Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skördemaskiner - Skördemånad - Skördetröska - Skörl - Skörlevnad - Skörstorp - Skötar - Skövde (stad) - Skövde (socknar) - Skövde—Axvalls järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535 Skördemånad-
terad i långa armar framtill på traktorn och kan
dels köras ung. som en skjuträfsa, varvid den
fylles, dels lyftas, vanl. på hydraulisk väg,
förflyttas med traktorn och tippas, så att den
tömmes. En annan typ av lastare kopplas bakom
en vagn, som köres gränsle över den sträng, som
skall lastas. I st. f. att lasta hö och halm löst
använder man, särsk. för halm, en s. k. p i c k
uppres s. Detta är en på hjul monterad halmpress,
framtill försedd med en uppsamlingsanordning
(pickup), som samlar upp halmen och för in den
i pressen, där den pressas till hårda buntar, som
automatiskt bindas och pressas vidare upp på en
bakom kopplad vagn. För hopsamling av
grönfoder till ensilering, någon gång även halm efter
skördetröska, användes ibland p i c k u p-h ack
(foderhack). Denna har liksom
pickuppressen en uppsamlingsanordning, men det
uppsamlade materialet skäres i en hackelsemaskin
och blåses av en fläkt upp i en bakom maskinen
kopplad vagn.
Skördemånad, augusti månad.
Skördetröska, se Skördemaskiner.
Skörl, mörk turmalin.
Skörlevnad, otuktigt levnadssätt.
Skörstorp, sn i Skaraborgs län, Vartofta hd,
inom Falbygden, s. ö. om Falköping och s. om
Gerumsberget; 10,95 km2, 211 inv. (1954). 720
har åker; skog saknas. Egendom: Orreholmen
(statens). Kyrkan, den enda ännu i bruk varande
rundkyrkan i Västergötland, är uppf. under
1100-talets senare hälft. Kor, gravkor på sydsidan av
detta och vapenhus äro från 1600-talet. Hårt
restaurerad 1899. Ingår i Dimbo, Ottravads,
Hångs-dala, S:s och ö. Gerums pastorat i Skara stift,
Vartofta kontrakt. Tillhör storkommunen Dimbo.
Skötar, vanlig benämning på nät (se
Fiskredskap), avsedda för strömmingsfiske men ibland
även för fångst av vassbuk el. siklöja. På
Gotland kallas dock allmänt s. strömmingsgarn. S :s
storlek växlar betydligt. Med hänsyn till
användningssättet indelas s. i driv-s., sätt-s. och
svajande s.
Skövde, stad i Skaraborgs län, Västergötland,
på nedersta delen av Billingens ö. sluttning och
mittför den ö.—v. sänka, som delar detta berg
i en n. och en s. del; 40,48 km2, 20,967 inv. (1955).
Sedan Vi 1952 utgör S. tills, m. öm, Våmb
och Ryd en kommun med en areal av 76,88 km2
(stadsplanerat område 4,2 km2).
S. var urspr. en hednisk kultplats, som under
medeltiden blev en vallfartsort, då legenden om
S:ta Helena (Helena av Skövde) knöts till S:s
från noo-talet härstammande kyrka och en källa
vid S. Vallfärderna till S. på S:ta Helenas dag,
31/t, gåvo upphov till en marknad, Elinsmässan,
som fanns kvar in på 1800-talet. Som stad
näm-nes S. f. ggn 1413. S. nedbrändes flera gånger av
danskarna, och under vasatiden planerade man att
beröva staden dess privilegier, men dessa
förnyades och utvidgades 1613 av hertig Johan av
Östergötland, i vars hertigdöme S. ingick.
Framdragandet av V. stambanan (1859) bildade epok
i S:s historia. Sedan dess har S. utvecklats till
Skaraborgs läns största stad. 1876 öppnades stats-
■Skövde—Axvalls järnväg 536
banelinjen Skövde—Karlsborg, 1904 den
smalspåriga järnvägen Skövde—Axvall.
Trots att S. har medeltida anor, är det ur
bebyggelsesynpunkt en helt och hållet modern stad.
1759 härjades staden av en mycket svår eldsvåda.
Från tiden före denna eldsvåda återstår endast
en byggnad vid Kyrkogatan, den s. k. Peter
He-lénsstugan (nu hembygdsgård). Kyrkan har
ombyggts upprepade gånger. I sin nuv. gestalt
uppfördes den (av sand- och kalksten i gotik) 1888.
Av den gamla uoo-talskyrkan återstår endast en
vacker portal på den nuv. kyrkans n. sida. På
ö. sidan av stadens centrum, Hertig Johans torg,
ligga rådhuset (från 1770-talet, restaur. 1853),
där ett nytt hembygdsmuseum, invigt 1946, nu
inrymmes, och kanslihuset (1917). På torget
invigdes 1950 I. Johnssons fontän ”Livets brunn”
och i Kyrkparken strax intill en annan
monumentalskulptur, ”Gyllen” (av H. Johansson). Vid
torget ligger även kommunalhuset (1933—34).
Lärov. fick 1930 ny byggnad; i det gamla lärov.
inrymmas nu stadsbibl. och konsthall. Den
regelbundna stadsplan, som finnes i de centrala delarna,
fick S. efter branden 1759. I de yttre stadsdelarna
har under senaste årtionden ny bebyggelse vuxit
fram, t. ex. på det s. k. ”Västra fältet” och i
Eriksdal. Ö. om järnvägen och stadens centrum
ligger den stora naturparken Boulognerskogen
med restaurang och friluftsbad (i en konstgjord
sjö). Strax intill ligger det nya
Garnisonssjukhuset (1944). S. är en av Sveriges största militära
förläggningsorter. Till staden äro näml, förlagda
Göta trängreg. (sedan 1905), Livreg:s husarer
(1905) och Skaraborgs reg. (1913), ombildat till
det nuv. pansarreg. (P 4). 1944 fick S. ett
de-tachement av S 1. S. är dessutom säte för 3:e
militärområdets stab och staben för Skövde
försvarsområde (Fo 35). 1950 hade S. 47 industriella
anläggningar med sammanlagt 2,509 arb. De
största industriföretagen äro
(Volvo-)Pentaver-ken, som 1951 utvidgades med ett betydande
nybygge (gjuteri), Skövde gasbetong ab. (gr. på
1870-talet; c:a 125 arb.), ab. Gullhögens bruks
cementfabrik (se Våmb) och ab. Rockwool
(iso-leringsmaterialfabrik, gr. 1937; c:a 100 arb.); ab.
Libokonfektion (Borås) har en fabrik i S., likaså
ab. Melka (Mölnlycke). I S. ligger Skaraborgs
enskilda banks huvudkontor. S. har högre allm.
lärov., kommunal flickskola och praktisk skola,
garnisonssjukhus och sjukhem (Skaraborgs läns).
I S. utges Skaraborgs läns annonsblad (3 ggr i
veckan), Skaraborgstidn. (3 ggr i veckan) och
Västgötakorrespondenten (3 ggr i veckan). —
Sedan 1938 lyder S. under landsrätt, Skövde
tingslag, Skövde domsaga. Jämte öm, Ryd,
Hagelberg, N. Kyrketorp och Våmb bildar S. ett
pastorat i Billings kontrakt, Skara stift. — Litt.: E.
Uggla, ”S.” (i ”Sveriges städer”, 4, 1921); J.
W. Billqvist, ”Minnesskrift med anl. av
stadsfullmäktigeinstitutionens i S. 75-åriga tillvaro”
(1938); I. O. Fridell, ”S. i äldre tider” (1940).
Skövde, socknar i Älvsborgs län, se
Ale-Skövde och Kullings-Skövde.
Skövde—Axvalls järnväg, se Lidköping—
Skövde och Stenstorps järnväg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
