Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skåne - Klimat - Växtvärld - Djurvärlden - Befolkning och bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Skåne
496
Temperatur och nederbörd.
Ort Medeltemp. för [-Årsnederbörd-] {+Årsneder- börd+} i mm
febr. juli
Falsterbo +o?j + 16% 442
Malmö O?2 + 16% 582
Lund 0?« + i6?< 616
Kristianstad .. —o?s + 16% 550
Båstad O°7 + 16% 766
el. c:a 170. Vintern varar normalt c:a 55 dagar
på sydkusten, 70—75 dagar i de inre och n.
delarna av S. I Malmöhus län är i normala fall
marken snötäckt under 40—50 dagar, i
kristianstadstrakten under 55—60 dagar och på åsarna
och i de n. delarna under 60—70 dagar.
Årsnederbörden är i Malmöhus län 604 mm och i
Kristianstads län 663 mm. Den är större i de
v. än i de ö. delarna och större på åsarna än på
slätten. Juli och aug. äro de regnrikaste mån.,
febr, och mars de torraste.
Växtvärld. Genom S. går, i övergången från
höglandet till slättbygderna, gränsen mellan
barrskogsregionen och den
mellaneuro-peiska lövskogsregionen. Helt inom
Kristianstads län går sydgränsen för
vildväxande gran, som invandrat norrifrån, genom båda
länen sydgränsen för vildväxande tall, som
invandrat från s. och undanträngts av bokskogen.
I sydvästra S. utgöres den icke planterade skogen
nästan h. o. h. av lövskog. Bokskogen är här om
vårarna synnerligen rik på örter men har på de
kargare markerna närmast höglandet en risigare
karaktär. Även förekomma relikter av ren ekskog
och lundartad lövblandskog med rik ört- och
gräsvegetation, ss. på ön Lybeck i Krageholmssjön och
i nationalparken Dalby-Söderskogen.
Strandäng finnes trots den intensiva betningen
synnerligen artrikt utvecklad på sydvästra S:s
kuster. På urbergsområdets magraste moränmarker
är ljungheden rikligt företrädd. Särskilt på
Söderåsens sydsluttningar ha de s. k.
fäladsmar-kerna givit upphov till den s. k. risbygden
(bild 5), ett mellanting mellan skogs- och
slättbygd, som alltmer övergår i ren jordbruksbygd.
De särskilt innanför östkusten förekommande
sandmarkerna ha en rikare vegetation än
annorstädes i Sverige med strandråg och marhalm
på de levande flygsandsdynerna, låga gräs, örter,
mossor och lavar därinnanför. Planterad skog
upptar här stora arealer. S:s flora är mycket
rik och räknar bl. a. ett 50-tal kärlväxter, som
ej äro funna i nordligare svenska landskap.
Djurvärlden karakteriseras dels av sydvästliga
former, ss. tornuggla, häger och stinkpadda, dels
av sydöstliga, ss. näktergal, blåkråka, dvärgtärna,
grönfläckig padda, ätlig groda, dels av till
provinsen väsentligen inskränkta former, ss.
kronhjort, stork, kärrsångare, trastsångare,
klockgroda, lökgroda och lövgroda. Av övriga
förekommande arter må nämnas dovhjort, iller, råka,
kornsparv, tofslärka, brun och blå kärrhök,
ängs-hök, rödspov, skärfläcka, grågås, knölsvan, kentsk
tärna, svarthalsad dopping, svarthakedopping.
Talrika vadare och simfåglar häcka på de utanför
Falsterbo belägna sandbankarna Måkläppen, på
Hallands Väderö samt vid Krankesjön och
Hammarsjön. Av vintergästerna bland fåglarna
märkas kungsörn, havsörn, sångsvan, sädgås, salskrak
och många dykänder. Den tyska haren har
numera nästan helt undanträngt den inhemska,
vildkaninen har vunnit en snabb spridning och blivit
ett besvärligt skadedjur, rådjuret har tilltagit i
antal och älgen spritt sig ända ned till sydkusten.
Orren har på gr. av ljungmarkernas uppodling
avtagit i antal; samtidigt har tjädern blivit
allmännare och den importerade fasanen blivit S:s
ojämförligt vanligaste hönsfågel. Havsfaunan är
vid öst- och sydkusten artfattig, i Öresund åter,
sär sk. på djupare vatten, mycket artrik, i det att
inom detta havsområde många saltvattensformer
ha sin av vattnets avtagande salthalt betingade
sydgräns.
Befolkning och bebyggelse. S. hade 1954
853,152 (Kristianstads län 259,669 och Malmöhus
län 593,483) inv. 1751 var folkmängden 195,498,
1800 258,737, 1850 442,711, 1870 537,999, 1900
628,470, 1920 728,477, 1940 778,432 och 1950
841,231. Folkökningen har varit stor och jämn
och utgjorde 1940—50 8°/o (hela riket ökade
io°/o). Mellan S:s båda län föreligger emellertid
en betydlig skillnad. I Kristianstads län
stagnerade näml, befolkningen efter 1880-talet och sjönk
med drygt 10,000 inv. fram till sekelskiftet,
beroende på emigrationen. Fr. o. m. 1949 har
folkmängden i detta län ånyo börjat stagnera på gr.
av stegrad utflyttning.
S. indelas enl. "Sveriges officiella statistik” i
slättbygd, mellanbygd och skogsbygd. 1950 hyste
slättbygden 73 °/o av befolkningen med
medeltätheten 153 inv. per km2, mellanbygden 14% med
62 inv. per km2 och skogsbygden 13 °/o med 27
inv. per km2. Medeltätheten för hela S. var 77
inv. per km2. Rena jordbruksbygder inom
slättområdena hysa 40—50 inv. per km2.
Under 1600-talet lågo 86,9 °/o av
landsbebyggel-sen i byar med 3 el. flera gårdar. Enskiftet och
laga skiftet under förra hälften av 1800-talet
sprängde byarna och spridde ut gårdarna över
åker och utmark, så att S:s nuv.
jordbruksbe-byggelse har huvudsaklig karaktär av
ensamgårdar. Av äldre agglomererad landsbebyggelse finns
nu bevarad endast kärnan i några fisklägen, ss.
Viken s. om Höganäs, Skillinge och Brantevik
s. om Simrishamn. Ett för S. karakteristiskt
inslag äro de talrika slotten (bild 21) och större
herrgårdarna i övergångsområdena mellan skog
och slätt, där förekomsten av bok- och ekollon
samt betesmarker gåvo upphov till lönande
svin-och nötkreatursavel.
Det moderna näringslivet har under det senaste
seklet givit upphov till ett stort antal nya
tätorter. 1950 bodde i S:s 281 tätorter (med minst
200 inv.) 71 % av befolkningen. 123 tätorter (med
minst 500 inv.) hyste 65 °/o av folkmängden.
Malmö är residensstad och landets 3:e stad efter
inv.-antal (201,939 inv. 1954). Hälsingborg (72,660
inv.) är en betydande handels-, sjöfarts- och
industristad. Lund (35,781 inv.) är provinsens
kulturcentrum. Landskrona är nu S:s 3 :e industristad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
