Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solen - Solen (musselsläkte) - Solenn - Solenoid - Solent, The - Solera - Solfacklor - Solfatara - Solfège - Solfeggio - Solferino - Solfjäderspalm - Solfjädrar - Solfläckar - Solförmörkelse - Solgen - Solglasögon - Solgård - Solhem - Solhems sjukhus - Solhjul - Solicitor - Solicitor-General - Solid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Solen—Solid
688
som soleruptioner taga sin början. De senare äro
alltså åtföljda av mycket stark
ultraviolettstrålning. Att radiotrafiken därvid störes, beror på
att strålningen ger upphov till jonisation i lägre
skikt av jordatmosfären, varigenom
radiovågorna där absorberas.
S:s partikelstrålning kan bäst
studeras genom de små oregelbundna störningarna i
jordmagnetismen. En karakteristisk egenskap hos
dessa störningar är, att de uppvisa en tendens till
upprepning med 27 dygns period, d. v. s. de äro
förbundna med solrotationen. På gr. av att en
störningsserie har en varaktighet av flera
solomlopp, kan det ej vara solfläckarna, som äro
utgångspunkter för strålningen. Den måste i
stället komma från protuberanserna (filamenten).
Partiklarna äro sannolikt identiska med dem, som
alstra strålstrukturen i den yttre koronan. De
behöva 3 V2 dygn för att nå jorden. De stora
magnetiska ovädren visa däremot ingen periodicitet.
De börja 26 tim. efter en kraftig soleruption el.
lika lång tid efter det att en stor solfläcksgrupp
passerar centralmeridianen.
Även genom studium av s:s
radiostrålning inom våglängdsområdet 0,01—20 m har
man fått kunskap om dess konstitution. Denna
strålning kommer från de fria elektronerna i
den inre koronan. Största intensiteten har
observerats för våglängden 4,7 m. För att förklara
styrkan av denna strålning måste förutsättas en
temp. av 1 mill. grader el. mera, varigenom man
alltså fått ännu ett belägg för den höga
korona-temp. — Litt.: J. N. Lockyer, ”Contributions to
solar physics” (1874; klassiskt arbete); D. H.
Menzel, ”Our sun” (1949); H. Siedentopf,
”Grundriss der Astrophysik” (1950).
Solen [så’-], musselsläkte. Skalen äro långa,
raka, försedda med parallella kanter. De gapa
i bägge ändarna. S. lever i de flesta hav, dock
ej i de kallare. Djuret borrar sig lodrätt ned i
sanden. Den mest kända arten (S. vagina) lever
bl. a. i England.
Sole’nn, högtidlig; festlig. — Subst.-.
Solen n i t è t.
Solenoid, trådspole, vanl. med cirkulärt
tvärsnitt, erhållen därigenom, att isolerad
ledningstråd skruvformigt upplindats kring en cylindrisk
kärna, t. ex. ett tunnväggigt rör av glas, fiber,
ebonit el. annat isolerande ämne. S. har en
vidsträckt användning inom den experimentella
fysiken, när man önskar ett kraftigt och homogent
magnetfält el. när man vill åstadkomma
elektromagnetisk induktion mellan olika strömbanor.
Solent, T h e S. [öa såu’lant], sundet mellan
fastlandet och ön Wight utanför Englands
sydkust. Utanför Portsmouth ligger redden S p i
t-h e a d, sedan gammalt samlings- och paradplats
för brittiska flottan.
Solèra [så-], sp., ett vid framställning av
malaga- och sherry viner använt
blandningssy-stem, vilket innebär, att den kvantitet vin, som
tappas ur äldsta fatet i serien, ersättes av
samma kvantitet av en något yngre årgång.
Solfacklor, astron., se Solen.
Solfata’ra [sål-] (av it. so’lfo, svavel),
gasut-strömning av svavelhaltiga gaser, svavelväte och
svaveldioxid. S. är en av de sista yttringarna av
vulkanisk verksamhet.
Solfège [sålfä’^], fr., mus., se Solfeggio.
Solfeggio [sålfe’d^å], it. (av solfa, tonskala;
fr. solfège), elementarsång, sångövning för att
utbilda gehör, utföres på solmisationsstavelserna.
Solferino [sålferi’nå], ort i n. Italien, 10 km
s. om Gardasjön. Där besegrade 24 juni 1859 de
förbundna fransmännen och sardinarna under
Napoleon III österrikarna under Frans Josef.
Solfjäderspalm, bot., se Borassus.
Solfjädrar, av växtblad, fjädrar, papper, lätt
tyg, elfenben etc. tillverkad toalettsak, varmed
man tillviftar sig el. tillviftas svalka. I
österlandet och tropikerna är s. ett sedan gammalt
oumbärligt medel att lindra den tryckande hettan
och bortfläkta besvärliga insekter; vanl.
utgjordes den förr av ett palmblad, av lotusblad, säv
el. buffelsvansens yviga spets. I Orienten var
s. fordom eg. förbehållen furstar, likaså i
Egypten och i Mexico före erövringen, där s. var
ett monarkemblem. Hos grekinnoma liksom hos
etruskerna voro s. ofta sammansatta av
påfågels-fjädrar. Vid medeltidens slut uppträde s. i
Italien och Spanien, då i form av en liten fana,
rörligt fäst vid sin stav. På 1500-talet kom s.
till Frankrike och vidare till flera länder, ofta
i form av en vippa strutsfjädrar.
Mot slutet av 1500-talet infördes den
veckade solfjädern, som lär ha kommit till Kina från
Japan, eftergjordes i Europa och sedan blev den
vedertagna formen. Under Ludvig XIV och än
mera under rokokotiden blev s. ett verkligt
lyxföremål. Stavar och ytterskenor gjordes av
elfenben, sköldpadd, pärlemor med
guldbeläggningar, t. o. m. av guld, och skärmarna voro elegant
målade.
Mot slutet av 1700-talet började s. bli mindre,
och särskilt under empiren voro de ytterligt små.
Storleken ökades mot mitten av 1800-talet för
att nå sin kulmen på 1880-talet. Ung. vid tiden
för 1 :a världskriget kommo s. ur bruk.
Solfläckar, astron., se Solen.
Solförmörkelse, astron., se Förmörkelse.
Solgen, sjö i n. Småland, 10 km s. ö. om
Eksjö, utgör uppsamlingsbäcken för Emåns ö.
källflod, Skedeån; 20 km2, 195 m ö. h.
Solglasögon, se Skyddsglasögon.
Solgård, meteor., se Halofenomen.
Solhem, stadsdel i Spånga förs., Stockholm,
vid Spånga station vid statsbanelinjen Stockholm
—Västerås. S., som har egnahemsbebyggelse,
grundad 1904, var 1908—48 municipalsamhälle.
Solhems sjukhus, Älvsborgs läns
centrallasaretts ortopediska avd., Borås, övertogs 1954 av
landstinget.
Solhjul, arkeol., se Soldyrkan.
Solicitor [sali’sita], eng., advokat (se d. o.).
Solicitor-General [sali’sit9-d$e’naral], eng.,
se Kronjurist.
Solid, fast, tät, gedigen; grundlig; trygg;
pålitlig; vederhäftig (i synnerhet ekonomiskt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
