöhet kan bero på ett ärftligt anlag el. vara
förorsakad av sjukdomar under fosterlivet.
Sinnesslöhet, som icke är medfödd, förorsakas i
allm. av någon akut infektionssjukdom, som
åstadkommit en bestående skada hos
hjärnbarken. Man skilj er mellan idioti, mera höggradig
sinnesslöhet, och i m b e c i 11 i t e t, en lindrigare
form. Gränsen mellan idioti och imbecillitet
brukar räknas vid den utvecklingsnivå, på vilken ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
