- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 19. Selenga - Stening /
531-532

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköldpaddsoppa, Äkta - Sköldungarna - Sköldvall - Sköllersta - Sköllersta härad - Skölp - Skölvene - Skön - Skönberga (Skinberga) - Sköndal - Skönhetsrådet - Skönlitteratur - Skönsberg - Skönsmon - Skönvik - Skönviks ab. - Skörbjugg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

531

Sköldungarna—Skörbjugg

532

sköldpadda och tillsatt med stark buljong på höns,
kalv och skinka; den smaksättes med lök,
selleri, persilja, peppar, mej ram, timjan, basilikört,
arrowrot, körvel, cayenne, madeira, vitt vin och
citron. Falsk s. är lagad på kalvhuvud och
liksom den äkta en kraftig, starkt kryddad
köttsoppa.

Sköldungarna, se Skjoldungarna.

Sköldvall, i huvudgraven vid äldre
befästningar anlagd vall till skydd för murarna.
Utsträcktes s. endast till vissa linjer, t. ex.
bastionsfaserna, benämndes den c o u v r e-f a c e, om den blott
användes för inf., och c o n t r e-g a r d e, om den
även var avsedd för art. Enveloppe sträckte
sig framför en el. flera hela befästningsfronter.

Sköllersta, sn i Närke, Örebro län, Sköllersta
hd, 103,75 km2, 3,082 inv. (1954). Sträcker sig
från Kvismare kanal på Närkesslätten mot s.
upp i skogs- och bergsbygden kring Pålsboda.
4,108 har åker. Egendomar: Norrtorp m. fl.; vid
Kävesta folkhögskola. Stationssamhället
Sköllersta har tills, m. Kävesta 513 inv. (1951).
Bygdeborgar m. fl. fornlämningar (se bild 11 å
pl. vid Närke). Kyrkan, den största i Närke från
medeltiden, påbörjades omkr. 1270. Pastorat i
Strängnäs stift, Askers kontr. Utgör tills, m.
Svennevad och Bo storkommunen Sköllersta;
410,48 km2, 5,305 inv. (1954); i östernärkes
domsaga.

Sköllersta härad i Örebro län sträcker sig i
ett smalt bälte mellan Örebro och
östgötagrän-sen; socknar: Norrbyås, Gällersta, Ekeby,
Sköllersta, Svennevad och Bo. S. ingår i östernärkes
domsaga och Örebro fögderi.

Skölp, eggverktyg med kupig klinga för
träslöjd (urholkning av träskedar o. dyl.).

Skölvene, sn i Älvsborgs län, Gäsene hd, s. ö.
om Herrljunga, i Svältornas numera
skogplan-terade bygder; 21,os km2, 265 inv. (1954). 465
har åker. Kyrkan av sten är från 1843. Ingår i
S., N. Säms, Hovs och Källunga pastorat i Skara
stift, Ås kontrakt. Tillhör storkommunen Gäsene.

Skön, köping i Medelpads ö. domsaga i
Väs-ternorrlands län och pastorat i Sundsvalls
kontrakt av Härnösands stift, närmast n. och ö. om
Sundsvall; 41,03 km2, 11,733 inv. (1954). S.
ligger på den skogrika och kuperade kusten utmed
Alnösundet. 1944 utgjorde åkem 24% och
skogsmarken 50 »/o av den dåv. kommunens areal, 47,30
km2. Sedan det 1884 upprättade
municipalsamhäl-let Skönsmon (med Kubikenborg), utgörande
Skönsmons förs. (3,612 inv.), 1948 införlivats
med Sundsvall, blev den övriga kommunen
köping, varvid municipalsamhällena Gångviken
(726 inv.) och Skönsberg (4,799 inv., båda
upprättade 1894) upphörde. Gångviken ligger vid
kusten norrut, medan Skönsberg är n. ö. förort till
staden. Andra tätorter på kusten äro T u n a d a 1
(608 inv. 1951), Johannedal (873 inv.) och
Skön vik med Sund (1,766 inv.); Skönvik
ligger vid Ostkustbanan. Lastageplatser äro
Ortviken, Tunadal, Skönvik, Sund och Johannedal;
ishinder råder vanl. från början av jan. till
slutet av april. 16 industriföretag sysselsatte 1950
1,476 arb. I Johannedal finnas sågverk och hyv-

leri, trähus- och wallboardfabriker, tillhörande
Ankarsviks ab., i Ortviken pappersbruk,
sulfit-och sulfitspritfabrik, tillhörande Skönviks ab.,
som även äger sågverk i Tunadal.
Sund-Skön-viks verkstäder (plåtmanufaktur- och mekanisk
verkstad) arrenderas av Sunds ab.; den första
ångsågen i kommunen byggdes 1848. Nuv.
kyrkan uppf. 1850. S. har enhetsskola.

Skönberga, (förr Skinberga), sn i
Östergötlands län, Hammarkinds hd, närmast ö. om
Söderköping; 55,40 km2, 918 inv. (1954).
Slättbygd med talrika bergkullar. 2,062 har åker.
Egendomar: Bolltorp, Viggeby, Bresäter och
Skälboö. Kyrkan härstammar från slutet av
noo-talet. Ingår i Söderköpings och S. pastorat
i Linköpings stift, Hammarkinds kontrakt samt i
Söderköpings stads kommun.

Sköndäl, egendom i Stockholm, se Stora
Sköndal.

Skönhetsrådet, institution, inrättad av
Stockholms stadsfullmäktige 1918 för att tjänstgöra
som rådgivare i frågor, som beröra stadens
offentliga konstverk, kulturminnesmärken,
konstnärligt el. kulturhistoriskt värdefulla stadsbilder
el. stadens och dess omgivningars övriga
skönhets- och naturvärden.

Skönlitteratur, vitterhet; diktkonst på vers
och prosa.

Skönsberg, municipalsamhälle, uppgick 1948 i
Sköns köping.

Skönsmon, församling i Sundsvall, 1948
inkorporerad från Sköns kommun.

Skönvik, del av Sköns köping.

Skönviks ab., Sundsvall, grundat 1861, driver
sågverk i Tunadal, hyvleri i Skönvik,
trämasse-fabrik och pappersbruk i Matfors samt
sulfit-och sulfitspritfabrik jämte pappersbruk i
Ortviken, samtliga i Västernorrlands län. S.
producerar c:a 33,000 kW elektrisk kraft, som delvis
säljes, samt idkar skogsbruk. Det är sedan 1951
fusionerat med sitt f. d. dotterbolag, Lockne
nya sågverks ab. Antal industriarbetare c:a 1,000;
aktiekapital 19,8 mkr. S. äges av Svenska
cellu-losa-ab.

Skörbjugg (lat. scorbütus), en avitaminos,
som uppträder bland personer, vilka längre tid
saknat föda, innehållande C-vitamin, särskilt
färska grönsaker. Numera förekommer den mest
sporadiskt. S. börjar med allmänt illamående,
huvudvärk, svaghetskänsla och smärtor. Sedan
uppträda typiska symtom: blödningar i
tandköttet, nud och slemhinnor, i musklerna och särskilt
i senhinnorna omkring lederna. Blödningarna
åtföljas av starka smärtor i och omkring lederna
vid minsta försök till rörelse och göra den sjuke
ofta alldeles hjälplös. En allmän matthet,
blodbrist och till och med s. k. kakexi (utmärgling)
bli följden härav. S. är till sitt förlopp alltid
långvarig (månader). Förstadier till s. kunna
numera stundom fastställas genom påvisning av
en skörhet i kapillarväggarna, som kan fås att
gå tillbaka vid lämplig behandling. S. förebygges
genom dietens övervakande med hänsyn till
C-vitaminet. Vid utbruten s. ger man rikligt med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffs/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free