Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöartilleri el. fartygsartilleri - Sjöassurans - Sjöbeck, Mårten - Sjöbefälsskola (navigationsskola) - Sjöberg, Alf - Sjöberg, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Sjöassurans—Sjöberg
270
ubåtar. Med hänsyn till dess användning mot
flygplan benämnes det oftast luftvärnsartilleri.
Det har i allt större utsträckning försetts med
helautomatisk mekanism. Vanligast
förekommande automatkanoner ha 40—20 mm kaliber och
kunna betraktas som fartygens närstridsvapen.
Dit kunna även hänföras kulsprutor med kalibrar
av vanl. 13,2 och 8 mm. Granaterna äro
försedda med lysande tändsats i basen (spårljus), som
visar projektilens väg genom luften. De äro
försedda med sprängladdning och ha i allm. en
tänd-spets (s. k. rör), vilket åstadkommer krevad även
vid anslag mot den tunnaste flygplansplåt el. duk.
Ammunitionen till de grövre kalibrarna, 7,5—
10,5 cm, är även försedd med tidrör, vilket
bringar projektilen till krevad, sedan den
till-ryggalagt en viss del av sin bana. Modernaste
pjäsers ammunition är ibland försedd med
zon-ror, en i projektilen inbyggd radarapparat, som
bringar projektilen till krevad inom visst avstånd
från målet. Pansargranater och spränggranater
förekomma. — Kanonerna ligga i rekylmantlar,
som i sin tur vila i lavettage av pivåtyp, s. k.
däckslavettage (lätta och medelsvåra pjäser), el.
av torntyp (medelsvåra och svåra pjäser). För
moderna luftvämspjäser användas även lavettage
med treaxelsystem med el. utan gyrostabilisering
för att upphäva rullningens inverkan på vapnets
inriktande mot målet. Kanonerna förekomma vanl.
i enkel- el. dubbellavettage. Automatkanonerna
förekomma ofta i kvadrupellavettage med
kanonerna vanl. placerade två och två, snett under
varandra. Även multipellavettage med större
antal kanoner förekomma, vanl. med 8 kanoner i
samma lavettage. Av torntypen förekomma
dubbel-, trippel- och kvadrupeltorn med resp. 2 till 4
pjäser i bredd. Inuti tornen, som äro starkt
pansrade, hissas ammunition upp från durkarna i
fartygens inre och laddas kanonerna med hjälp av
automatiska anordningar. — Art.-elden ledes å
moderna fartyg centralt för varje pjässlag från
ett centralsikte å översta delen av stridsmast,
brygga, el. i pansarskyddat torn, varifrån
samtliga pjäser på elektrisk väg kunna direkt (över
följemotor) el. indirekt (följvisarsystem) riktas
samt i regel även avfyras. Avfyrningen kan
även ske automatiskt i visst rullningsläge medelst
gyroavfyrningsapparat. Eldledama för de olika
pjässlagen ha till förfogande väl skyddade
platser inuti fartyget, eldledningscentraler med
instrument för skjutelementens beräknande.
Luft-vämspjäserna äro i regel utrustade med mer el.
mindre fullständiga eldledningsinstrument,
fästa-de på själva pjäsen. — Följ, kalibrar förekomma
i det svenska s.: 28, 21, 15,2, 12, 10,5, 10, 7,5 och
5,7 cm samt 40, 25 och 20 mm (automatkanoner)
ävensom 13,2 och 8 mm (kulsprutor).
Sjöassurans, se Sjöförsäkring.
Sjöbeck, Edvard Mårten, natur- och
kulturgeograf isk författare (f. 1886 19/ø), tjänsteman
vid Statens järnvägar (Hälsingborg) 1914—52,
fil. heders-dr i Lund 1950, har bl. a. utg. en rad
på Järnvägsstyrelsens uppdrag utarbetade
land-skapsböcker (”Skåne”, 1928, 2:a uppl. 1936,
”Småland”, 1930, o. s. v.), fyllda av friska
natur
iakttagelser och intressanta bebyggelsehistoriska
uppslag. Se även litt. till Löväng.
Sjöbefälsskola (före 1951
navigationsskola), statlig skola för utbildning av
fartygs-och maskinbefäl på svenska handelsfartyg.
Far-tygsbefäl utbildas på en nautisk linje,
omfattande förberedande klass (17 veckor),
styrmans-och sjökaptensklass (vardera 1 läsår) samt
östersjö- (10 veckor) och nordsjöskepparklass (12
veckor). Maskinbefäl utbildas på en
maskinteknisk linje, omfattande förberedande klass (17
veckor), 2:a maskinist- och sjöingenjörsklass
(vardera 1 läsår) samt 3æ maskinistklass (16 veckor).
S. med båda linjerna finnas i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Härnösand samt s. med
nautisk linje i Kalmar, överstyrelse för s. är
Kommerskollegium, där skolärendena närmast
handläggas av en nautisk och en maskinteknisk
överinspektör. För inträde i s. fordras bl. a.
omfattande praktik från sjögående fartyg och på den
maskintekniska linjen jämväl från varv och
verkstäder. 1841 utfärdades regi, för s. i Stockholm,
Göteborg, Gävle, Malmö och Kalmar, 1842
till-kommo s. i Härnösand, Karlshamn och Visby,
1858 i Västervik och 1881 i Strömstad. De fyra
sistn. samt s. i Gävle indrogos 1912. — Litt.:
”Navigationsskolornas historia”, red. av O.
Traung (1941).
Sjöberg, Sven Erik Alf, regissör,
skådespelare (f. 1903 21/b). S. genomgick 1923—25
Dramatiska teaterns elevskola och var 1925-—29
knuten till teatern som
skådespelare. Sistn. år
övergick han till
re-gissörsverksamhet och
är fortfarande anställd
vid nationalscenen,
sedan 1929 som 1 :e
regissör. Under sin tid
som skådespelare
utformade S. flera
markanta scenskapelser.
Som teaterregissör är
S. en av Sveriges
förnämsta. Bland av
S. regisserade
stycken kunna nämnas
Garcia Lorca-pjäserna ”Blodsbröllop” och
”Ber-nardas hus”, Eliots ”Mordet i katedralen” och
”Släktmötet”, Sartres ”Flugorna” och ”Stängda
dörrar”, ett flertal Shakespeare- och
Strindbergs-pjäser samt Ibsens ”Brand”. — S. är en av
nyskaparna av den svenska filmens andra
storhetstid på 1940-talet. Internationell uppmärksamhet
väckte han 1944 med ”Hets” (manus: Ingmar
Bergman). 1951 fick han vid filmfestivalen i
Cannes 1 :a pris för ”Fröken Julie” (Strindberg).
1952 regisserade S. ”Barabbas” (Pär Lagerkvist).
— G. 1) 1930—34 m. skådespelerskan Märta
Ekström, 2) 1935 m. Elsa Ahlsell.
Sjöberg, Johan Axel, målare (1866—1950).
Född i Stockholm, lärde S. tidigt känna
Stockholms yttre skärgård, som livet igenom gav
honom motiv för hans konst. Han fick sin
grundläggande utbildning vid Konstakad. 1885—92 men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
