Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogman, Carl David - Skogsaccis - Skogsavverkning - Skogsbeskattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389 Skogsaccis—Skogsbeskattning 390
Frankrike. S:s ovanliga arbetsförmåga och djupa
insikt i ekonomiska ting hade uppmärksammats
av Karl XIV Johan, som 1824 utnämnde honom
till statssekr. vid Handels- och finansexpeditionen,
en tjänst, som han sedan 1821 upprätthöll. Från
1838 var S. president i Kommerskollegium, där
hans rika erfarenhet och verklighetsbetonade syn
på de handelspolitiska frågorna kommo att
betyda mycket för utvecklingen av Sveriges
näringsliv. S. var en av de verksammaste
tillskyn-darna av 1834 års myntrealisation, men hans
försvar för det därmed förknippade förslaget om
utsträckt delaktighet för konungamakten i
banklagstiftningsfrågor föranledde åtal inför
riksrätt, som dock frikände S. Enahanda var
förhållandet vid 1840 års riksrätt. 1825 blev S. led.
av Vet.-akad. och 1847 led. av Sv. akad. S.
adlades 1826 och blev 1854 friherre. Bland hans
skrifter märkas ”Arkivet” (3 h., 1841—42;
hu-vudsakl. ekonomiska uppsatser) och ”Anteckningar
om rikets ständers bank och allmänna
lånerörelsen i Sverige” (2 bd, 1845—46). Ett stort antal
promemorior m. m. av S. förvaras i
Skogmans-ka samlingen i Riksarkivet.
Skogsaccis utgick enl. lag av 1909 och senare
författningar av 1912 och 1928 som en
kommunal skatt, beräknad på avverkat virkes
rotvärde. Enl. lag 26/7 1947 upphörde s. vid
utgången av 1948.
Skogsavverkning, åtgärder för fällning,
tillredande samt uttransport ur skogen och till
avsättningsort el. kommunikationsled av det till
skörd avsedda virket. Huggning och uttransport
ur skogen, ”körning”, sammanfattas ofta som
(skog s)d rivning.
S. äro i Sverige mycket betydande arbeten,
som spela en stor roll för folkförsörjningen. Enl.
1940 års folkräkning uppgick antalet arbetare,
som hade skogs- och flottningsarbete till
huvudnäring, till 92,000. S. försiggå av virkes- och
transporttekniska orsaker vanl. vintertid. Det
vinterhuggna virkets kvalitet är högre än det
sommarhuggnas, varför alla värdefullare
sortiment städse avverkas under vinterhalvåret. Blott
en del gallringsvirke och frodvuxen skog brukar
sommarhuggas bl. a. för att genom förlängd
tork-ningstid öka detta virkes flytbarhet vid
flott-ningen.
Med hänsyn till uttransporten ur skogen är i
Sverige av klimatiska skäl vintern den naturliga
avverkningstiden. Det är då, åtm. i landets n. och
mell. delar, möjligt att framföra virket till
avsättningsorterna el. kommunikationslederna på för
ändamålet särskilt anordnade vintervägar (b a
s-vägar). Då i dessa trakter vidaretransporten
till övervägande del sker genom flottning i det
nät av flottleder, som genomådrar skogslandet,
bli körvägarna för virket även i de avlägsnaste
skogsbygderna i allm. korta. I s. Sverige
nödvändiggöra bristen på flottleder och de stundom
snöfattiga vintrarna transportens förläggande till
mer omsorgsfullt iordningställda skogsvägar, på
vilka man under senare år i betydande
omfattning- börjat nyttja motorfordon. I det ordnade
skogsbruket föregås avverkningen städse av de
till huggning bestämda trädens stämpling efter
skogsvårdande principer. Vid denna stämpling
utmärkas även på lämpligt sätt s. k. körskiften,
d. v. s. de olika parceller av stämplingstrakten,
som böra bortsättas till varje särskild
ackords-tagare (körare). Före vinterns inträde
iordningställas basvägarna från avverkningstrakten till
flottled el. huvudväg, varvid motlut i möjligaste
mån undvikes. I glest bebyggda trakter uppföras
härbärgen (kojor) för arbetarna och stallar för
hästarna. Dessa härbärgen
(skogsförlägg-n i n g a r, tidigare kallade
skogshärbär-gen) skola enl. Skogsförläggningslagen 1951
uppfylla vissa stadgade minimikrav. Vid
säsongens början bortsättas inom det större
skogsbruket körskiftena till ackordstagare, varvid i
Norrland och Dalarne den hästägande köraren åt
skogsägaren åtar sig hela arbetet och sedan
anställer sina huggare. Prisberäkning vid
ackordssättningen i skilda orter sker efter olika
metoder, t. ex. per stycketal av olika sortiment,
per löpfot, per visst kubikmått el. efter både
stycketal och kubikmått (tvåprissystem).
I avverkningen ingå följ, arbetsmoment:
fällning, kvistning, stundom barkning samt
avmätning och kapning. Vid fällningen göres med yxa
ett inhugg vid stubbhöj d på den sida av stammen,
åt vilken trädet önskas fällt. Stammen avsågas
därefter från motsatt sida. Sågningen skedde
förr med stocksågar, som fördes av två man.
Numera arbeta arbetarna ensamma med s. k.
timmersvans. För barkningen, där sådan
ifråga-kommer, begagnas yxa el. helst barkspade. För
det fällda virkets hanterande användas lyftsax
och vändhake. Sedan trädet fällts och kvistats,
utföres den betydelsefulla apteringen el.
avmätningen (se d. o.).
Körningen består dels av 1 u n n i n g (el.
brossling), virkets hopsläpning till
lastplatserna vid basvägarna, dels av dess utkörning.
För utkörningen användas timmerkälkar av flera
typer. Vanligast är den urspr. värmländska
getdoningen. Som dragkraft användas hästar, men
även motortransport med lastbil el. traktortåg
förekommer. Sedan virket framkörts till
avlastningsplatsen, lägges det på lämpligt ställe, om
utrymme finns, på land, i annat fall på isen, i
varje fall på underlag för att underlätta mätning
och torkning. Därefter utföres tumningen,
d. v. s. virkets noggranna mätning, som numera
på de större vattendragen verkställes
kooperativt för samtliga virkesägare av särskilda
organisationer, tumningsföreningarna. Vid
tumningen märkes virket med ägarens speciella
märke.
Skogsbeskattning. Inkomst av skog vållar
skattetekniska svårigheter genom att den utfaller
med ojämna mellanrum. Under år, då avverkning
ej sker, har skogen ringa skattekraft. Vid
inkomstbeskattning av skog är huvudprincipen,
att blott den del av det avverkade el. å rot
sålda virket, vilket representerar tillväxt
under säljarens innehav och alltså ej utgör
ett uttag av det av honom förvärvade
skogs-kapitalet, skall beskattas. Vid försäljning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
