Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinaviska elverk, ab. - Skandinaviska fjällkedjan - Skandinaviska glödlampfabriken, ab. - Skandinaviska granit-ab. - Skandinaviska halvön - Skandinaviska jute-spinneri & väfveri-ab. - Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget - Skandinaviska kredit-ab. - Skandinaviska myntunionen - Skandinavism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319 Skandinaviska fjällkedjan—Skandinavism 320
tag och kraftstationer, huvudsaki. i mell. Sverige.
Av de 18 kraftbolag, som ingå i S., är Smålands
kraft-ab. det största; härnäst komma ab. Gotlands
kraftverk och ab. Ludvika kraftverk. S. har
dessutom minoritetsintressen i andra kraftföretag,
bl. a. i Hammarforsens kraftverk. Bolaget tillhör
ASE A-koncernen sedan 1918. Antal anställda
c:a 150; aktiekapital 20 mkr.
Skandinaviska fjällkedjan, den del av
Kaledo-niska bergskedjan, som sträcker sig genom
Skandinaviska halvön.
Skandinaviska glödlampfabriken, ab.,
Nyköping, grundat 1898, driver glödlampsfabrik med
glasbruk; varumärke ”Skandia”. Arbetarantal c:a
270; aktiekapital 1,8 mkr. I S. har
Philipskon-cernen under en följd av år varit hälftendelägare.
Sedan 1947 är bolaget helt införlivat med
koncernen.
Skandinaviska granit-ab., Göteborg, grundat
1905, äger granitbrott och stenhuggerier i
Halland och Bohuslän och tillverkar gatsten,
kantsten, kaj- och byggnadssten, gravvårdar, råblock
och makadam. Arbetarantal c:a 400; aktiekapital
1 mkr. S. är dotterbolag till ab. Västkustgranit.
Skandinaviska halvön, den halvö, som
upptages av Sverige och Norge.
Skandinaviska jute-spinneri & väfveri-ab.,
Oskarström, etabl. 1889, driver spinneri, väveri,
blekeri, färgeri och appreturverk, repslageri och
säcksömnadsverkstad. Tillverkningen utgöres av
jutevaror, ss. säckar, packväv, pressduk och
mattvarp. S. äger och driver även Oskarströms
linnefabrik, som tillverkar linnevaror av olika
slag. Omkr. 680 anställda; aktiekapital 7,5 mkr.
— Vid S :s dotterbolag, Skånska
jutefabriks a b., Hälsingborg, grundat 1896,
tillverkas vävnader, säckar och garn av jute;
dessutom pappersgarn och produkter härav samt
pappersfodrade isoleringssäckar för kaffe,
kemikalier etc. Detta bolag har c:a 280 anställda;
aktiekapital 2 mkr.
Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget,
grundat 1890. Huvudkontor i Stockholm.
Branscher: kreaturs- och hagelskadeförsäkring.
Skandinaviska kredit-ab., se Skandinaviska
banken ab.
Skandinaviska myntunionen, en 1873 träffad
överenskommelse mellan Sverige och Danmark
om ett gemensamt, på guld grundat myntsystem,
innebärande att såväl guldmynten som
skiljemynten präglades av legeringar, som för varje
mynt voro likartade i båda länderna, och att
mynten mottogos som lagligt betalningsvärde efter
det värde, varå de lödo i båda länderna, oberoende
av i vilket land de präglats. Till S. anslöt sig 1875
även Norge. S. sprängdes, när guldmyntfoten
1914 övergavs.
Skandinavfsm, den kulturella och politiska
rörelse, som vid 1800-talets mitt i Sverige, Norge
och Danmark sökte framhålla de nordiska rikenas
kulturella, politiska och ekonomiska gemenskap.
Redan under 1700-talet med dess kosmopolitiska
stämningar hade, särskilt i Danmark, höjts
stämmor med krav på nordisk samverkan. Under
1800-talets första årtionden tog sig s. mest
ut
tryck i livliga litterära förbindelser mellan univ.
i Lund och Köpenhamn, vilka symboliseras av
Tegnérs hälsning till Oehlenschläger vid
magister-promotionen i Lund 1829. Den svensk-norska
regeringen bemötte till en början s. med stor
misstro, delvis på grund av önskan att undvika varje
konfliktanledning med Ryssland. Trots detta
utvecklades s. hastigt, främst i Danmark och
Sverige, till en mäktig rörelse, som bars upp av de
unga intellektuella. I Danmark fick rörelsen tidigt
drag av en utrikespolitisk demonstration mot
Preussen, något senare sammankopplades den i
Sverige med oviljan mot Ryssland. 1839 och 1842
gästade lundensiska studenter Köpenhamn, varvid
de mottogos med entusiasm och skålar druckos
för den ”nordiska treenigheten”. Under
1840-talet blev det alltmer liberalismen, som upptog
s:s idéer på sitt program. I Sverige voro dock
många f. ö. konservativa personer hänförda
anhängare av s., medan flera äldre liberaler voro
motståndare till rörelsen. I Danmark, där s. under
intryck av den hotande preussiska stormakten
vann sina flesta anhängare, framträdde
talangfulla ledare, ss. C. Ploug och O. Lehmann;
bland svenskarna märkes O. P. Sturzen-Becker.
Ett nordiskt studentmöte i Köpenhamn 1845
närmade i hög grad de tre nordiska ländernas
studenter till varandra.
Under Oskar I :s regering behandlades s. med
mera sympati av svensk-norska regeringen, och
under dansk-preussiska krisen 1848—50
engagerade sig regeringen starkt för den danska
politiken. På allvar diskuterades planerna på en
allmän nordisk union under ledning av den svenska
dynastien; unionen skulle förverkligas genom att
den barnlöse Fredrik VII av Danmark adopterade
Oskar I. De politiska förbindelserna mellan
Sve-rige-Norge och Danmark blevo också allt
livligare, i synnerhet sedan Karl XV, själv ivrig
skandinav, bestigit Sveriges och Norges troner. Ett
resultat av denna skandinaviska politik blev avtalet
i Skodsborg 1863, som emellertid åsidosattes av
svensk-norska regeringen, då kriget 1864 utbröt
mellan Danmark och Preussen. Många svenska
och norska frivilliga kämpade visserligen i de
danska leden, men allt officiellt ingripande från
Sverige-Norge uteblev. I och med detta hade den
äldre s. i realiteten gjort bankrutt och endast
efterlämnat en allmän känsla av desillusion.
Med viss anknytning till den äldre s. sökte
man dock fortsättningsvis verka för stärkandet
av samhörigheten mellan de nordiska folken. 1869
bildades en skandinavisk postförening, och 1873
—76 ingicks en skandinavisk myntunion.
Inter-skandinaviska kongresser av skilda slag och
samarbete vid lagstiftning m. m. ha givit s. positiva,
praktiska mål, som den äldre s. saknade. Under
1 :a världskrigets påfrestningar visade sig denna
nya s. även äga ett politiskt värde, som bl. a.
tog sig uttryck i trekungamötet i Malmö 1914
samt förnyade monarkmöten och konferenser
mellan rikenas .stats- och utrikesministrar. 1919
fick den nya s. ett betydelsefullt stöd av den då
bildade Föreningen Norden. Under de senaste
årtiondena, icke minst efter 2:a världskriget, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
