Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skothorn - Skotillverkning - Skotism - Skotom - Skotska tyger - Skotsk-gaeliska - Skotstek - Skott - Skottbyggnad - Skottdag - Skottebok - Skottertåget (skottetåget) - Skotterud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Skothorn—Skotterud
428
Skothorn, det hörn av ett segel, vari skotet
(se d. o.) är fäst.
Skotillverkning, se Skodon.
Skoti’sm, den åskådning, som utvecklades av
skolastikern Johannes Duns Scotus.
Skotom [skåtå’m], defekt el. lucka i
synfältet. S. kallas positivt el. negativt, allteftersom
patienten märker det el. ej. Blinda fläcken är
ett fysiologiskt negativt s., flimmerskotom är ex.
på ett positivt s.
Skotska tyger kallas allahanda tyger, särsk. i
ylle, men även i halvylle, siden, bomull o. a.
material, som ha mönster liknande dem i skotsk
höglandsdräkt, alltså mera komplicerade
rutmönster av bredare och smalare ränder i
många vanl. mörka och livliga färger.
Skotsk-gaeliska, se Gaeliska språket och
litteraturen.
Skotstek, se Knut, bild 7.
Skott. 1) (Bot.) S. består av en ogrenad
stamdel (s k o 11 a x e 1 n) och därpå sittande blad.
Axelns längdtillväxt förmedlas genom
celldelning i en i spetsen befintlig växtpunkt. Bladen
anläggas ytligt i form av utbuktningar
omedelbart nedanför denna. De tillväxa i början
snabbare än skottaxeln samt böja sig över
växtpunk-ten och skydda denna för torka, frost o. s. v. På
det unga s. (knoppen) sitta bladen el. bladanlagen
tätt hopade, men när s. sträcker sig (”knoppen
slår ut”), avlägsna de sig mer el. mindre långt
från varandra. Den del av axeln, som ligger
mellan två på varandra följ, blad, kallas
ledstycke el. mellanled (internodium), den, där
bladet utgår, led el. nod (nodus). I bladvecken
anläggas knoppar, som ge upphov till sidoskott
(grenar). Hos groddplantan kallas det ledstycke,
som ligger mellan roten och hjärtbladen (el.
hjärtbladet), hypokotyl, det, som ligger
omedelbart ovanför dem, epikotyl. I fuktig luft
el. vid riklig bevattning bli ledstyckena längre.
Även otillräcklig ljustillgång förorsakar
förlängning. Hos många växter, särskilt träd (t. ex. bok
och tall), finnas två slags s.: långskott,
långgrenar, med långa, och kortskott, kortgrenar,
dvärggrenar (brachyblast), med korta
ledstycken. I fråga om symmetrien skiljer man
mellan r a d i ä r a s., med runt om stående blad och
vanl. trind axel, och dorsiventrala s., med
olika rygg- och buksida och ej sällan tillplattad
axel. Dorsiventraliteten är i vissa fall betingad
av yttre faktorer (tyngdkraften, ensidig
belysning) och kan då experimentellt ändras; i andra
fall är den autonom och ej möjlig att ändra. För
trädens arkitektonik spela s:s
symmetriförhållan-den en stor roll. Ett s. med sina sidoskott
(grenar) av olika ordningar bildar ett
skottsystem (jfr Förgrening). — Dödas toppskottet hos
ett träd med monopodialt byggd stam (t. ex. gran
el. tall), växa en el. flera av de översta grenarna
i huvudstammens riktning och övertaga dess
funktioner : regeneration. För regeneration
kunna även tjänstgöra adventivknoppar på avhuggna
stammar (stubbskott hos t. ex. björk) el. på
rötter (rotskott hos t. ex. asp). Vid regeneration
hos ett avskuret skott framträder bipolaritet;
gre
nar utveckla sig vid el. nära toppändan, rötter
vid el. nära basändan, även om s. ställes upp
och ned. På ett snett ställt el. horisontellt
liggande s. gynnar tyngdkraften knoppbildning på
översidan (nära toppändan), rotbildning på
undersidan.
2) (Skpsb.) Vertikal skiljevägg i fartyg,
avsedd att förstärka fartygsskrovet och uppdela
fartyget i avdelningar och rum. S., som uppdelar
fartyget i större avdelningar, har till uppgift att
hålla fartyget flytande vid skada genom kollision
el. grundstötning. Sådana s. byggas av järn (stål)
och göras vattentäta; de förenas väl med
fartygssidor och däck och uppstagas att motstå det
vattentryck, för vilket de kunna utsättas. Av
dessa s., vilka anbringas i såväl lång- som
tvär-skeppsled, kallas det förligaste
kollisions-skott och det akterligaste akterpik skott.
S., begränsande maskin- och ångpannrum, kallas
maskin- och pannrumsskott.
3) (Text.) S. el. skyttling, inslag i väv.
4) (Vapentekn.) Förloppet, då ett skjutvapen
avfyras: även för en avfyring erforderliga
am-munitionseffekter. Jfr Eldgivning och Skjutning.
Skottbyggnad, bot. Man särskiljer med
hänsyn till skottbyggnaden huvudskott, sidoskott,
ad-ventivskott (se Adventiva), rotskott, kortskott,
långskott, vegetativa skott (assimilationsskott,
näringsskott), reproduktiva skott (blomma, se
Fort-plantningsskott) m. m., ävensom olika slag av
skottmetamorfoser (fyllokladier, klängen, tornar).
I regel är en dylik skottpolymorfi förbunden med
arbetsfördelning mellan skotten. Den normala
s. förändras i många fall genom inverkan av
vissa parasitsvampar och gallbildande
djurorganismer (häxkvastar). Vid andra fall av
missbildning härrör den ändrade s. av i växtens inre
grundade orsaker, ss. vid fasciation och
tvångs-torsion, och är då ärftlig. Hos parasiter är det
vegetativa skottet i allm. starkt reducerat, och
hos Rafflesia undertryckes det helt och utgöres
där endast av ett hyflikt förgrenat cellsystem.
Endast hos ett ringa antal växter utgör det
reproduktiva skottet (blomman) en direkt fortsättning
av huvudskottet. En dylik växt säges vara
hap-1 o k a u 1 i s k. Som di-, t r i- el. t e t r a k a
u-1 i s k etc. betecknar man en växt, vars sidoskott
av 1 :a—3:e ordningen avslutas med ett dylikt
reproduktivt skott. Det förhållande, som de olika
skotten inbördes på detta sätt förete, kallas
skottföljd el. generationsföljd.
Skottdag, se Kronologi, sp. 886.
Skottebok, debiteringslängd från 1400- och
1500-talen på skatt i Stockholm.
Skottertåget (s k o 11 e t å g e t), den marsch,
som en för svenska kronans räkning värvad
skotsk trupp på 300 man gjorde genom Norge
sommaren 1612. Truppen stod under befäl av
överstelöjtnant Alexander Ramsay och
överrumplades och nedgjordes så gott som fullständigt av
norska bönder natten mellan 19 och 20 aug. 1612,
då den skulle passera passet vid Kr ingen i
Gud-brandsdalen.
SkoTterud, vägknut och järnvägsstation i
Norge, 14 km n. v. om Charlottenberg. Vid s. upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
