Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skattehemman - Skatteincidens - Skatteindrivning - Skattejord - Skattekrona - Skatteköp - Skattelagstiftning - Skattelindringsnämnden - Skattestreck - Skattetal - Skattetitlar - Skatteutjämning - Skatteverket - Skatteöre - Skattkammare - Skattkammarkansler - Skattkammarväxel - Skattkärr - Skattläggning - Skattmansö - Skattning - Skattsedel - Skattunge - Skattungen - Skattungbyn - Skatt vid källan - Skaugum (Skougum) - Skautrup, Peter - Skavgräs - Skavlan, Einar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Skatteincidens—Skavlan
336
hemman, vars ägare endast betalar
offentligrättslig avgift (”skatt”) därför till Kronan.
Motsatser : k r o n o- och frälsehemman.
Skatteincide’ns, se Skatt.
Skatteindrivning, se Uppbörd.
Skatte jord, kam., jord av skattenatur.
Skattekrona, se Skatteöre.
Skatteköp, kam., köp, varigenom
äganderätten till kronojord och viss annan offentlig
egendom övergår från Kronan till enskild person och
jorden iklädes skattenatur. S. omtalas först under
Gustav II Adolfs tid. 1701 tillerkändes åborna
företrädesrätt, rusthållarna uteslutande rätt till
s. av utav dem brukade hemman. S. gynnades
under 1700- och 1800-talen av statsmakterna, enär
jordens övergång i självägande hand ansågs
främja landets uppodling. Sedermera har en
omsvängning i uppfattningen skett. 1919
inställdes s. av rekognitionsskogar helt samt 1919—30
för andra fastigheter. Bolag o. a. juridiska
personer må fortfarande icke skatteköpa av dem
innehavd kronojord. S. avser nu endast hemman
under stadgad åborätt och med dem likställda;
annan kronojord (kungsgårdar, kungsladugårdar
m. m.) med undantag för nybyggen må enl. R. F.
§ 77 icke säljas utan riksdagens tillstånd. Sådant
brukar årl. inhämtas i ett antal fall.
Skattelagstiftning tillkommer i ett
demokratiskt samhälle folkrepresentationen. I svensk
grundlag stadgas härom i R. F. §§ 57—62.
Skattelindringsnämnden, ett under Finansdep.
sorterande, enl. K. m:ts beslut 7/o 1951 inrättat
rådgivande organ i ärenden ang. bidrag till
skatte-lindring åt synnerligt skattetyngda kommuner.
Skattestreck, se Utskyldsstreck.
Skattetal, kam., mått för en fastighets
godhet, särskilt med hänsyn till dess förmåga att
bära grundskatt. Det vanligaste s. är mantalet.
I Värmland och Norrland användas andra
beteckningar: öresland, seland, mål, skatteören. Från
s. äro att väl skilja jorda t al, gamla
delaktig-hetstal i by (byamål).
Skattetitlar, kam., de skilda beståndsdelarna
av grundskatten.
Skatteutjamning, se Kommunal
skatteutjäm-ning.
Skatteverket, se överståthållarämbetet.
Skatteöre påföres skattskyldig som underlag
för fastighetsskatt med 4 s. för varje 100 kr av
fastighetens taxeringsvärde samt för kommunal
inkomstskatt med 1 s. för varje krona
beskattningsbar inkomst. Kommunal utdebitering
fastställes med visst belopp per skattekrona (= 100 s.).
Skattkammare, allmän beteckning på byggnad
el. rum, där dyrbarheter förvaras, i synnerhet
förvaringsrummet för en stats regalier, en rikare
kyrkas guld- och silverföremål etc. — I
Forn-grekland voro s. små tempelliknande byggnader,
som i stora religiösa centra uppfördes av olika
grekiska stater för bevarandet av votivgåvor;
somliga, t. ex. Gelas i Olympia, äro
konsthistoriskt viktiga. Om skattehusen i Delfi se d. o.,
sp. 557-
Skattkammarkansler, se Chancellor of the
Exchequer.
Skattkammar växel (eng. exchequer bill), av
staten utfärdad skuldförbindelse i växelform,
avsedd att under kortare tid förse statskassan
med likvida medel. S. har den fördelen, att räntan
i regel blir betydligt lägre än vid lån på längre
tid, enär endast tillfälligtvis ledigt kapital vanl.
kommer i fråga.
Skattkärr, samhälle i östra Fågelviks sn i
Värmland.
Skattläggning, kam., den förrättning,
varigenom ränta och mantal åsättas grundskatteskyldig
jord. En allmän s. verkställdes under Gustav
Vasa efter jordebokens uppläggande. I samband
med indelningsverket under Karl XI skedde en
ny s. av en mängd hemman, delvis förbunden
med förmedling. 1789 förklarades, att den i laga
ordning tillkomna s. på ett hemman skulle
oförändrad bestå för alltid. Genom grundskatternas
och indelningsverkets avskrivning har emellertid
s. förlorat betydelse.
Skattmansö, urspr. ön, gods i Vittinge sn,
Västmanlands län, 25 km n. om Enköping; 1,825
har, därav 275 åker. Tillhörde 1345 Niklis
Skat-man, kom på 1500-talet till släkten Båt, på
1600-talet till von Yxkull och har sedan ägts av
släkterna Stierneld, Reutercrona samt Toll, som
alltjämt innehar S.
Skattning, se Biskötsel, sp. 109.
Skattsedel, dets. som debetsedel (se d. o.).
Skattunge, förr kapellag, nu
kyrkobokföringsort i Orsa.
Skattungen, se Oreälven.
Skattungbyn, samhälle i Orsa kommun i
Dalarne.
Skatt vid källan, se Källskatt.
Skaugum [sköu’-] (förr Skougum), gods
i Akershus fylke i Norge, beläget c:a 25 km v.
om Oslo i en vacker trakt på sydsidan av
Skau-gumåsen. Gården, som är bekant från slutet av
1300-talet, har många gånger skiftat ägare.
Minister F. Wedel Jarlsberg, som 1909—29 ägde S.,
skänkte den till kronprins Olav, som alltjämt
bebor S. Sedan huvudbyggnaden 1930 nedbrunnit,
uppfördes den nuv. efter ritning av A.
Arne-berg. S. var under den tyska ockupationen av
Norge 1940—45 rikskommissarie J. Terbovens
residens. I en bunker där sprängde sig Terboven
i luften vid kapitulationen i maj sistn. år.
Skautrup [sgau’trop], Jens Peter Andreas,
dansk språkforskare (f. 1896), doc. vid Ärhus
univ. 1928, prof, i nordiska språk där 1934, univ:s
rektor 1953. Som språkforskare står S. i sin
mångsidiga produktion på bred historisk och
kulturhistorisk bas, vilket bäst kommer till synes
i hans värdefulla ”Det danske sporgs historie”
(hittills 3 bd, 1944—53). Flera av hans arbeten
behandla språkförhållanden i Jylland förr och nu.
Skavgräs, bot., se Fräkenväxter.
Skavlan, Einar Kielland, norsk journalist
och teaterkritiker (f. 1882). Han blev 1915
chefred. och teaterrecensent i vänstertidningen
Dagbladet, vilken ställning han senare innehaft med
ett avbrott 1928—29, då han var chef för
Na-tionaltheatret i Oslo. S. har utg. biogr. ”Knut
Hamsun” (1929) och ”Gunnar Heiberg” (1950).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
