Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sismondi, Jean - Sisning - Sissitrupper - Sista dagarnas heliga - Sista smörjelsen - Sisu - Sisyfos - Sisymbrium - Sitasjaure - Sit-down-strejk - Sitka - Sitkacypress - Sitojaure, Sitoujaure - Sittard, Alfred - Sittbenet - Sitten - Sitter, Willem de - Sit tibi terra levis - Sitting Bull (Tatanka Iyotake)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Sisning—Sitting Bull
238
lans starkt egoistisk-individualistiska anda. Han
sökte bevisa faran av en av maskinerna alltmer
främjad allmän överproduktion, vilken utgjorde
orsaken till kriserna. Arbetsgivarna skulle
åläggas att garantera arbetarna underhåll i
sjukdomens, arbetslöshetens och ålderdomens dagar.
Staten måste inskrida med lagstiftning om en
nödvändig lön och ingripa för en jämnare
förmö-genhetsfördelning i allm. — Litt.: Biogr. av J.
R. de Salis (2 bd, 1932).
Sisning, jaktv., se Tjädern.
Si’ssitrupper (av fi. sissi, partigängare,
snapp-hane), för fria kriget använda finska
truppförband.
Sista dagarnas heliga, se Mormoner.
Sista smörjelsen (lat. ünctio extrema),
sakrament inom katolska kyrkan. S., som meddelas
endast åt mycket svårt sjuka personer, består
däri, att prästen, under bön, med en invigd olja
bestryker den sjukes ögon, öron, mun, näsa och
händer samt i fråga om män även länder och
fötter. Katolska kyrkan grundar denna religiösa
handling på Mark. 6:13 och Jak. 5:14. S. kan
åtnjutas mer än en gång.
Sisu [si’so], fi., abstrakt begrepp, som
symboliserar ihärdigheten och den sega viljan att trots
alla hinder genomföra en sak. I modernt
språkbruk användes uttrycket ofta på tal om
utomordentliga idrottsprestationer.
Sisyfos, grek, myt., konung i Efyra (Korint),
bekant för sin slughet och list. S. skall t. o. m.
ha bedragit Hades. I underjorden straffades S.
därigenom, att han måste vältra en sten uppför
ett berg, vilken ständigt åter rullade ned igen.
”Sisyfosarbete” betecknar varje på en gång
mödosamt och lönlöst strävande.
Sisy’mbrium, släkte av fam. korsblommiga.
I Sverige äro sedan gammalt vildväxande två
arter, båda omkr. 5 dm höga, ettåriga örter med
små, gula blommor. Den ena, S. officinale,
vägsenap, duvkål, har parflikiga blad och
till stjälken tryckta, täml. korta skidor, den
andra, 5. sophia, dillsenap, stillfrö, har
dubbelt parflikade blad och utstående, långa
skidor.
Sitasjaure, fjällsjö i Gällivare sn,
Norrbottens län, vid gränsen mot Norge, avrinner genom
Teusadalen till Satisjaure och därifrån genom
Vietasjokk till Luleälv; 616 m ö. h.; 68 km2;
32 km lång. Turiststuga vid ö. änden av S.
Regelbunden motorbåtstrafik på S. sommartid.
Si’t-down-strejk [-dåu’n-] (av eng. sit down,
sitta ned), en form av strejk, varvid arbetarna
stanna vid sina maskiner för att hindra
strejk-brytare att ingripa.
Sitka [si’tka], stad i Alaska, U.S.A., på
v.-kusten av Baranof Island i Alexanderarkipelagen;
c:a 2,000 inv. Gr. 1799, var S. 1804—1906
Alaskas huvudstad och under 1800-talets förra del
dess förnämsta handelsort. God hamn, kolstation
för örlogsflottan, radiostation,
jordbruksförsöks-anstalt, etnografiskt museum m. m.
Si’tkacypress, bot., se Chamaecyparis.
Sitojaure, Situojaure, fjällsjö i
Jokkmokks sn i Lappland, 60 km n. v. om Porjus,
genomflytes av Lilla Luleälvs biflod Blackälven,
här kallad Sitoätno; 635 m ö. h.; 16 km2.
Turiststuga vid S.
Sittard [zi’tart], Alfred, tysk orgelvirtuos
och kördirigent (1878—1942), organist i Dresden
1903, i Hamburg 1912, där han s. å. bildade den
berömda Michaeliskirchenchor; prof, i orgelspel
vid Berliner Akademie für Kirchenmusik 1925;
ledare för Berliner Domchor 1933.
Sittbenet (lat. o’s ischia’dicum), bakre-nedre
delen av höftbenet (se Bäcken).
Sitt(bens)-knölen är den utskjutande del av s., på vilken
man sitter.
Sitten [zi’tan], stad, se Sion.
Sftter, W i 11 e m de, holländsk astronom
(1872—1934), 1919 chef för observatoriet i
Lei-den och prof, vid univ. där. Uppmärksammade
äro S:s lösning av den allmänna
relativitetsteo-riens fältekvationer, varvid han i st. f. Einsteins
”cylindriska värld” uppställer en hyperboloidisk
värld, samt hans undersökningar över universums
utvidgning i enlighet med Lemaitres teori.
Si’t ti’bi te’rra le’vis, lat., vare dig jorden lätt,
vila i frid! (inskrift på gravvårdar).
Sitting Bull [si’tig bo’l] (Tatanka
lyo-take, Sittande Buffeltjuren), nordamerikansk
indianledare av unkpapasiouxernas stam (1831
—90). S. tog märkbar del i siouxernas segerrika
kamp för Powder riverlandet 1866. S. å. blev
han allmänt känd som anförare av en mindre
friskara, vilken
gjorde anspråk på landet
kring
Yellowstoneflo-den. Hans rykte som
medicinman, profet
och politiker växte
efterhand. När
regeringen 1876 skickade
militär för att kuva
och rullföra
siouxer-na, tillfogade S. vid
Rosebud (17 juni) och
Little Big horn (25
juni)
regeringstrupperna svidande
nederlag. Ammunitions- och
proviantbrist rev upp indianhären, som sträckte
vapen el. flydde till Canada, där S. med
spillrorna höll ut ända till 1881, då han som
krigsfånge fördes till Fort Randall men lössläpptes
1883. 1889 trädde S. åter i förgrunden, då en
del av reservationsj orden frånlurades indianerna.
Siouxerna började 1890 omfatta tron på en
föregiven Messias, som bebådade ett indianskt
tusen-årsrike och de vitas undergång. Villkoret var,
att man dansade den s. k. andedansen, vilken av
myndigheterna uppfattades som krigsdans. S.,
som betraktades som den nya lärans överstepräst,
vägrade trotsigt att stoppa andedansen i sitt
läger. Vid ett arresteringsförsök 15 dec. s. å.
dödades bl. a. S. Han var den indianska
självständighetstankens intelligentaste förkämpe och
som sådan en tragisk gestalt av betydande mått.
— Litt.: E. Malm, ”Siouxindianernas sista strid”
(1929).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
