Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skärmbildsundersökning - Skärmblad, blomskärm, brakté - Skärmfjäll - Skärmverkan hos järn - Skärmytsling - Skärning - Skärpning - Skärrfåglar - Skärseld - Skärsnäppa - Skärstad - Skärstenssmältning - Skärsätra - Skärtorsdag - Skärv - Skärva - Skärvfrö - Skävor - Sköl - Sköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
Skärmblad—Sköld
522
Skärmbildsundersökning.
andra betydelsefulla förändringar inom lungor
och hjärta. Genom denna förhållandevis enkla
undersökningsmetod kan man således vid
massundersökningar upptäcka allvarliga sjukdomar
inom lungor och hjärta hos subjektivt friska
personer.
Skärmblad, blomskärm, brakté, bot.,
högblad, som tjänstgör som stödjeblad för
blomma. — Stundom nyttjas termen även för andra
högblad i blommans närhet.
Skärmfjäll, bot., se Fjäll 3).
Skärmverkan hos järn. Till följd av den
höga permeabiliteten hos mjukt järn komma de
magnetiska kraftlinjerna vid en ring el. cylinder
av ett sådant ämne att nästan uteslutande löpa
inne i järnet. Utifrån kommande magnetiska
krafter utöva därför ingen nämnvärd verkan
inuti en sådan ring, som därför nyttjas i känsliga
galvanometrar.
Skärmytsling, mindre strid.
Skärning, mat., se Sektion.
Skärpning. 1) Vid försöksarbete på
malmfyndigheter för undersökning av malmens utgående i
dagen förekommande sprängningsarbete. — 2)
Den vid s. 1) uppkomna fördjupningen i
berggrunden.
Skärrfåglar, Strisöres, i den äldre
fågelsystematiken en ordning, omfattande bl. a. fam.
kolibrifåglar, tornsvalor, blåkråkor, kungsfiskare
och härfåglar. Dessa ingå numera i ordn.
blå-kråkartade fåglar, Coraciiformes.
Skärseld, reningseld (lat. ignis purgatörius),
enl. den rom.-kat. kyrkans lära uppehållsorten för
de döda, som visserligen ha undfått förlåtelse
för den eviga skulden men som behöva dels en
fortsatt luttring genom lidande, dels de ännu
levandes hjälp genom dessas förböner, fasta,
sjä-lamässor m. m. Den grekisk-ortodoxa kyrkan,
Luther och de reformerta kyrkorna avvisa läran
om s. — Litt.: B. Bartmann, ”Das Fegfeuer”
(1929).
Skärsnäppa, zool., se Småsnäppsläktet.
Skärstad, sn i Jönköpings län, Vista hd, på
ö. stranden av Vättern; 95,2a km2, 2,010 inv.
(1954). Omfattar Landsjöns bördiga dal och
omgivande skogsplatåer (intill 343 m ö. h.), som
brant höja sig över Vättern; därinvid
utsikts-berget Vistakulle. 2,503 har åker. Egendomar:
Lyckås och Drättinge. Nuv. kyrkan byggd 1819.
Pastorat i Växjö stift, Vista kontrakt. Utgör
tills, m. ölmstad storkommunen Skärstad;
143,09 km2, 3,199 inv. (1954); i Tveta, Vista och
Mo domsaga.
Skärstenssmältning, metall., se Koppar.
Skärsätra, del av Lidingö.
Skärtorsdag (sedan medeltiden di’es viridium),
torsdagen före påsk. Det sv. namnet
”reningsdagen” återger ordets innebörd. S. blev tillika en
minnesdag för nattvardens instiftande.
Skärv, sn i Skaraborgs län, Valle hd, ö. om
Skara, nära Billingen och n. om Hornborgasjön;
21,29 km2, 552 inv. (1954). I ö. sjörik grus- och
sandåsbygd, därinvid f. d. exercisplatsen Axevalla
hed, i v. skogs- och jordbruksbygd. 562 har åker.
I S. ligger länets sanatorium, St. Ekeberg.
Kyrkan om- och tillbyggd 1787—88. Ingår i N.
Vings, Stenums, S:s och Skånings-Åsaka pastorat
i Skara stift, Domprosteriet. Tillhör
storkommunen Valle.
Skärva, egendom i Nättraby sn, Blekinge, vid
Danmarksfjorden n. om Karlskrona; 260 har,
därav 80 åker. Den intressanta huvudbyggnaden,
sammansatt i H-form av låga envåningslängor,
är uppf. av amiralen F. H. af Chapman. Tillhör
numera ätten Wachtmeister.
Skärvfrö, bot., se Penninggräs.
Skävor, se Linberedning.
Sköl, gruvgeologisk term, avseende en
tvådimensionell företeelse i berggrunden, näml, ett
plan el. en tunn skiva; kan även gälla en relativt
tjock skiva, om denna består av fjälliga
mineral el. är tunnskivig. Viktigaste slag: sprickor
el. ”släppskölar” samt ”gränsskölar” av glimmer,
klorit el. talk såsom gränsbildningar mellan olika
element i berggrunden, särskilt mellan malm och
sidosten.
Sköld. 1) Ett till skydd mot fiendens
angreppsvapen brukat skyddsvapen, som i allm. bars på
v. arm el. hand i på innersidan anbragta
bärremmar el. handtag. — Om s. i någon form var känd
under stenåldern, har man använt trä och
djurhud som under brons- och järnåldern. Därjämte
kom brons i bruk under bronsåldern. Linder
järnåldern försågos träsköldarna med mittbuckla
(s. k. sköldbuckla), kantbeslag och
sköldhand-tagsbeslag av brons el. järn. I Skandinavien,
Tyskland och på Brittiska öarna användes under
den yngre bronsåldern runda ornerade
bronssköldar, de flesta säkerligen tillverkade i n. Italien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
