Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sniglar - Snilj - Snille - Snille och smak - Snip - Snipa - Snitsel - Snitseljakt - Snittblommor - Snofru - Snogeholm - Snogeröd - Snoilsky, ätt - Snoilsky, Carl - Snokar, äkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
Snilj—Snokar
616
den stora, svarta skogssnigeln, Arton
empiricorum.
Snilj (av fr. chenille, lövmask), flossade
trådar av ull el. silke, runda, platta el. ensidiga,
vävda för hand el. mekaniskt. S. väves först med
varptrådsgrupper på något avstånd från varandra,
varvid inslaget bildar flossan, som sedan klipps
upp mellan varptrådarna. Med s. kan man väva
schalar, mattor m. m. och brodera.
Snille (fornn. snille, förstånd; list), den högsta
graden av andlig begåvning; människa, som äger
sådan. S. brukar skiljas från talang
därigenom, att det skulle innebära förmåga av
originalitet och nyskapande. — Litt.: A. Herrlin,
”Snille och själssjukdom” (1903); B. Gadelius,
”Skapande fantasi och sjuka skalder” (1927);
E. Kretschmer, ”Geniale Menschen (1929; sv.
övers. 1930).
Snille och smak, Sv. akad:s valspråk.
Snip, veter., dets. som rots.
Snipa, en liten, lätt och låg roddbåt med
spetsiga ändar. Av s., som även är avsedd för
segling, äro de allmännast förekommande
typerna: den norska, som i Norge kallas skjegte
el. snekke, Gotlandssnipan, N o r r 1
ands-snipan och Vättersnipan.
Snitsel (ty. Schnitzel, bit). 1) (Kokk.) Ett
stycke stekt kalvkött av innanlår, garnerat t. ex.
med en citronskiva, ansj ovis och kapris (w i
e-nerschnitzel).
2) (Tekn.) Betsnitsel, se
Sockertillverkning.
Snitseljakt. 1) Se Jaktridning.
2) Lek, varvid 1 el. flera deltagare (”rävarna”)
förföljas (ev. infångas) av de övriga
(”hundarna”). Rävarna, som markera sin löpning med
pappersremsor (”snitsel”) el. dyl., erhålla ett
försprång på 5—10 min.
Snittblommor, se Blomsterodling.
Snofru, egyptisk konung (omkr. 2600 f. Kr.),
4:e dynastiens kraftfulle grundläggare och
Cheops’ fader.
Snogeholm, gods i Sövde sn, Malmöhus län,
vid Snogeholmssjön, 17 km n. v. om Ystad; 794
har av samtliga ägoslag. S:s slott ombyggdes
1868 i fransk stil. S. tillhörde på 1500- och
1600-talen släkterna Brahe, Marsvin, Thott och
Bille, på 1700-talet Billensköld och von Löwen,
på 1800-talet Piper. Slottet frånsåldes 1936.
Snogeröd, storkommun i Malmöhus län, Frosta
och Eslövs domsaga, bestående av socknarna
Hurva, Gudmuntorp och Bosjökloster; 103,87 km2,
2,859 inv. (i954)-
Snoilsky [snå’jlski], ätt av sloveniskt
ursprung, härstammande från Krain, adlad 1651,
grevlig 1771, utdog på manssidan 1903 med en
son till Carl S.
Carl Johan Gustaf S., greve, skald (1841—
1903). Han blev student i Uppsala 1860, tog
kansliexamen 1864, utgav under märket Sven
Tröst 1861 ”Smådikter” och 1862 ”Orchidéer”,
for s. å. till Italien, 1865 till Spanien och, som
attaché vid legationen, till Paris, hemkom 1866
och blev andre sekreterare i Utrikesdep., där han
1878 befordrades till
kansliråd. 1869
utkom-mo ”Dikter” och 1871
”Sonnetter”. 1879 tog
han avsked, upplöste
sitt äktenskap och for
utomlands. 1880 gifte
han om sig, med
grevinnan Ebba Piper,
och bosatte sig s. å. i
Florens och 1882 i
Dresden. 1881, 1883
och 1887 utgav han
nya samlingar
”Dikter”, utnämndes 1890
till överbibliotekarie vid Kungl. bibi, och flyttade
till Stockholm. Femte saml. ”Dikter” kom 1897.
Led. av Sv. akad. 1876, fil. hedersdr i Uppsala
1893. — ”Samlade dikter” i 5 bd 1903—04 (med
övers, från Goethe m. fl.), ”Minnesteckningar och
andra uppsatser” 1904 och ”Eko” 1928.
Redan i de första, osjälvständiga
diktsamlingarna visade S. ett mer vibrerande känsloliv än
sina jämnåriga. Mest framträda hans erotiska och
politiska dikter. Han invaldes i Namnlösa
sällskapet 1861; liksom kamraterna hyllade han
liberala åskådningar och skrev aktuella politiska
dikter, vari han sökte väcka folkstämningen för
Polens frihetskamp 1863 och för Danmark 1864.
Politiska stämningar, främst förhoppningar om
Italiens frigörelse och enande, inrymmas även i
S:s dikter från vistelsen där, men framför allt
vittna de om en sorglöst omedelbar, rikt
strömmande inspiration, om också uttryck av
hemlängtan och vemod förnimmas. Sonetterna, pregnanta
och poängterade, tolkade dels hans uppfattning
av tidshändelserna: sorg över Frankrikes
nederlag 1870—71, förfäran över kommunardupproret,
oro för Sveriges framtid, dels han personliga
missmod. Äktenskapet och ämbetsgöromålen
förstämde S. och hotade att kväva hans skaparlust
i bitter resignation. Den nya blomstringsperioden,
framkallad av hans kärlekslycka och det
starkare oberoendet av konventionella hänsyn,
kännetecknas av innerligare värme, fördjupad
själslighet, och dess konstnärliga princip är
karakteristik och symbol. Ett stort antal av S:s dikter
är reseintryck. Redan 1880 började S. i
landsflykten cykeln ”Svenska bilder”, ägnad motiv ur
Sveriges hävder från Gustav Vasa t. 0. m. Esaias
Tegnér, med djup inlevnad och omfattande
nyansering. Både hans demokratiska åskådning och
rent personliga känslolägen ingingo som
väsentliga element i dessa dikter. En stor del av S:s
senare diktning är ägnad sociala ämnen och
tidsproblem. — S. var en av den svenska poesiens
främsta gestaltare och konstnärer; hans rika,
lättrörliga sensibilitet fick uttryck i en form av
åskådlig, suggestiv konkretion. — Se monogr. av
K. Warburg (1905); F. Böök, ”Från åttiotalet”
(1926); H. Olsson, ”Den unge S.” (1941).
Snokar, äkta s., Colubrinae, underfam. av
ormfam. Colubridae. S. ha smärt kropp, litet
huvud, i en smal spets utlöpande stjärt. De sakna
giftkörtlar och leva av kräldjur, fiskar o. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
