Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skånska ättikfabriken ab. - Skåpafors - Skåpbil, skåpvagn - Skåpsäng - Skårby - Skåre, Skåre läge - Skåre (jaktväsen) - Skäck - Skäckerfjällen - Skädda - Skäfthammar - Skägg - Skäggam el. lammgam - Skäggapa - Skäggenäs, Skägganäs - Skäggmes - Skäggsimpa el. bottenmus - Skäggsvamp - Skäggtömmar, skäggtrådar, muntrådar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Skåpafors—Skäggtömmar
514
tillverkar produkter på fenol- och karbamidbas
(varunamn ”Isolit”), inkl, lacker, hartser och
pressmassor, vidare akrylatplast och laminat samt
formgods av olika plaster. Antal anställda c:a
1,025, varav 730 industriarb.; aktiekapital 4 mkr.
Skåpafors, industrisamhälle i Lelångs
kommun (Laxarby sn), Älvsborgs län, strax ö. om
Bengtsfors köping; 515 inv. (1951). Driften vid
S. pappersbruk nedlades 1945.
Skåpbil, skåpvagn, heltäckt, lätt
varutransportbil, vars lastutrymme ofta är skilt från
förarplatsen och åtkomligt genom dörrar baktill.
Skåpsäng, en form av den i ett hörn
inbyggda förlåtsängen med ena gaveln utgörande ett
skåp (se bild 9 å pl. vid Bädd).
Skårby, sn i Malmöhus län, Ljunits hd, n. v.
om Ystad; 20,14 km2, 892 inv. (1954). Kuperad
slättbygd på Romeleåsens sluttningar. 1,693 har
åker. Den gamla sockenkyrkan (kor och långhus
från noo-talet) restaur. 1934. Ingår i Balkåkra,
Snårestads och S. pastorat i Lunds stift, Ljunits
och Herrestads kontrakt. Tillhör storkommunen
Lj unit.
Skåre, Skåre läge, fiskläge i Maglarps sn
på Skånes sydkust.
Skåre, jaktv., skyddsskärm, bakom vilken
jägaren döljer sig, särskilt vid jakt på sjöfågel
med vättar.
Skäck (ty. Schecke), häst, vars grundfärg är
sammansatt av vita och färgade täckhår med de
olikfärgade håren sammanförda till större el.
mindre fält el. fläckar. S. kallas alltefter färgen
brunskäck, svartskäck el. gulskäck.
Tigerskäck anger, att fläckarna äro små,
ung. handstora, täml. likformigt spridda.
Skäckerfjällen i Jämtland, n. v. om Kallsjön,
omfatta bl. a. Anjeskutan (1,199 m ö. h.),
Manshögarna (1,190 m), Sockertoppen (1,195 m)>
Sandfjället el. Steuker (1,229 m) och
Lågsjösku-tan el. Skel ta 1,189 m). På norska sidan
fortsätta Skjækerfjellene med Skjækerhatten
(1,137 m) och Skjækerstötene (1,122 m). Vid S.
ligger turistorten Kolåsen.
Skädda. 1) (Skpsb.) Plåt el. ram, som på
vissa enpropellerfartyg nedtill förenar ror- och
propellerstäven samt utgör skydd för propellern mot
grundberöring. — Roderskädda el.
roderok på roddbåtar och kanoter, försett med
styrlinor el. styrstänger.
2) (Sjöv.) Se Logg.
3) (Zool.) Namn på vissa arter av
flundre-f iskar.
Skäfthammar, sn i Uppsala län, Olands hd,
s. v. om östhammar; 43,42 km2, 1,297 inv. (1954).
Skogs- och mossmarker med bygd vid Olandsån.
659 har åker. Befolkningen bor huvudsaki. i
Gimo (se d. o.) f. d. brukssamhälle. Kyrkan trol.
från 1400-talet. Ingår i Hökhuvuds och S:s
pastorat i Ärkestiftet, Olands och Frösåkers
kontrakt. Tillhör storkömmunen Oland.
Skägg. 1) (Anat.) Hårbeklädnad på kinder,
läppar och haka hos människan.
2) (Zool.) Förlängda hår under hakan av
vissa däggdj ur (bockskägg); även gälarna hos ett
ostron.
NF XIX — 17
Skäggam.
3) (Tekn.) Det överskott av material, som
tränger ut mellan sänkena vid smidning i sänke
och bildar en valk el. grad runt om
arbetsstyc-ket. S. avskäres genom att arbetsstycket i
samma läge som vid smidningen pressas genom ett
särskilt sänke med en öppning av samma form
som det smidda föremålets kontur längs
skäggranden. Denna operation benämnes
skägg-ning.
Skäggam el. 1 a m m g a m, Gypae’tus
barbä-tus, tillhör dagrovfåglarna, blir över 1 m lång
och är ovan svart, under rostgul. Den lever av
såväl as som
rov. S.
förekommer från
Atlasbergen i v.
över s.
Europas bergskedjor
till Tibet i ö.,
även i Afrika,
men är t. ex. i
Schweiz, nu
utrotad.
Skäggapa,
Ve’tulus silènus,
babianerna
närstående art av
de
markattlik-nande aporna
med yvigt, hela
ansiktet
inramande skägg.
Den täta
pälsen är ovan
och på sidorna
glänsande svart,
under brungrå.
Kroppslängd
omkr. 90 cm, vartill kommer den 30—40 cm
långa, tofsförsedda svansen. S. är hemmahörande
på Malabarkusten, där den lever flockvis i de
täta skogarna.
Skäggenäs, Skägganäs, halvö på
Kalmar-sundskusten av Småland, Ryssby sn, n. om
Kalmar. sträcker sig över Kalmarsunds halva bredd
mitt emot St. Rör på Öland. På Revsudden,
ligger S. lots- och fyrplats.
Skäggmes, Panürus bia’rmicus, i s. och v.
Europa förekommande mesfågel, ovan askgrå
och ljusröd, under vit, med en svart,
skägglik-nande strimma längs vardera kinden. Den lever
i sumpmarker bland vass och hålles stundom
som burfågel.
Skäggsimpa el. b o 11 e n m u s, Agönus
ca-taphra’ctus, en 20 cm lång bottenfisk, tillhör
fam. pansarsimpor. Kroppen är klädd av kölade
benplåtar, ovan gråbrun, med några mörka
tvärband, under ljusbrun. I Sverige finnes s. längs
västkusten och går även in i s. Östersjön.
Skäggsvamp (sycosis, sykosis), med.,
populär benämning på av vissa svamparter (Herpes
tonsurans) orsakad smittsam sjukdom i
hårsäckarna, som framför allt sprides vid rakning.
Behandling: antiseptiska salvor, röntgenbestrålning.
Skäggtömmar, skäggtrådar, muntrådar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
